Granskningsprocess som utförs av en utvald kommitté sakkunniga för att bedöma andras förmåga att leva upp till den standard som deras specialitet kräver. Sådan granskning är bruklig i redaktionskommittéer för bedömning av artiklar och andra bidrag som lämnats in för publicering.
Löpande eller retrospektiv granskning av sjukvårdsrutiners kvalitet och effektivitet, genomförd av sakkunniga, praktiserande medicinska experter på uppdrag av annan sjukvårdspersonal.
Expertgranskning av forsningsprojekts kvalitet och hållbarhet, utförd av sakkunniga inom samma forskningsområde. Förfaringssättet tillämpas av redaktörer vid bedömning av manuskript för publicering, av fonder och stiftelser för beslut om anslagstilldelning, och av vetenskapliga institutioner vid tjänstetillsättningar.
Grupp bestående av personer med ungefär samma yrkes- och intresseinriktningar, av ungefär samma ålder, rang eller sociala ställning.
"Organisationer för kollegial granskning är strukturerade sammanhang där yrkesverksamma inom vården samarbetar och kritiskt granskar varandras praktiker, med syfte att ständigt förbättra patientvården, stimulera lära av varandra och upprätthålla och stärka etisk och professionell kompetens."
Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.
'Skrivande' är ett tillstånd där en persons hand, finger eller penna inte kan kontrolleras noggrant för att kunna forma bokstäver och ord på ett korrekt sätt, ofta orsakad av neurologiska skador eller sjukdomar som exempelvis stroke eller Parkinson.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
"Medicinskt manuskript" refererar till ett skriftligt dokument som författats av en eller flera personer inom medicinsk forskning eller praktik, innan det har undergått peer review och publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Det kan handla om originalforskningsartiklar, systematiska översikter, fallstudier, läroböcker eller andra typer av medicinskt relaterade skrifter.
"Redaktionspolicy" är ett begrepp inom journalistik och publicering som refererar till de riktlinjer och principer som styr hur information produceras, bearbetas och presenteras för publiken. Det kan omfatta aspekter som källkritik, faktateckning, konfliktintresse, etik, diversitet och korrigeringsprocedurer. En tydlig redaktionspolicy bidrar till att upprätthålla förtroende och trovärdighet hos en publikation eller ett mediakanal.
Verk, skrivna för hand, såsom gjordes före tryckerikonstens uppfinning och tillämpning. Ett manuskript kan även avse en handskriven kopia av en tidig författares verk. Manuskript kan vara handskrivna eller maskinskrivna, till skillnad från tryckta arbeten, som t ex en författares originalmanuskript, utifrån vilkjet tryckta kopior framställs.
I en medicinsk kontext kan "publicering" definieras som att dela eller sprida resultat från medicinsk forskning, ofta i form av en vetenskaplig artikel, i en peer-reviewad tidskrift eller på ett preprint-server. Detta gör forskningsresultaten tillgängliga för andra forskare, kliniker, politiker och allmänheten, vilket kan leda till att kunskapsutbytet ökar, forskningsprocessen förbättras och evidensbaserad medicin stärks.
Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.
"Tidskrifter inom medicin är publikationer som regelbundet ges ut med peer-reviewed forskningsartiklar, kliniska rapporter, och recensioner av aktuell forskning och utveckling inom olika områden av medicinen. De följer principer såsom objektivitet, evidensbaserad vetenskap och hög etisk standard för att säkerställa trovärdighet och tillförlitlighet i den publicerade informationen."
Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.
Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.
Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.
Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.
Sinnestillståndet hos en person som är psykiskt välanpassad.
"Vårdkvalitet kan definieras som den standarden och omfattningen av evidensbaserad, säker, effektiv, patientcentrerad vård som ges av kompetenta och respektfulla omsorgsgivare, med fokus på att uppnå de bästa möjliga kliniska resultaten och att förbättra den individuella patientens livskvalitet."
Skrivarsyssla, litterärt skapande. Också en författares samlade litterära produktion.
"Primärvård är den första kontakten med sjukvården, som erbjuder grundläggande, kontinuerlig och kompletterande vård till alla individer i en given population, inklusive förebyggande, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliteringsaspekter, ofta med fokus på att upprätthålla och främja individers hälsa och välbefinnande samt att koordinera vården när mer specialiserad expertis behövs."
"Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård refererar till systematiska processer och strukturer som är designade för att underlätta kontinuerlig förbättring av vården, öka patientens trygghet och minska risker, samtidigt som det upprätthålls en hög standard av evidensbaserad vård och tjänster som är riktade till individuella patienters behov och förväntningar."
Kroppens tillstånd då den fungerar optimalt, utan tecken på sjukdom.
Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.
Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.
Omfattningen av de svårigheter eller den lätthet människor har med att komma i kontakt med och utnyttja hälso- och sjukvårdssystemet. Faktorer av betydelse kan vara av geografisk, byggnadsteknisk, logistisk eller ekonomisk art.
Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.
Behovsbaserad planering av sjukvårdstjänster och -inrättningar.
Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.
Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.
Patologi är en medicinsk specialitet som handlar om studien och diagnosen av sjukdomar genom att analysera cellsamlingar, vävnader och lägre levande organismer som finns i kroppen. Detta görs ofta genom mikroskopisk undersökning efter att ha tagit prov via biopsi eller autopsi. Patologer ger expertis i tolkningen av laboratoriedata och hjälper till att ställa diagnoser, planera behandlingar och bedöma prognoser för patienter med olika sjukdomstillstånd.
Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.
Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.
Försäkring som täcker kostnader för sjukvård.
Ett begrepp för hälsotillståndet för världens människor i stort.
Plagiering inom medicin, liksom inom andra akademiska discipliner, refererar till att presentera eller använda någon annans idéer, forskningsresultat, texter eller verk utan att ge den rätta kreditiviteten eller citeringen. Detta är en oacceptabel praktik som kan leda till allvarliga konsekvenser som inkluderar akademisk disciplin och skada på den professionella ryktbarheten.
"Biomedical research" refererar till vetenskaplig forskning som fokuserar på biologiska och medicinska aspekter av levande system, ofta med målet att förbättra människors hälsa genom att utveckla ett djupare förstånd för biologiska processer och sjukdomar. Denna typ av forskning kan involvera studier av cellulära och molekylära mekanismer, genetik, patofysiologi, farmakologi, och utveckling av nya terapeutiska strategier och tekniker. Biomedical research kan vara baserad på både grundläggande forskning (som undersöker de grundläggande principerna för biologiska processer) och translational research (som fokuserar på att översätta forskningsresultat till klinisk praktik).
Det utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som en samhällsgrupp eller ett samhälle kräver och som man kan eller vill betala för.
Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Den medicinska betydelsen av "impact factor" är ett mått på hur citerad en vetenskaplig tidskrift är, och beräknas genom att dividera antalet citationer under det senaste tvåårsperiodet med det totala antalet publicerade artiklar under samma tidsperiod. Det används ofta som ett index för en tidskrifts prestige och inflytande inom sitt respektive ämnesområde.
NIH står för National Institutes of Health och är en del av USA:s departement för hälsa och mänskliga tjänster (US Department of Health and Human Services). NIH är världens största biomedicinska forskningsorganisation och har till uppdrag att underlätta, sponsra och finansiera medicinsk forskning för att förbättra folks hälsa och lindra sjukdomar. De driver också en av världens största biomedicinska bibliotek, National Library of Medicine.
Certifiering enligt standard fastställd av oberoende organisationer. Kan sökas på frivillig bas av institutioner, företag, program, serviceinrättningar osv.
Ekonomiskt stöd till forskningsverksamhet.
"Kvalitetskontroll" (engelska: quality control) är inom medicinen ett systematiserat och standardiserat förfarande för att garantera och underhålla en hög och konstant kvalitet på medicinska tjänster, behandlingsprocesser och utfall. Det innebär att etablera, verifiera och övervaka viktiga kvalitetsmått och -indikatorer för att säkerställa att de medicinska interventionerna är säkra, effektiva, patientcentrerade och i enlighet med god praxis och etablerade kliniska riktlinjer. Kvalitetskontroll kan omfatta allt från kontroller av laboratoriemedel, utrustning och teknik till övervakning av klinisk behandling, personalutbildning och patientupplevelser.
Vetenskapen eller filosofin om lag och rätt; även tillämpningen av lag och rättsordning inom hälso- och sjukvård och medicin.
"Vårdplatskapacitet mellan 300 och 499 innebär att det finns plats för mellan 300 och 499 patienter på en vårdavdelning eller i en vårdinrättning, vilket specificerar den tillgängliga resursen för att ge vård och behandling till patienter."
De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.
