Artiklar från NIH-stödda konferenser för läkare, vetenskapsmän eller andra yrkesrepresentanter, med syfte att nå konsensus (samsyn) inom något bestämt område. Denna term används för NIH-stödda konsensusmöten, avsedda som fora för vetenskaplig kommunikation. Vid indexering skall sådana artiklar betraktas som översiktsartiklar ("reviews"), och termen skall användas för alla artiklar i de publikationer som ges ut av NIH Office of Medical Applications of Research (OMAR).
Protokoll från konferens eller annat möte mellan läkare, vetenskapsmän eller andra yrkesrepresentanter, med syfte att nå konsensus (samsyn) inom något bestämt område.
Protokoll från konferens eller annat möte, med NIH-stöd, mellan läkare, vetenskapsmän eller andra yrkesrepresentanter, med syfte att nå konsensus (samsyn) inom något bestämt område.
Protokoll eller utlåtande från konferens eller annat möte mellan läkare, vetenskapsmän eller andra yrkesrepresentanter, med syfte att nå konsensus (samsyn) rörande rön och rekommendationer inom något bestämt område. Konsensuskonferenser, representerande både vetenskapliga och allmänna intressen, är ett viktigt forum för utvärdering av rådande idéer inom medicinen och speglar de senaste forskningsframstegen inom ämnesområdet i fråga.
Gemensam ståndpunkt eller bedömning.
Ett frågeformulär som besvaras av en panel av experter oberoende av varandra och som genom att upprepas ger deltagarna möjlighet att ompröva sina svar. Enkäterna sammanställs av för deltagarna anonyma intervjuare och ligger till grund för konsensusbedömningar.
Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.
Riktlinjer eller principer för gällande eller planerade policyregler till stöd för hälsovårdspersonal när det gäller beslut om diagnostik, behandling eller andra kliniska förhållanden rörande patientvård. Riktlinjerna kan sammanställas av myndigheter, institutioner, yrkesförbund eller expertkommitteer. Riktlinjerna utgör grund för utvärdering av alla aspekter av hälso- och sjukvård.
Konferenser, sammankomster eller formella möten, vars deltagare vanligtvis representerar något speciellt verksamhetsområde.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Teoretiska framställningar eller konstrukter som beskriver eller förklarar hierarkiska förhållanden och interaktioner inom eller mellan organisatoriska enheter eller informella sociala grupper.
En del av den offentliga rätten som definierar brottsformer, reglerar gripande av, åtal och rättsprocesser mot misstänkta brottslingar, och reglerar straffpåföljd för dem som fällts för brott.