Ascites. Ansamling av vätska i peritonealhålan (bukhinnehålan).
Olika former av halogenerat metan, med en eller flera klor- och fluoratomer i molekylen. De vanligaste är Freon 11, Freon 12 och Freon 22.
Förekomst av tarmlymfa i bukhinnehålan, med eller utan infektion.
Avsaknad av värme eller temperaturer märkbart under den normala.
En transplanterbar, svagt differentierad, elakartad tumör som ursprungligen uppkom som ett spontant bröstkarcinom hos en mus. Den kan uppträda i såväl fast som ascitisk form.
Serös vätska som ansamlas i peritonealhålan (bukhinnehålan) vid ascites.
Leversjukdom som präglas av att den normala mikrocirkulationen, den väsentliga kärlanatomin och leverns arkitektur genomgått olika grader av förstörelse och förändringar, med fibrösa hinnor som omger nybildade parenkymknutor.
Den femte planeten från solen. Jupiter tillhör de fem yttre planeterna i vårt solsystem. Bland planetens sexton månar ingår Callisto, Europa, Ganymede och Io.
Monarki i Nordeuropa, med landgräns mot Tyskland i söder och med havsgräns mot den skandinaviska halvön i öster och norr. Landet utgörs av en stor halvö, Jylland, och ett stort antal öar, varav två större är Fyn och Själland. Geografiskt skild från Danmark är Bornholm, som ligger längre österut i
Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.
Egenskap som gör att antikroppar kan reagera med vissa antigena determinanter och inte med andra. Specificiteten beror på kemisk sammansättning, fysikaliska krafter och bindningsplatsens molekylära st ruktur.
Områden på ett antigen som reagerar med specifika antikroppar.
Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.
Celler framställda på konstlad väg genom sammansmältning av aktiverade lymfocyter och tumörceller. De erhållna hybridcellerna klonas och producerar s k monoklonala antikroppar eller T-cellprodukter, identiska med dem som produceras av den immunologiskt kompetenta ursprungscellen, och växer och förökar sig som den ursprungliga tumörcellen.
En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.
Patientbesök på vårdmottagningar för diagnos, behandling och uppföljning.
Minskat kaloriintag utan minskning av det nödvändiga näringsintaget. I djurexperiment har kaloribegränsning visat sig medföra ökad livslängd och förbättring av andra fysiologiska variabler.