Kramp: Ofrivillig sammandragning av en muskel eller en muskelgrupp. Kramper kan drabba såväl skelettmuskler som glatt muskulatur.Kramp hos spädbarn: Ett epilepsisyndrom kännetecknat av triaden spädbarnskramp, hypsarytmi och avstannad psykomotorisk utveckling vid anfallsdebuten. De flesta fall visar sig vid åldern 3-12 månader, med krampyttringar som kortvariga flexor- och extensorrörelser i huvud, bål och extremiteter i kombination. Tillståndet har två former: en kryptogen (idiopatisk) och en symtomatisk (till följd av annan känd sjukdom, såsom livmoderinfektioner, nervsystemdefekter, ärftliga, metabola hjärnsjukdomar, för tidig födsel, perinatal asfyxi, tuberös skleros osv).Ansiktsspasm, halvsidigKranskärlskramp: Kramp i de stora eller medelstora hjärtkransartärerna.Esofaguskramp: En motorisk störning i matstrupen kännetecknad av bröstsmärtor och svårigheter att svälja (dysfagi). Orsaken är inte klarlagd. Kraftiga, icke framdrivande sammandragningar utösta av sväljning förekommer, särskilt hos äldre.Ergonovin: En ergotalkaloid som verkar sammandragande på livmodermuskulatur och glatt muskulatur.Variantangina: Ett kliniskt syndrom karakteriserat av anfall av bröstsmärta i vila med samtidigt övergående höjning av ST-segmentet i elektrokardiogrammet, men med bevarad arbetskapacitet.Ansiktsmuskler: Alla de muskler som medverkar till att ge uttryck åt ansiktet, inklusive dem som försörjs av facialisnerven och är fästa vid och ger rörelse åt ansiktshuden.Blepharospasm: Blinkningar med eller kramp i ögonlocken pga spasmer i musculus orbicularis oculi. Syn. blefarospasm.VigabatrinAnsiktsnervssjukdomar: Sjukdomstillstånd i ansiktsnerven eller dess kärnor. Störningar i pons (hjärnbryggan) kan återverka på ansiktets nervkärnor eller nervknippen. Nerven kan vara påverkad intrakraniellt, längs den del som passerar tinningsbenet, eller längs nervbanorna utanför skallbenet. Till de kliniska tecknen hör svaghet i ansiktsmusklerna, bortfall av smaksinnet i främre delen av tungan, hyperakusi (ljudöverkänslighet) och minskat tårflöde.Neuromuskulära medelMuskelspasticitetAnsiktsnerv: Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.Stiff-Mans syndromKärlkramp: Smärtattacker i samband med myokardiell ischemi med typiskt uppträdande, lokalisering och smärtstrålning. Krampen framkallas av stressituationer då kranskärlens kapacitet inte räcker till för hjärtmuskelns syrebehov.Kranskärlsröntgen: Röntgenundersökning av hjärtmuskelns kärlsystem efter injicering av konstrastmedel.Botulinum Toxins, Type AOxytociska medelPonsvinkel: Förbindelse mellan lillhjärnan och bryggan. Acetylkolin: En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.NervkompressionssyndromMicrovascular Decompression SurgeryAntikonvulsiva medel: Läkemedel för behandling av krampanfall.NitroglycerinTrigeminusneuralgiKranskärl: Hjärtats vener och artärer.Tryckmätning: Mätning av tryck eller spänning i vätskor eller gaser med en tryckmätare.Kärlvidgande medel: Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.Adrenokortikotropiskt hormon: Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.Faktor Xa: Den aktiverade formen av faktor X som ingår i såväl den inre som yttre blodkoagulationsprocessen. Den katalyserar omvandlingen av protrombin till trombin tillsammans med andra kofaktorer.Enoxaparin: Ett fragment av heparin med låg molekylvikt och med 4-enopyranosuronatnatriumstruktur vid den icke-reducerande änden av kedjan. Det framställs genom depolymerisering av bensylestern i slemhinneheparin från gris. Medlet används terapeutiskt mot trombos.LösningarNadroparinBlodförtunningsmedel: Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.InjektionerHeparin, lågmolekylärt: Heparinfraktioner med molekylvikter mellan 4000 och 6000 kD. Dessa lågmolekylära fraktioner har god blodproppslösande effekt. De kan tillföras med liten blödningsrisk, har längre halveringstid och mindre inverkan på blodplättarna än ofraktionerat heparin. De förebygger även effektivt svårare, postoperativ lungemboli.Magsår: Sårbildning i magslemhinnan pga kontakt med magsyra. Tillståndet förknippas ofta med Helicobacter pylori-infektion eller bruk av icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAIDS).Tolvfingertarmssår: Magsår beläget i tolvfingertarmen.Magsäck: Ett matsmältningsorgan beläget i övre vänstra kvadranten av buken, mellan nedre änden av matstrupen och början av tolvfingertarmen.Peptiskt sårBensår: Kroniska, svårläkta sår på underbenen. Beror oftast på dålig blodcirkulation. 90 procent av bensåren är varikösa, 5 procent orsakas av arteriella sjukdomar och de kvarstående 5 procenten beror på annat.Trycksår: Sårbildning till följd av ihållande tryck mot kroppsdel hos patienter som får ligga stilla långa perioder. Beniga, utstickande kroppsdelar är de områden som är mest utsatta. Såren orsakas av ischemi i underhudsvävnaderna pga det ständiga trycket.HudsårUpphovsrätt: Den i lag fastställda ensamrätten för författare, konstnärer och fotografer till sina verk under en viss tid. Upphovsrätten innebär såväl ekonomiskt som ideellt skydd för upphovsmannen. I Sverige regleras upphovsrätten i upphovsrättslagen (SFS 1960:729 & ändringar), som i stort överensstämmer med motsvarande lagstiftning i andra länder.Medelålders personerFörlagskatalogerRedaktionspolicyVårdhemPubliceringTidskrifter, principer