Toxiner i kobraormars (Naja) gift som blockerar kolinerga receptorer. Två specifika proteiner har beskrivits, ett litet (kort, typ I) och ett stort (långt, typ II). Dessa finns också i giftet hos andr a elapidarter.
Gift från ormar av släktet Naja (familjen Elapidae). Giftet innehåller många specifika proteiner med cytotoxiska, hemolytiska, neurotoxiska och andra egenskaper. Liksom andra elapidgifter är de rika p å enzymer. De omfattar kobraminer och kobralysiner.
De förhärskande proteinerna i kobraormens (Naja) gift. De består av polypeptider av 57 till 62 aminosyror med fyra disulfidbindningar och en molekylvikt på högst 7000. Giftet orsakar skelettmuskel- och hjärtmuskelkramper, stör nervmuskel- och ganglionsignalöverföringen, och depolariserar membranen i nerv-, muskel- och blodceller, vilket leder till hemolys. Syn. kobramin A; kobramin B; kobracytotoxin; gammatoxin; membranaktiv polypeptid.
En familj ytterst giftiga ormar (giftsnokar), bestående av korallormar, kobror, mambor, kraiter och havsormar. De har stor geografisk spridning och återfinns i södra USA, Sydamerika, Afrika, Sydasien, Australien och på Stillahavsöarna. Det finns tre underfamiljer: Elapinae, Hydrophiinae och Lauticaudinae. Liksom huggormarna har de gifttänder längst fram i överkäken. De afrikanska mamborna anses vara de allra farligaste ormarna, pga sin storlek, sin snabbhet och sitt mycket giftiga bett. Syn. giftsnokar.
En 19-kD katjonisk peptid i eosinofilkorn. Eosinofilt nervtoxin är ett ribonukleas och kan ha betydelse som endogent antivirusämne.
Den bakterie som orsakar botulism i människor, vildänder och andra vattenlevande fåglar. Den är även ansvarig för vissa typer av foderförgiftning hos hästar och kor. Bakterien producerar ett starkt ex otoxin, som är motståndskraftigt mot proteolytisk nedbrytning.
En sjukdom orsakad av kraftiga neurotoxiner av protein producerade av Clostridium botulinum, vilka stör det presynaptiska frisättandet av acetylkolin vid nerv-muskelförbindelsen. Kliniska tecken är bu ksmärta, kräkningar, akut förlamning (också andningsförlamning), dimsyn och dubbelseende. Botulism kan delas in i flera typer (t ex matförgiftning, barnbotulism, sårbotulism m fl).