En gulgrön gas med Cl2-molekyler, tillhörande halogengruppen bland grundämnena. Kemiskt tecken är Cl, atomnummer 17 och atomvikt 70.906. Gasen består av isotoperna Cl-15 och Cl-17. Den är starkt irriterande och kan orsaka dödligt lungödem. Klor används industriellt, som reagens i syntetisk kemi, för vattenrening och för framställning av klorkalk, som används som textilblekmedel.
Bensoesyra eller bensoesyraestrar med en eller flera kloratomer.
Syn. difenylföreningar. Välkända är de flerklorinerade bifenylerna (polychlorinated biphenyl, PCB), där några av de kolbundna väteato merna ersatts med kloratomer.
Oorganiska föreningar, hos vilka klor utgör en del av molekylen.
En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.
Ett släkte gramnegativa, aeroba, rörliga bakterier som förekommer i vatten och jord. Några arter ingår i tarmfloran hos ryggradsdjur. Ibland kan dessa bakterier orsaka opportunistiska infektioner hos människa.
"Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp av klororganiska föreningar som består av 209 olika konstitutionella isomerer, alla med en bifenylstruktur där upp till tio kolatomerna är klorinerade. De var i stor skala använda under 1900-talet inom elektro- och industrisektorer på grund av deras isolerande, eldfasta och oljeframskrivande egenskaper. PCB är mycket stabila och har lång livslängd i miljön, vilket har lett till att de ackumulerats i levande organismer och människor. De är kända för sina toxiska effekter, såsom störningar av det endokrina systemet, nervsystemet och immunförsvaret, och är klassificerade som cancerogena av IARC."
Ett släkte av gramnegativa, aeroba, stavformade bakterier. De klassificerades tidigare som Pseudomonasarter, men betydande biokemiska och kemiska skillnader har lett till att de avskilts från Pseudomo nas och fått bilda ett nytt släkte.
Icke hembärande, järnhaltiga enzymer som tillför substratet två syreatomer. Enzymerna är viktiga för biosyntesen av flavonoider, gibberelliner och hyoscyamin, samt för nedbrytningen av aromatiska kolväten. EC 1.14.12.-.
En medicinsk definition av "oxygenase" är ett enzym som katalyserar en reaktion där syre (O2) adderas till ett substrat. Detta sker ofta i oxidativ metabolism, såsom i cellandningen där oxygenasen hjälper till att bryta ned molekyler för att frigöra energi.
Pseudomonas är ett släkte gramnegativa, aeroba stavformade bakterier, vanligtvis icke-sporbildande, som förekommer vitt spridd i naturen, särskilt i fuktiga miljöer. Några arter av släktet Pseudomonas kan orsaka infektioner hos människor och djur, framför allt Pseudomonas aeruginosa, som är känd för sin förmåga att utveckla antibiotikaresistens och orsaka livshotande sjukdomar, särskilt hos immunförsvagna individer.
Desinfektionsmedel är ett ämne eller en produkt som används för att reducera antalet mikroorganismer på en yta eller ett föremål, inklusive bakterier, virus och svampar. Desinfektionsmedlen kan vara baserade på olika verksamma ämnen som kvävehaltiga desinfektionsmedel, alkoholer, klorföreningar, jodföreningar och kvicksilverföreningar. De är vanligtvis använda inom sjukvården och livsmedelsindustrin för att förhindra spridning av smitta och infektioner. Det är viktigt att följa anvisningarna för användning och kontakttid för att garantera deras verkan.
Chloramin är ett samlingsnamn för klorbaserade föreningar som innehåller kväve, vilka används som desinfektionsmedel och rengöringsmedel. En vanlig representant är chloramin-T, som är ett starkt oxiderande ämne och används som desinfektionsmedel i vattenrening och i laboratorier.
Oskadliggörande av mikroorganismer genom upphettning, bruk av antiseptiska medel, antibakteriella preparat osv.
I medicinsk kontext, refererar "simbassänger" till två personer som delar samma lungor och andningssystem, men har separata hjärtan och cirkulationssystem. Detta är ett mycket sällsynt födelsesituation känt som "parasitisk twinning", där den ena tvillingen inte utvecklas till fullo och blir en del av den andra tvillingens kropp under fostertiden. I detta fall kan den utvecklade tvillingen fungera som en "simbassänger" genom att andas för båda sig själv och den undevelopade tvillingen.
I en enkel mening kan 'oxidera' definieras som ett kemiskt process där en substans (t.ex. ett molekyll eller jon) förlorar elektroner och blir mer elektropositiv, ofta i samband med en reaktion med syre. Detta kan leda till strukturella förändringar i substansen och eventuellt forma nya kemiska föreningar. Oxidering är motsatsen till reduktion, där en substans vinner elektroner och blir mer negativt laddad eller mindre elektropositiv. Båda processerna kan inträffa samtidigt i en redoxreaktion.
