En gulgrön gas med Cl2-molekyler, tillhörande halogengruppen bland grundämnena. Kemiskt tecken är Cl, atomnummer 17 och atomvikt 70.906. Gasen består av isotoperna Cl-15 och Cl-17. Den är starkt irriterande och kan orsaka dödligt lungödem. Klor används industriellt, som reagens i syntetisk kemi, för vattenrening och för framställning av klorkalk, som används som textilblekmedel.

Oorganiska föreningar, hos vilka klor utgör en del av molekylen.

Desinfektionsmedel är ett ämne eller en produkt som används för att reducera antalet mikroorganismer på en yta eller ett föremål, inklusive bakterier, virus och svampar. Desinfektionsmedlen kan vara baserade på olika verksamma ämnen som kvävehaltiga desinfektionsmedel, alkoholer, klorföreningar, jodföreningar och kvicksilverföreningar. De är vanligtvis använda inom sjukvården och livsmedelsindustrin för att förhindra spridning av smitta och infektioner. Det är viktigt att följa anvisningarna för användning och kontakttid för att garantera deras verkan.

Chloramin är ett samlingsnamn för klorbaserade föreningar som innehåller kväve, vilka används som desinfektionsmedel och rengöringsmedel. En vanlig representant är chloramin-T, som är ett starkt oxiderande ämne och används som desinfektionsmedel i vattenrening och i laboratorier.

Oskadliggörande av mikroorganismer genom upphettning, bruk av antiseptiska medel, antibakteriella preparat osv.

Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.

I medicinsk kontext, refererar "simbassänger" till två personer som delar samma lungor och andningssystem, men har separata hjärtan och cirkulationssystem. Detta är ett mycket sällsynt födelsesituation känt som "parasitisk twinning", där den ena tvillingen inte utvecklas till fullo och blir en del av den andra tvillingens kropp under fostertiden. I detta fall kan den utvecklade tvillingen fungera som en "simbassänger" genom att andas för båda sig själv och den undevelopade tvillingen.

I en enkel mening kan 'oxidera' definieras som ett kemiskt process där en substans (t.ex. ett molekyll eller jon) förlorar elektroner och blir mer elektropositiv, ofta i samband med en reaktion med syre. Detta kan leda till strukturella förändringar i substansen och eventuellt forma nya kemiska föreningar. Oxidering är motsatsen till reduktion, där en substans vinner elektroner och blir mer negativt laddad eller mindre elektropositiv. Båda processerna kan inträffa samtidigt i en redoxreaktion.

Natriumhypoklorit är ett blekmedel och desinfektionsmedel som innehåller natrium (salt) och hypoklorit-joner, vilka frigörs som klor när lösningen kommer i kontakt med vatten. Det används vanligtvis som en 5-15% starkt koncentrerad lösning, även känd som blekmedel eller "blond"-lösning. Natriumhypoklorit är effektivt mot bakterier, virus och svampar, men kan vara skadligt för människor och djur vid höga koncentrationer eller inandning av ångor.

Porphyriner är en grupp sjukdomar som orsakas av störningar i produktionen av porfyriner, organiska molekyler som ingår i vissa biologiskt viktiga ämnen, till exempel hemgruppen i hemoglobin. Porfyri kan ge upphov till symtom som hudskador, mag-tarmproblem och neurologiska symptom som svaga muskler, sömnsjuka och psykiatriska besvär. Sjukdomen kan vara ärftlig eller utlösas av vissa miljöfaktorer, till exempel alkohol och vissa läkemedel.

En kromatografisk teknik som utnyttjar biologiska molekylers förmåga att binda till vissa ligander, specifikt och reversibelt. Tekniken används i proteinkemi.

En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.

Separationsteknik, där den fasta fasen består av jonbytarhartser. Hartserna innehåller små, löst bundna joner som lätt byter plats med andra små joner med motsvarande laddning i de lösningar som passe rar över den fasta fasen. Syn. jonbyteskromatografi.

"Vattenmikrobiologi" är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroskopiska livsformer, såsom bakterier, archaea, alger, svampar och protozoer, i vattenmiljöer. Detta inkluderar såväl sötvatten som saltvatten, och kan omfatta studier av mikroorganismernas förekomst, aktivitet, interaktion med varandra och med miljön, samt deras roll i vattnets ekosystem och globala näringscykel. Vattenmikrobiologi har betydelse för att förstå och lösa problem relaterade till vattenkvalitet, hälsan hos vattenlevande organismer och människor, och klimatförändringar.