"Total Quality Development" (TQD) in a medical context refers to a comprehensive approach that aims to continuously improve the quality of healthcare services, patient safety, and overall patient outcomes by integrating evidence-based practices, clinical guidelines, and performance metrics into all aspects of healthcare delivery. TQD involves a culture shift towards data-driven decision making, transparency, and collaboration among healthcare professionals, patients, and other stakeholders to ensure that the healthcare system is safe, effective, patient-centered, timely, efficient, and equitable.
Toxikologi är läran om de giftiga effekterna som kemiska ämnen kan ha på levande organismer, inklusive människor. Det handlar om att studera hur dessa ämnen påverkar kroppen, vilka skador de kan orsaka och under vilka omständigheter de blir farliga. Toxikologi används också för att utveckla metoder för att skydda människor från skadliga kemiska ämnen, till exempel genom att fastställa säkra exponeringsgränser och att utforma effektiva behandlingsmetoder vid förgiftningar.
"Physician services insurance" refererar till en form av försäkring som är utformad för att hjälpa att skydda mot de kostnader som kan uppstå när en person söker vård hos en läkare eller legitimerad medicinsk specialister. Denna typ av försäkring täcker ofta konsultationer, undersökningar, diagnoser och behandlingar som utförs av auktoriserade läkare och andra medicinska yrkesutövare. Det kan också inkludera tjänster som rådgivning, övervakning och efterbehandling. Syftet med physician services insurance är att hjälpa policyhållaren att hantera de kostnader som kan uppstå när de söker medicinsk vård och behandling, vilket kan hjälpa till att minska den ekonomiska belastningen på den enskilde.
Metoder och rutiner för diagnostisering av sjukdom eller funktionsbrist genom undersökning av det sjuka området eller operationsområdet vid kirurgiska ingrepp.
Medverkan av anställda i samarbetsgrupper med ledningspersonal i beslut rörande operationella aktiviteter inom en organisation eller företag.
Det administrativa styrandet av olika folkhälsoorganisationer.
Alla organiserade finansieringssätt.
"Miljövård" kan definieras som en aktivitet eller ett samhällsansvar som syftar till att bevara, vårda och skydda miljön från skada, försämring eller överbelastning, genom att minska negativa miljöeffekter och främja hållbar utveckling. Detta kan uppnås genom att förebygga, kontrollera och korrigera påverkan från olika aktiviteter och fenomen som kan ha en negativ inverkan på luft, vatten, mark, biologisk mångfald och naturresurser.
"Hälsoojämlikhet" betecknar ett tillstånd där alla individuer, oavsett bakgrund eller social status, har lika möjligheter att uppnå sin högsta möjliga hälsa och livskvalitet. Det innebär att alla ska ha tillgång till likvärdiga och rättvisa hälsovårdsresurser, samt att sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan ska vara jämnt fördelade i samhället.
"Arbetarskydd" kan definieras som de system, lagar och metoder som används för att förebygga skador, sjukdomar och ohälsa relaterade till arbete, samt skydda och främja arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetslivet. Det inkluderar riskbedömning, arbetsmiljöundersökningar, användande av personlig skyddsutrustning, utbildning och information till arbetstagare, samt arbetsplatsbesök av myndigheter för att kontrollera att lagarna efterlevs.
Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.
Vetenskapsområde vid högskola eller universitet, eller den lärargrupp (professorer och lektorer med högre akademisk examen) som ansvarar för området.
Patientacceptans av hälso- och sjukvård definieras som den grad av samtycke, förståelse och tillit som en patient har för den vård de mottar, inklusive behandlingsalternativ, processer och utgång i relation till sina medicinska behov, preferenser och kulturella bakgrund.
Detaljerad expertgranskning och bedömning av utvalda kliniska fall för utvärdering av vårdens kvalitet.
I en enkel mening kan 'publikationer' inom medicin definieras som skriftliga arbeten som presenterar originalforskning, systematiska översikter, meta-analys, fallstudier eller andra former av rapportering relaterade till medicinska ämnen. Dessa publikationer kan finnas i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter, böcker, poster på konferenser eller webbaserade artiklar. Det är viktigt att alla publikationer undergår en granskning (peer review) av experter inom området för att säkerställa att de uppfyller höga kvalitetskrav och att informationen som presenteras är tillförlitlig och relevant.
Planer för rättvis fördelning och placering av tillgängliga hälsovårdsresurser.
Vårdformer för organiserad psykiatrisk vård.
