Kroppsfettsmätning
En metod att mäta underhudsfett genom att med tummen och pekfingret nypa huden och lyfta upp ett hudveck. Tjockleken på det dubbla hudlagret mäts med skjutmått eller krumpassare, De fem vanligaste mätställen är överarmen, området nedanför skulderbladet, ovanför höftbenet, buken och låret. Mätningen görs för att bestämma relativ fetma, för att se förändringar som resultat av fysisk träning, och andelen kroppsfett vid önskad kroppsvikt.
Kroppssammansättning
"Kroppssammansättning" refererar till den procentuella andelen och fördelningen av olika kemiska ämnen, som kol, väte, syre, kväve, fosfor, svavel och mineraler, i en organisms kroppsvikt. Denna sammansättning kan variera beroende på art, ålder, kön och hälsostatus hos organismen.
Fettvävnad
Bindväv bestående av fettceller (adipocyter) i ett nätverk av stödjeceller. Pigmenterad, värmealstrande fettvävnad i många däggdjurarters foster och nyfödda kallas brunt fett.
Kroppsmasseindex
Ett antropometriskt mått för kroppsvikt, benämnt BMI. Beräkningen görs genom att dela kroppsvikten med kvadraten på kroppslängden (kg/m2), vilket ger den högsta korrelationen med kroppsdensiteten. BMI är korrelerat med mängden kroppsfett, och varierar med ålder och kön. Vid BMI under 18.5 föreligger undervikt, vid 18.5-24.9 normalvikt, vid 25-29.9 övervikt, och vid 30 och däröver föreligger fetma.
Arm
Kroppskonstitution
Adipositet
Adipositas är ett medicinskt tillstånd där individen har en alltför hög kroppsfetthalt, vilket innebär att andelen kroppsfett är så pass stor att det medför negativa hälsoeffekter. Enligt Världshälsorganisationen (WHO) definieras övervikt och adipositas baserat på kroppsmasseindex (BMI), som beräknas genom att dividera en persons vikt i kilogram med kvadraten av deras längd i meter.
Fetma
Fetma, eller fetmasyndrom, är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av ett överskott av kroppsfett som orsakas av en obalance mellan intag och förbrukning av energikalor över en längre tid. Detta leder till en abnormalt hög kroppsvikt som kan ha negativa effekter på individens hälsa och livskvalitet. Fetma diagnostiseras vanligen baserat på kroppsmasseindex (BMI), ett mått som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat. En person anses ha fetma om BMI är 30 eller högre.
Näringsstatus
Tillväxt
Kroppsvatten
"Kroppsvatten" refererar till det totala vattentrycket inom ett levande organismers kropp, inklusive alla fluider såsom blodplasma, extracellulärt vätska och intracellulärt vätska. Det utgör en stor del av kroppsvikten hos människor och djur, och håller celler och vävnader fuktiga, transporterar näringsämnen, hormoner och andra substanser, och hjälper till att reglera kroppstemperatur.
Fotonabsorptiometri
Proteinundernäring
Kroppsvikt och kroppsmått
Somatokroppstyper
I en enkel mening kan "somatokroppstyper" definieras som de olika typerna av kroppar som hör till den somatiska kroppen, det vill säga den del av kroppen som består av celler, vävnader och organ som inte har någon direkt roll i att tänka eller känna. Detta inkluderar exempelvis skelett, muskler, hjärta, lungor och lever.
Kroppens fettfördelning
Könsfaktorer
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Näringsbedömning
"Näringsbedömning" är ett samlingsbegrepp inom medicinen som refererar till processen att uppskatta och stödja en individuals näringsbehov, vilket kan omfatta bedömning av deras kostvanor, näringsstatus, eventuella näringsrisker och behandlingsbehövda förändringar i kosten.
Födelsevikt
Näringsrubbningar
"Näringsrubbningar" refererar till störningar i kroppens näringsintag, absorption, metabolism eller elimination som kan leda till onormala fysiologiska funktioner och eventuellt sjukdom. Detta kan inkludera undernäring, övernutrition, malabsorption, toxicitet av näringsämnen och störningar i elektrolytbalansen.