Natriumhypoklorit är ett blekmedel och desinfektionsmedel som innehåller natrium (salt) och hypoklorit-joner, vilka frigörs som klor när lösningen kommer i kontakt med vatten. Det används vanligtvis som en 5-15% starkt koncentrerad lösning, även känd som blekmedel eller "blond"-lösning. Natriumhypoklorit är effektivt mot bakterier, virus och svampar, men kan vara skadligt för människor och djur vid höga koncentrationer eller inandning av ångor.
Porphyriner är en grupp sjukdomar som orsakas av störningar i produktionen av porfyriner, organiska molekyler som ingår i vissa biologiskt viktiga ämnen, till exempel hemgruppen i hemoglobin. Porfyri kan ge upphov till symtom som hudskador, mag-tarmproblem och neurologiska symptom som svaga muskler, sömnsjuka och psykiatriska besvär. Sjukdomen kan vara ärftlig eller utlösas av vissa miljöfaktorer, till exempel alkohol och vissa läkemedel.
"Vattenmikrobiologi" är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroskopiska livsformer, såsom bakterier, archaea, alger, svampar och protozoer, i vattenmiljöer. Detta inkluderar såväl sötvatten som saltvatten, och kan omfatta studier av mikroorganismernas förekomst, aktivitet, interaktion med varandra och med miljön, samt deras roll i vattnets ekosystem och globala näringscykel. Vattenmikrobiologi har betydelse för att förstå och lösa problem relaterade till vattenkvalitet, hälsan hos vattenlevande organismer och människor, och klimatförändringar.
"Vattenförsörjning är den processen att säkerställa tillgång till och distribution av tillräckligt rent, säkert och behandlat vatten för hushåll, offentliga och kommersiella ändamål, vilket inkluderar dricksvatten, sanitet, jordbruk och industri."
En halogen med kemiskt tecken Br, atomnummer 36 och atomvikt 79,904. Det är en flyktig rödbrun vätska med kväljande dunster. Den är frätande för huden och kan orsaka svår gastroenterit vid förtäring.
"Vattenrening är ett samlingsbegrepp för processer som tar bort eller reducerar föroreningar i vattendrag, grundvatten, avloppsvatten och industriellt avfallsvatten, med syfte att göra det användbart eller säkert för återanvändning, behandling eller utsläpp."
Behandling med ljuskänslighetsalstrande preparat, invärtes eller utvärtres, och påföljande ljusexponering.
Halogenation är ett begrepp inom organisk chemistry och betecknar en kemisk reaktion där ett halogent atom, till exempel brom (Br), klor (Cl), fluor (F) eller jod (I), substitueras (ersätts) med ett kolatom i ett organisk molekyl. Detta sker ofta genom en elektrofil substitution där halogenet reagerar som elektrofil och ersätter en funktionell grupp i det organiska ämnet. Halogenationen är en vanlig metod inom syntes av oorganiska och organiska föreningar.
Preparat som är farmakologiskt inaktiva, men som vid exponering för ultraviolett strålning eller solljus omvandlas till en aktiv metabolit, som ger en för den sjuka vävnaden gynnsam reaktion. Dessa medel kan ges lokalt eller systemiskt och har använts för behandling av psoriasis och olika typer av tumörer.
Porfyriner med fyra metyl-, två etyl- och två propionsyrakedjor kopplade till pyrrolringarna.
En oxosyra av klor (HClO) med envärt klor som verkar som oxidations- eller reduktionsmedel.
Fenoler med en eller flera kloratomer i någon position.
Industrikemikalier som blivit utbredda miljögifter. Varje aroclor består av en blandning av klorinerade bifenyler (1200-serien) eller klorinerade terfenyler (5400-serien) eller båda (4400-serien). PCB är en aroclor. Aroclor är ett varumärke.
Avlägsnande av förorenande material, såsom radioaktivt eller biologiskt material, eller kemiska stridsmedel, från en person eller ett föremål.
Organiska föreningar av kol och väte, där en eller flera väteatomer ersatts av klor.
Peracetic acid, med den kemiska formeln CH3CO3H, är ett starkt oxiderande ämne som används inom medicinen som desinfektionsmedel och steriliseringsmedel på grund av sin förmåga att döda bakterier, svampar och virus. Det är en färglös vätska med en skarp, irriterande lukt som liknar Essig-lukt. Peracetat är saltet av peracetisk acid och har också starkt oxiderande egenskaper.