Kromatografimetod på icke-joniska geler utan hänsyn till det sätt på vilket preparatet urskiljs.

"Vattenförsörjning är den processen att säkerställa tillgång till och distribution av tillräckligt rent, säkert och behandlat vatten för hushåll, offentliga och kommersiella ändamål, vilket inkluderar dricksvatten, sanitet, jordbruk och industri."

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

"Vattenrening är ett samlingsbegrepp för processer som tar bort eller reducerar föroreningar i vattendrag, grundvatten, avloppsvatten och industriellt avfallsvatten, med syfte att göra det användbart eller säkert för återanvändning, behandling eller utsläpp."

Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

Någon i en rad av separationsmetoder för att skilja närbesläktade ämnen i en blandning, baserade på skillnader i ämnenas affinitet för två olika media, varav ett (den rörliga fasen) är vätskeformat och det andra fast (porös substans eller gel). Den hastighet med vilken de olika ämnena förflyttar sig i den rörliga fasen beror på lösligheten (i en vätskefas) eller gastrycket (i en gasfas) och affiniteten för det fasta mediet.

En halogen med kemiskt tecken Br, atomnummer 36 och atomvikt 79,904. Det är en flyktig rödbrun vätska med kväljande dunster. Den är frätande för huden och kan orsaka svår gastroenterit vid förtäring.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Behandling med ljuskänslighetsalstrande preparat, invärtes eller utvärtres, och påföljande ljusexponering.

Halogenation är ett begrepp inom organisk chemistry och betecknar en kemisk reaktion där ett halogent atom, till exempel brom (Br), klor (Cl), fluor (F) eller jod (I), substitueras (ersätts) med ett kolatom i ett organisk molekyl. Detta sker ofta genom en elektrofil substitution där halogenet reagerar som elektrofil och ersätter en funktionell grupp i det organiska ämnet. Halogenationen är en vanlig metod inom syntes av oorganiska och organiska föreningar.

Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.

En typ av jonbytarkromatografi, där positivt laddad dietylaminoetylcellulosa används som bas.

Preparat som är farmakologiskt inaktiva, men som vid exponering för ultraviolett strålning eller solljus omvandlas till en aktiv metabolit, som ger en för den sjuka vävnaden gynnsam reaktion. Dessa medel kan ges lokalt eller systemiskt och har använts för behandling av psoriasis och olika typer av tumörer.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.

Porfyriner med fyra metyl-, två etyl- och två propionsyrakedjor kopplade till pyrrolringarna.

pH i proteinlösningar eller liknande föreningar, då de dipolära jonerna når sitt maxvärde.

Fenoler med en eller flera kloratomer i någon position.

I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.

En oxosyra av klor (HClO) med envärt klor som verkar som oxidations- eller reduktionsmedel.

Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.

Industrikemikalier som blivit utbredda miljögifter. Varje aroclor består av en blandning av klorinerade bifenyler (1200-serien) eller klorinerade terfenyler (5400-serien) eller båda (4400-serien). PCB är en aroclor. Aroclor är ett varumärke.

Elektrofores, där en pH-gradient bestäms i ett gelsubstrat och proteiner vandrar tills de når den plats (fokus), vid vilken pH är lika med deras isoelektriska punkt.

Avlägsnande av förorenande material, såsom radioaktivt eller biologiskt material, eller kemiska stridsmedel, från en person eller ett föremål.

I en enkel medicinsk kontext kan 'kemi' definieras som studiet och användandet av kemiska substance och deras reaktioner för att förstå, behandla eller förebygga sjukdomar. Detta inkluderar bland annat utvecklingen av läkemedel, toxikologi och farmakokinetik. Kemi är en grundläggande vetenskap som är intimt förknippad med många aspekter av medicinen.

Organiska föreningar av kol och väte, där en eller flera väteatomer ersatts av klor.

Bildande av kristallina ämnen ur lösningar eller smältor.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

Peracetic acid, med den kemiska formeln CH3CO3H, är ett starkt oxiderande ämne som används inom medicinen som desinfektionsmedel och steriliseringsmedel på grund av sin förmåga att döda bakterier, svampar och virus. Det är en färglös vätska med en skarp, irriterande lukt som liknar Essig-lukt. Peracetat är saltet av peracetisk acid och har också starkt oxiderande egenskaper.