Tvärsnittsstudier
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Regressionsanalys
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
Normalvärden
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.
Flödesmätning med indikator
Longitudinella studier
Urbefolkningen i Afrika
Det existerar inte en enhetlig medicinsk definition av "urbefolkningen i Afrika", eftersom termen kan referera till en mängd olika etniska grupper med varierande kulturer, språk och traditioner som sträcker sig över den afrikanska kontinenten. I allmänhet avses med begreppet ofta de populationer som har bott i Afrika längst och som haft minst kontakt med västerländsk kultur och medicinska system. Dessa grupper tenderar att ha en unik medicinsk tradition, inklusive användning av traditionella läkemedel och terapeutiska metoder, som kan variera mellan olika regioner och etniska grupper.
Urbefolkningen i Europa
Republic of Belarus
The Republic of Belarus is a country in Eastern Europe, also known as Belarus. It is a presidential republic, with Alexander Lukashenko being the president since 1994. The country has a population of around 9.5 million people and its capital city is Minsk. The official languages are Belarusian and Russian. The healthcare system in Belarus is governed by the Ministry of Health, which is responsible for formulating and implementing health policies. The country provides universal healthcare to its citizens, with a mix of public and private funding.
Syrgasisotoper
Skulderblad
"Skulderblad, även känt som scapula, är ett flat, triangulärt ben i människans översta extremitet som bildar en del av axelleden och fungerar som en fästpunkt för muskler som används till rörelser i arm, skuldra och rygg."
Midje-höftkvot
Midjemåttet delat med höftmåttet. För både män och kvinnor räknas en midje-höftkvot (WHR) på 1,0 eller högre som en riskindikator för ohälsa, som t ex hjärtsjukdom eller lidanden pga övervikt. En hälsosam kvot är för män 0,90 eller lägre, och för kvinnor 0,80 eller lägre.
Könskarakteristika
Age Factors
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Resultats reproducerbarhet
Overweight
I en enhetlig medicinsk definition, betecknar "overweight" ett tillstånd där en persons kroppsvikt är högre än vad som anses vara hälsosamt för deras längd och ålder. Det mest vanliga sättet att bedöma övervikt är genom att använda kroppsmasseindex (BMI), som beräknas genom att dividera en persons vikt i kilogram med kvadraten av deras längd i meter. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras övervikt när BMI är mellan 25 och 29,9. Det är värt att notera att denna definition kan variera något beroende på population och geografisk plats.
Flödesmätning med radioisotop
En flödesmätning med radioisotop är en non-invasiv diagnostisk metod som innebär att ett litet målmedel, konjugerat med en svagt aktiv radioisotop, införs i kroppen för att mäta flödet av blod, luft eller andra fluider genom ett specifikt organ eller kärlsystem. Detta gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika medicinska tillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, lungemboli och njursjukdomar.
Indien
Midjemått
Undernäring
Obalans i kroppens näringsstatus till följd av otillräckligt intag av näringsämnen för att tillgodose ett normalt fysiologiskt behov.
Viktökning
"Viktökning" refererar till en ökning av en persons totala kroppsvikt, oftast orsakad av en ökad mängd kroppsfett. Detta kan inträffa som ett resultat av oregelbunden eller ohälsosam kosthållning, brist på motion, medicinska tillstånd eller andra faktorer.
Näringsfysiologi
Näringsfysiologi är ett medicinskt ämnesområde som studerar hur kroppen tar upp, metaboliserar och använder näringsämnen för att underhålla livsfunktioner, underlätta tillväxt, reproduktion och aktivitet, samt hur olika näringsämnen påverkar hälsa och sjukdom.
Tillväxtstörningar
Avvikelser från medelvärden för en viss ålder eller visst kön avseende kroppslängd, vikt, skelettproportioner, benvävnadsutveckling eller utveckling av kroppsdrag. Hit hör såväl snabb som långsam tillväxt.