Ett Nationellt Hälso- och Sjukvårdprogram definieras som en sammanfattad strategisk plan, utformad på nationell nivå, som etablerar prioriterade mål, initiativ och resurser för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar, främja tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i sjukvården samt minska hälsoekonomiska obalanser, med fokus på att möta de specifika behoven och utmaningarna hos landets befolkning.
"Folkhälsovard, eller offentlig hälsovård, är ett samlingsbegrepp för de preventiva och populärmedicinska insatser som genomförs på ett samhällsnivå med syfte att förbättra och bevara allmänna folkhälsoeffekter, reducera hälsoskillnader och främja jämlika möjligheter till hälsa för alla medborgare."
Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.
Utvärdering av anställds prestationsförmåga i arbetet.
Ett hälsovårdssystem som omfattar såväl läkare, sjukhus och andra sjukvårdstjänster som ett hälsovårdsprogram för att tillhandahålla ett totalt utbud av vårdtjänster åt kunderna. I ett fullständigt integrerat system råder jämvikt mellan de tre huvuddelarna, läkare, sjukhus och anslutning till programmet, i fråga om vårdresurser och vårdbehov.
Begrepp, omfattande kvinnors fysiska och psykiska hälsotillstånd.
Lagar och förordningar gällande sjukhus.
"Hälsotillstånd, glesbygd" refererar till den allmänna hälsan hos de som bor i områden med låg befolkningstäthet, ofta karaktäriserade av svårigheter att få tillgång till grundläggande sociala och medicinska tjänster, lägre ekonomisk status, åldrande befolkningsgrupp och sämre levnadsvillkor jämfört med de boende i tätbefolkade områden.
En privat, frivillig, icke-profitorganisation som fastställer standards för driften av sjukvårdsinrättningar och -tjänster, genomför kartläggningar och utdelar ackrediteringar.
Primär hälso- och sjukvårdstjänst för diagnostik, behandling och förebyggande hälsovård.
Den ekonomiska sektor som är inriktad på tillhandahållande, distribution och konsumtion av hälso- och sjukvårdstjänster och -produkter.
Yrkeskompetens (professional competence) kan definieras som den förmåga och kunskap en legitimerad yrkesutövare har att utöva sitt yrke på ett säkert, effektivt och skötsam sätt, med hänsyn till etik, juridik och de tekniska aspekterna av yrket. Det innefattar också förmågan att reflektera över och utvärdera sin egen praktik kontinuerligt för att förbättra den.
Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.
"Hälsotillstånd, tätort" refererar till det sammanfattade tillståndet av folkhälsa och välbefinnande hos en population som bor i en urbaniserad, tätbefolkad area. Det inkluderar faktorer som livslängd, sjukdomsbörda, levnadsstandard, miljöfaktorer och tillgång till vårdtjänster.
En situation i vilken en individ skulle kunna dra personliga fördelar av sitt officiella eller yrkesmässiga agerande. Hit hör motsättningen mellan en persons enskilda intressen och ansvar i förtroendeställning. Termen är inte begränsad till att omfatta ämbetsmän. Begreppet avser såväl den faktiska intressekonflikten som uppfattning eller förekomst av konflikt.
Health literacy kan definieras som den förmåga som en individ har att hitta, förstå, tolka och tillämpa hälsorelaterad information för att kunna fatta beslut i situationer som rör deras eget eller någon annan persons hälsa. Det innefattar också förmågan att använda dessa kunskaper för att navigera i och utnyttja hälsovården effektivt. En person med god hälsoliteraci har därför tillräckliga kunskaper, färdigheter och resurser för att hantera sina egna hälsoproblem och hälsa i stort.
"Vetenskap" kan definieras som ett systematiskt och disciplinerat sätt att söka, erhålla och förbättra kunskap genom observation, experiment, analys och teoretisk spekulation om naturen och universum, där alla påståenden måste understödjas av empiriska bevis och vara falsifierbara för att accepteras som sanna.
Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.
En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.
Särskilda hälsovårdstjänster för barn, ofta organiserade som barnavårdscentraler (BVC).
En användningsgenomgång (clinical trial) är en välplanerad, kontrollerad studie av ett eller flera nytt eller existerande medicinska behandlingsalternativ med hänvisning till sin säkerhet, effektivitet, biverkningar, mekanism och andra kliniskt relevanta aspekter i en specificerad patientpopulation.