"Viriusinaktivering" refererar till processen där ett virus desinerat för att vara ofarligt görs, vanligtvis genom att inaktivera dess förmåga att replikera och infektera levande celler. Detta kan uppnås genom olika metoder såsom behandling med värme, kemiska substanser eller radiation. Viriusinaktivering används ofta för att producera vacciner och andra medicinska produkter som innehåller viruspartiklar.

En grupp föreningar med allmän kemisk formel M10(PO4)6(OH)2, där M kan vara barium, strontium eller kalcium. Föreningen är huvudmineralet i fosforitförekomster, biologisk vävnad, skelettben och tänder. Föreningarna används även som medel mot klumpning och som polymerkatalysatorer

"Kemiska fenomen" refererar till de observationer och händelser som sker när materia bestående av atomer och molekyler interagerar på ett sätt som resulterar i förändringar orsakade av kemiska reaktioner, inklusive bildning och brytande av kemiska bindningar, förskjutningar i elektronfördelning och energiflyt.

Sterilisering är en medicinsk procedure som görs för att permanent eliminera någon individ's förmåga att reproducera sig genom att desaktivera deras fortplantningssystem. Detta kan uppnås på olika sätt beroende på kön, men de vanligaste metoderna inkluderar:

En art av släktet Calicivirus, ett RNA-virus som ger infektion hos katter. Smitta sker via luft och beröring. Syn. FCV.

"Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp av klororganiska föreningar som består av 209 olika konstitutionella isomerer, alla med en bifenylstruktur där upp till tio kolatomerna är klorinerade. De var i stor skala använda under 1900-talet inom elektro- och industrisektorer på grund av deras isolerande, eldfasta och oljeframskrivande egenskaper. PCB är mycket stabila och har lång livslängd i miljön, vilket har lett till att de ackumulerats i levande organismer och människor. De är kända för sina toxiska effekter, såsom störningar av det endokrina systemet, nervsystemet och immunförsvaret, och är klassificerade som cancerogena av IARC."

Materia i ett aggregationstillstånd där molekylerna rör sig fritt och befinner sig på avstånd från varandra. Gaser expanderar så att de fyller det utrymme som finns till förfogande; de sprider sig och blandar sig lätt med andra gaser, och de har fasta förhållanden mellan volym, temperatur och tryck. Vid tillräckligt låga temperaturer eller högt tryck kondenserar gaser till vätskefas.

Ett enzyms förmåga att bibehålla sin strukturform eller sin verkan när det utsätts för lagring, isolering, rening eller annan fysikalisk eller kemisk manipulering, inklusive proteolytiska enzymer och värme.

Diammoniumsalt av svavelsyra. Det används vid fraktionering av proteiner.

Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.

Ett släkte gisseltrådsförsedda inälvsprotozoer som är parasiter hos olika ryggradsdjur, inklusive människor. Till kännetecknen hör fyra par flageller från ett komplext system av axonem och cystor med ellipsoid eller äggform.

I en enkel medicinsk definition kan ozon beskrivas som ett reaktivt gasformigt molekyl med tre syreatomer (O3). Ozon är känt för sin förmåga att oxidera andra substanser och används inom medicinen för behandlingar såsom ozonterapi. Dess höga oxidationspotential gör att det kan neutralisera skadliga bakterier, virus och toxiner i kroppen. Ozonterapi har använts för att behandla en rad medicinska tillstånd, inklusive cancersjukdomar, infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Emellertid är effekterna och säkerheten av ozonterapi fortfarande föremål för forskning och debatt inom den medicinska världen.

En teknik som bygger på diffusion av antigen eller antikroppar genom ett halvfast medium, vanligen agar eller agarosgel, med en precipitinreaktion som resultat.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.

Mineralsubstansen (kalciumfosfat) i ben och tänder; den har använts som proteshjälpmedel för att förebygga och behandla osteoporos (benskörhet).

Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.

En art av Enterovirus som orsakar poliomyelit hos människor. Det finns tre serotyper (stammar).

Nedbrytning med galvanisk ström, som t ex spjälkning av ett kemiskt ämne i lösning.

Exponering för potentiellt skadliga kemiska, fysikaliska eller biologiska ämnen genom inandning.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

I en enkel medicinsk kontext kan "chemical precipitation" definieras som ett laboratorieprocess där en lösning av joner genom blandning av två lösningar får undergå en kemisk reaktion, vilket resulterar i formationen av en fast fosforisk substance. Denna reaktion används ofta för att separera och renframsta specifika substanser eller joner från en lösning. Ett exempel på detta är när lösningar av kalciumklorid och natriumfosfat blandas tillsammans, vilket resulterar i formationen av ett fast ämne, kalciumfosfat, som kan separeras från den ursprungliga lösningen.