Pubertet
Puberteten är den period när unga människor genomgår en rad fysiska, hormonella och psykologiska förändringar som leder till sexuell mognad och reproduktiv kapacitet. Den kännetecknas av aktivering av hypothalamus-hypofys-gonadal axeln, vilket leder till sekretion av gonadotropin-release hormon (GnRH), folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner reglerar sedan produktionen av könshormoner, estrogen hos kvinnor och testosteron hos män, vilka orsakar de typiska sekundära könskaraktärerna som bröstutveckling hos flickor och skäggväxt hos pojkar. Puberteten börjar vanligtvis under tidiga tonåren, men kan variera mellan individerna.
Carotid Intima-Media Thickness
Carotid Intima-Media Thickness (CIMT) refers to the measurement of the thickness of the innermost layers of the carotid artery, specifically the intima and media layers, which line the inside of the artery. This measurement is used as a marker for assessing cardiovascular disease risk, as increased CIMT has been associated with an increased likelihood of developing atherosclerosis, a buildup of plaque in the arteries that can lead to serious health problems such as heart attack and stroke. The measurement is typically taken using ultrasound imaging.
Prospektiva studier
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Graviditet
Barns utveckling
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Tomografi, optisk koherens
Optisk koherens tomografi (OCT) är en icke-invasiv medicinsk bilddiagnostisk teknik som används för att erhålla högupplösta tvärsnittsbilder av det interna strukturella layern i ögon, främst i retinalan och optiska nervhuvudet. Tekniken bygger på principen med ljusinterferometri för att tolka reflekterat ljus från vävnaden, vilket ger information om dess struktur och skiktning. OCT används kliniskt för att diagnostisera, monitora och behandla en rad olika ögonrelaterade sjukdomar och tillstånd, inklusive åldersrelaterad makuladegeneration, diabetisk retinopati och papillödem.
Kohortstudier
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Huvudmätning
Mätning av huvudets mått. Inom odontologin används sammanställningar från röntgenbilder från sidan och framifrån för att beräkna ansiktsskelettets tillväxt och utveckling och för att följa resultaten av ortodontisk behandling. Syn. cefalometri.
Variansanalys
Fysisk kondition
Skin Window Technique
'Skin Window Technique' är inte en etablerad medicinsk term som har en allmänt accepterad definition inom medicinen. Det kan dock vara en lokal terminologi eller ett specifikt laboratorie- eller forskningsförfarande, men eftersom det saknas kontext och klarare information om källan till begreppet är det svårt att ge en korrekt medicinsk definition.
Magerhet
Tillstånd kännetecknat av lite muskelvävnad/mjukvävnad på kroppen, vanligen definierat som kroppsvikt under standard med hänsyn till skelett och fysiska värden. Beroende på ålder, kön och genetiska förutsättningar anses BMI lägre än 18,5 som undervikt.
Prediktivt värde av tester
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
Kost
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Näringsundersökningar
En näringsundersökning är en metod inom hälsovården och forskningen för att bedöma och dokumentera en individuals kostvanor och näringsstatus, vilket kan inbegripa intag av energikällor, näringsdelar, näringsämnen och vätska, samt eventuella näringsrelaterade problem eller behov.
Uppföljningsstudier
Aging
Lineära modeller
Fosterålder
"Fosterålder, eller gestasional ålder, är den tidsperiod från den första dagens graviditet till fostrets födelse." (Medicinska terminologier och definitioner kan variera något mellan olika länder och kulturer.)
Tunica media
Tunica media refererar till den mittersta av de tre lagren i arteriella väggar. Det består huvudsakligen av glatta muskelceller och elastisk bindväv, vilket gör arterierna starka och flexibla för att hantera variationer i blodtryck och bloodflow. Tunica media hjälper också till att reglera blodflödet genom att kontrahera eller relaxera sig, vilket kan orsaka vasokonstriktion (minskad diameter) eller vasodilatation (ökad diameter).
Motion
Oftast regelbunden, fysisk aktivitet avsedd att leda till god fysisk kondition och hälsa.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.