World Health Organization (WHO) is the specialized agency of the United Nations responsible for global public health and safety, including setting international standards, providing guidance and technical support to countries, and promoting healthier living and equal access to healthcare for all people worldwide.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
"Programmevaluering" kan definieras som en systematisk och oberoende bedömning av ett medicinskt program eller en interventions effektivitet, kvalitet och verksamhet med avseende på förväntade mål och resultat. Det inkluderar ofta en granskning av relevanta data, studier och andra bevis som kan hjälpa till att bedöma programmets effektivitet och efficiens, samt identifiering av möjliga områden för förbättring.
Sjukvårdsplanering med målsättning att förbättra hälsa, tillgänglighet och effektivitet inom samhällets hälso- och sjukvård.
"Hälso- och sjukvård i glesbygd refererar till den organiserade prevention, diagnos, behandling, rehabilitering och omvårdnad av individers och populationers hälsa som ges i mindre tätbefolkade områden, ofta med utmaningar relaterade till begränsad tillgång till resurser, specialistvård och geografisk avstånd."
I en enkel mening kan 'undervisning' inom ett medicinskt sammanhang definieras som den process där medicinsk kunskap, färdigheter och värderingar överförs från en läkare, legitimerad sjukgymnast eller annan medicinsk specialist till en elev, student eller yrkesverksam personal inom hälso- och sjukvården. Undervisningen kan ske genom olika metoder såsom föreläsningar, praktiska övningar, fallstudier, seminarier och klinisk undervisning med patientkontakt. Syftet är att stärka kompetensen hos den som läser och förbättra deras förmåga att tillhandahålla vården på ett säkert, effektivt och kompassionellt sätt.
"Programutveckling" är ett samlingsbegrepp inom datavetenskap och IT som refererar till processen att skapa, designa, testa och underhålla datorprogram eller applikationer. Detta kan omfatta allt från skrivandet av kod till specificering av systemkrav och användargränssnitt. Programutveckling kan ske med hjälp av olika metoder, verktyg och programmeringsspråk beroende på ändamålet och kraven på det slutprodukt som ska skapas.
Konferenser, sammankomster eller formella möten, vars deltagare vanligtvis representerar något speciellt verksamhetsområde.
"Personliga relationer" refererar till de sociala förbindelser och sammanhang som en individ har med andra individer, inklusive familjemedlemmar, vänner, romantiska partners och kollegor. Dessa relationer kan variera i styrka, karaktär och intensitet, men de är alla viktiga för att uppfylla sociala behov och ge stöd, meningsfull interaktion och emotionell näring.
Inrättningar som tillhandahåller medicinska eller hälsorelaterade tjänster.
"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."
Ett universitet är en högre läroanstalt som erbjuder undervisning och forskarutbildning inom ett brett spektrum av akademiska discipliner, ofta med möjlighet till att deltaga i forskningsprojekt och doktorandstudier. Universitet är vanligtvis autonoma institutioner som tilldelar akademiska grader och är kända för sitt engagemang i grundläggande forskning samt för sin roll i att främja intellektuellt ledarskap och livslångt lärande.
En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
"Regional health and medical planning refers to the process of designing and implementing healthcare delivery systems in a specific geographic region, with the aim of improving population health outcomes, ensuring access to quality care, and efficiently allocating resources."
Hälso- och sjukvårdspersonals tillgänglighet. Hit hör efterfrågan och rekrytering av såväl medicinsk som paramedicinsk personal, nuvarande och framtida personalstyrka och fördelning, arbetsuppgifter och nyttjande.
"Storbritannien (officiellt: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland) är en suverän stat belägen i nordvästra Europa, bestående av fyra konstitutionella monarkier: England, Skottland, Wales och Nordirland."
"Evidence-based practice (EBP) in medicine refers to the integration of best research evidence with clinical expertise and patient values to make informed healthcare decisions."
Primärvårdsinrättningar med ansvar för att vårdtjänster erbjuds befolkningen inom ett bestämt upptagningsområde.
Användning av statistiska metoder för analys av utveckling och trender i litteraturen.
"En medicinsk förening eller sammanslutning av licensierade läkare som främjar etisk, professionell och utbildningsmässig excellens inom hälso- och sjukvården genom att dela kunskap, stödja forskning, främja evidensbaserad medicin och förespråka patientsäkerhet och välfärd."