Sanitetsteknik (eller "sanitary engineering") är ett samlingsbegrepp inom det medicinska fältet som handlar om konstruktion, design och underhåll av tekniska system och installationer med avseende på deras inverkan på människors hälsa. Detta kan exempelvis innefatta vattenförsörjning, avlopp, luftkvalitet, avfallshantering och renhållning. Syftet är att minimera riskerna för smittspridning och andra hälsorisker som kan uppstå i samband med dessa system. Sanitetsteknik används bland annat inom offentlig sektor, sjukvård och livsmedelsindustri.

Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.

En grupp ickemetalliska, oftast elektronegativa grundämnen som bildar grupp 17 i det periodiska systemet.

Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.

Ett enzym som katalyserar kloreringen av ett antal organiska molekyler, varvid bildas stabila kol-kloridbindningar. EC 1.11.1.10.

Den största klassen organiska föreningar, bestående av aldehyd- eller ketonderivat av polyhydriska alkoholer, särskilt pentahydriska och hexahydriska, så benämnda därför att vätet och syret förekommer i sådana proportioner att de bildar vatten, Cn(H2O)n. De viktigaste omfattas av små sockerarter (enkla monosackarider) såväl som stora stärkelsearter, glykogener, cellulosa- och gummiarter. Födoämnesrelaterade kolhydrater hänförs till "kolhydrater i kosten".

Kemiska substanser som används i krig för att åstadkomma oreda, sjukdom eller död.

Löslighet är ett mått på hur mycket av ett ämne som kan lösas i ett visst medium, ofta en vätska som vatten. Det specificerar den maximala mängden av ett ämne som kan fördelas i ett givet volym av medium under specifika betingelser, vanligtvis vid en given temperatur. Lösligheten uttrycks ofta kvantitativt som en koncentration, till exempel i enheter som gram per liter (g/L) eller mol per liter (M). Det är värt att notera att löslighet kan variera beroende på faktorer som temperaturen och påverkan från andra ämnen.

Separation av partiklar efter täthet genom gradientsortering. Vid jämvikt avsätts varje partikel vid gradienten motsvarande dess densitet.

Ett förfarande för att skilja partiklar från en gas eller vätska, genom att låta dessa passera ett medium som inte släpper igenom de fasta partiklarna.

Ett släkte askomycetsvampar tillhörande familjen Chaetomiaceae, av ordningen Sordiriales. Många medlemmar bryter ned cellulosa, och vissa är mykotoxiska. De förekommer naturligt på papper och bomullst extilier.

Ett kolväte som används som lösningsmedel inom industrin. Det har använts som drivgas, som kylmedel och som lokalbedövningsmedel.

En typ av gelfiltration baserad på användning av agaros, den icke-joniska delen av agar, för separation av ämnen med stora molekyler (molekylvikter på flera miljoner).

I medicinsk kontext, är "sefarer" inte en etablerad eller allmänt accepterad term med en specifik definition. Det kan vara att du har förväxlat det med någon annan term eller begrepp inom medicinen. Kan du ge mer kontext eller information om var du hittat denna term, så kan jag gärna försöka hjälpa dig att klargöra vad det kan syfta på.

Strålsensibiliserande medel är en farmakologisk term som refererar till en substans som, när den exponeras för joniserande strålning, ökar den efterföljande skadan eller effekten av strålningen på levande vävnad. Dessa medel kan antingen öka cellens sårbarhet genom att hindra reparationen av strålningsskador eller öka direkt skadan genom att producera ytterligare fria radikaler när de utsätts för strålning.

En klass av protozoer som vanligen lever som parasiter i tarmkanalens epitelceller, men som även påträffas i lever och andra organ. Organismerna finns hos såväl lägre som högre ryggradsdjur och omfatt ar två ordningar: Eimeriida och Eucoccidiida.

"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."

I en medicinsk kontext kan "recycling" referera till processen där ett redan använt medicinskt material eller instrument sanitizes, desinficeras och stériliseras för att kunna användas igen på säker väg. Detta är vanligt förekommande inom vissa områden av sjukvården, till exempel med medicinska katetrar eller instrument som används under operationer. Recycling bör inte förväxlas med "reuse", där ett icke-stärilt material återanvänds utan att genomgå en fullständig städprocess, vilket kan vara farligt och är ovanligt inom modern medicinsk praktik.

En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.

Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper med tvåvärd laddning, som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.