"Viriusinaktivering" refererar till processen där ett virus desinerat för att vara ofarligt görs, vanligtvis genom att inaktivera dess förmåga att replikera och infektera levande celler. Detta kan uppnås genom olika metoder såsom behandling med värme, kemiska substanser eller radiation. Viriusinaktivering används ofta för att producera vacciner och andra medicinska produkter som innehåller viruspartiklar.
Sterilisering är en medicinsk procedure som görs för att permanent eliminera någon individ's förmåga att reproducera sig genom att desaktivera deras fortplantningssystem. Detta kan uppnås på olika sätt beroende på kön, men de vanligaste metoderna inkluderar:
En art av släktet Calicivirus, ett RNA-virus som ger infektion hos katter. Smitta sker via luft och beröring. Syn. FCV.
Materia i ett aggregationstillstånd där molekylerna rör sig fritt och befinner sig på avstånd från varandra. Gaser expanderar så att de fyller det utrymme som finns till förfogande; de sprider sig och blandar sig lätt med andra gaser, och de har fasta förhållanden mellan volym, temperatur och tryck. Vid tillräckligt låga temperaturer eller högt tryck kondenserar gaser till vätskefas.
I en enkel medicinsk definition kan ozon beskrivas som ett reaktivt gasformigt molekyl med tre syreatomer (O3). Ozon är känt för sin förmåga att oxidera andra substanser och används inom medicinen för behandlingar såsom ozonterapi. Dess höga oxidationspotential gör att det kan neutralisera skadliga bakterier, virus och toxiner i kroppen. Ozonterapi har använts för att behandla en rad medicinska tillstånd, inklusive cancersjukdomar, infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Emellertid är effekterna och säkerheten av ozonterapi fortfarande föremål för forskning och debatt inom den medicinska världen.
Ett släkte gisseltrådsförsedda inälvsprotozoer som är parasiter hos olika ryggradsdjur, inklusive människor. Till kännetecknen hör fyra par flageller från ett komplext system av axonem och cystor med ellipsoid eller äggform.
Nedbrytning med galvanisk ström, som t ex spjälkning av ett kemiskt ämne i lösning.
Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.
Exponering för potentiellt skadliga kemiska, fysikaliska eller biologiska ämnen genom inandning.
Kemiska substanser som används i krig för att åstadkomma oreda, sjukdom eller död.
En art av Enterovirus som orsakar poliomyelit hos människor. Det finns tre serotyper (stammar).
Ett kolväte som används som lösningsmedel inom industrin. Det har använts som drivgas, som kylmedel och som lokalbedövningsmedel.
Sanitetsteknik (eller "sanitary engineering") är ett samlingsbegrepp inom det medicinska fältet som handlar om konstruktion, design och underhåll av tekniska system och installationer med avseende på deras inverkan på människors hälsa. Detta kan exempelvis innefatta vattenförsörjning, avlopp, luftkvalitet, avfallshantering och renhållning. Syftet är att minimera riskerna för smittspridning och andra hälsorisker som kan uppstå i samband med dessa system. Sanitetsteknik används bland annat inom offentlig sektor, sjukvård och livsmedelsindustri.
Ett enzym som katalyserar kloreringen av ett antal organiska molekyler, varvid bildas stabila kol-kloridbindningar. EC 1.11.1.10.
Strålsensibiliserande medel är en farmakologisk term som refererar till en substans som, när den exponeras för joniserande strålning, ökar den efterföljande skadan eller effekten av strålningen på levande vävnad. Dessa medel kan antingen öka cellens sårbarhet genom att hindra reparationen av strålningsskador eller öka direkt skadan genom att producera ytterligare fria radikaler när de utsätts för strålning.
En klass av protozoer som vanligen lever som parasiter i tarmkanalens epitelceller, men som även påträffas i lever och andra organ. Organismerna finns hos såväl lägre som högre ryggradsdjur och omfatt ar två ordningar: Eimeriida och Eucoccidiida.
En grupp ickemetalliska, oftast elektronegativa grundämnen som bildar grupp 17 i det periodiska systemet.
I en medicinsk kontext kan "recycling" referera till processen där ett redan använt medicinskt material eller instrument sanitizes, desinficeras och stériliseras för att kunna användas igen på säker väg. Detta är vanligt förekommande inom vissa områden av sjukvården, till exempel med medicinska katetrar eller instrument som används under operationer. Recycling bör inte förväxlas med "reuse", där ett icke-stärilt material återanvänds utan att genomgå en fullständig städprocess, vilket kan vara farligt och är ovanligt inom modern medicinsk praktik.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.