Tillgången till arbetskraft, sjukvårdsinrättningar, budgetmedel, utrustning och material för tillhandahållande av erforderliga hälso- och sjukvårdstjänster.
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
Utbildningsprogram avsedda att ge läkare kännedom om den senaste utvecklingen inom deras fält.
Begrepp som används inom såväl reglerteknik som biologi, beteende- och kommunikationsvetenskap och som innebär att information om händelser eller beteende i ett system återförs till systemets styrande funktion och därmed reglerar den fortsatta aktiviteten i systemet.
"Förebyggande hälsovård, även känd som preventiv medicin, är en gren inom hälso- och sjukvården som fokuserar på att hindra sjukdomar och skador genom att främja och stärka individers och populationers hälsa, skydda dem från hälsorisker samt tidigt upptäcka och behandla sjukdomar innan de ledar till allvarliga komplikationer."
"Quality Improvement (QI) in a healthcare setting is a systematic and continuous process of identifying and addressing gaps in care, with the goal of increasing positive outcomes through the use of evidence-based practices, ongoing monitoring, and evaluation to make data-driven changes."
Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.
Reproductive health är en status av komplett fysisk, mentalt, social och sexuell välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning i reproduktiva systemet. Det innefattar hälsan hos både kvinnor och män genom alla stadier av livscykeln. Reproductivt hälsa omfattar också förmågan att få barn vid eget val, säkert och fri från diskriminering, våld och andra rättsliga och sociala förhindringar. Det innefattar också möjligheten till information och utbildning, prevention och behandling av sexuellt överförbara infektioner (inklusive HIV/AIDS), familjeplanering och åtgärder mot våld i nära relationer. Kärnan i reproducitiv hälsa är att respektera individens rätt till självbestämmande, integritet och autonomi.
"Sociometric methods" in medical research often refer to techniques used to assess social relationships and interactions within a group or community, which involve quantifying the patterns and dynamics of these relationships through numerical measurements. These methods can be used to examine various aspects of social connections, such as interpersonal attraction, friendship choices, communication patterns, and social influence. In a medical context, sociometric methods can provide valuable insights into how social factors impact health outcomes and healthcare delivery, contributing to the field of social medicine or medical sociology.
Medicinsk specialitet för tillhandahållande av kontinuerlig, allmän primärvård.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
En läkare är en medically trained and licensed healthcare professional who diagnoses, treats, and helps prevent illnesses and diseases to promote overall health and well-being.
En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.
"Folkhälsa, eller public health, är ett sammanhängande koncept som innefattar prevention, promotion och protection av folkgruppers hälsa och välbefinnande genom att främja sunda levnadsvanor, förebygga sjukdomar och skada, skydda mot hälsorisker samt uppmärksamma sociala determinanter för hälsa."
Yrken vars utövare verkar för behandling och förebyggande av sjukdomar. För icke-medicinska yrkesgrupper, inom t ex medicinsk teknik eller sjukgymnastik, finns termen "hälsovårdsrelaterade yrken".
Electronic Health Record (EHR) refers to a digital, longitudinal record of a patient's health information that is generated and maintained by healthcare providers in various settings. It provides real-time, accurate, and complete information about a patient's medical history, including demographics, medications, allergies, diagnoses, treatment plans, immunization status, laboratory results, radiology reports, vital signs, personal statistics, and billing information. EHR enables healthcare providers to make informed decisions, improve patient care coordination, reduce medical errors, and enhance the overall quality of care. It also facilitates communication between different healthcare providers, promotes patient engagement, and supports public health reporting and research.
I en mening kan en pilotstudie definieras som en förstudie eller en preliminär undersökning som genomförs före en större klinisk prövning eller ett stort forskningsprojekt. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studien, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen och -analysen, för att identifiera och lösa eventuella problem eller svagheter innan den större studien genomförs. Pilotstudier ger också information om huruvida det är möjligt och praktiskt att genomföra en större studie med de angivna metoderna och om målgruppen reagerar som förväntat på interventionen eller behandlingen. Resultaten från pilotstudier används ofta för att beräkna effektstorlekar och kraft i den större studien, men de är inte sällan för små för att ge slutsatsen om effekten av en
Organiserad hälsovård för blivande och nyblivna mödrar.
"Nederländerna" är ett land i Västra Europa, känt inom medicinen för sitt liberala drogpolitik och tillgängliga vård, samt sin framstående roll inom internationell hälsofrämjande och sjukvårdsforskning.
Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.