Ett sömnmedel som används för behandling av sömnlöshet. Säkerhetsmarginalen är för liten för att kloralhydrat skall användas som allmänt narkosmedel för människor, men det används vanligen som sådant vid djurexperiment. Det anses inte längre vara av värde som ångestdämpande medel.
Används som lösningsmedel vid tillverkning av insektsmedel, samt för behandling av sötpotatis före sådd. Det kan orsaka illamående, kräkningar, huvudvärk, bröstsmärtor och omtöckningstillstånd. Det irriterar slemhinnor och ger njur- och leverskador.
En histamin H1-receptorantagonist som är effektiv i behandling av kronisk urtikaria, dermatit och histaminutlöst klåda. Till skillnad från sin huvudsakliga metabolit cetirizin orsakar den trötthet.
Läkemedel som används för att framkalla sömnighet eller sömn, eller för att minska psykisk stress eller ångest.
Ett sömnmedel och lugnande medel som kommit att ersättas av andra läkemedel.
Alternativ till narkos hos patienter, för vilka narkos förvägras eller anses otillrådlig. Behandlingen innebär medicinering med ångestdämpande preparat i kombination med smärtstillande medel eller lokalbedövningsmedel. På så vis befrias patienten från ångestkänslor och smärta, samtidigt som han eller hon kan kommunicera med läkaren eller tandläkaren.
Oartikulerad, ljudlig känsloyttring med tårflöde, som uttryck för sorg, smärta, glädje m m.
Tandvård anpassad till de speciella behoven hos barn, inklusive åtgärder för förebyggande av tandsjukdomar och handledning i tandhygien. Häri ingår även specialistvård.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Starka, alkaliska kemikalier som förstör mjukvävnader och ger djupa, genomträngande brännskador, i motsats till frätande (etsande) medel, vilka ger en ytligare typ av kemisk skada eller inflammation. Kaustiska medel består vanligtvis av lättmetallhydroxider. Natriumhydroxid och kaliumhydroxid är de industriellt mest använda typerna av kaustiksoda. Inom medicinen har de använts utvärtes för avlägsnande av död vävnad, vårtor och småtumörer. Medlen är mycket farliga att förtära.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Tillförsel av lösligt läkemedel genom placering under tungan.
17-(cyklopropylmetyl)-alfa-(1,1-dimetyletyl)-4,5-epoxi-18,19-dihydro-3-hydroxi-6-metoxi-alfa-metyl-6,14-etenmorfinan-7-metanol. Ett derivat av opioidalkaloiden tebain, som har kraftigare och mer långv arig verkan än morfin. Det tycks verka som agonist vid my- och kappaopioidreceptorer och som anatagonist vid deltareceptorer. Frånvaron av deltaagonistverkan tros vara orsaken till utebliven buprenorf intolerans vid kronisk sjukdom.
Tabletter med överdrag av något ämne som fördröjer frisättandet av läkemedlet tills de lämnat magsäcken.
En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.
Kontroll av läkemedelsanvändning genom internationella avtal eller genom nationella kontrollmyndigheter, vilka godkänner läkemedel för bruk och reglerar tillverkning, marknadsföring och försäljning av läkemedel. Den centrala läkemedelskontrollmyndigheten i Europa heter EMEA och den federala i USA heter FDA. I Sverige är det Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet.
Lagar och förordningar som gäller för tillverkning, distribution och marknadsföring av läkemedel.
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Ett kramplösande medel som används för att dämpa grand malattacker och psykomotoriska eller fokala attacker. Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd, men vissa effekter liknar dem hos fenytoin. Trots att den kemiska likheten är liten, är den tredimensionella strukturen likartad.
Ett antikonvulsivt medel som används vid behandling av olika typer av krampanfall. Det har även antiarytmiskt och muskelavslappnande verkan. Den terapeutiska verkningsmekanismen är inte klarlagd, men flera cellbundna mekanismer har beskrivits, bl a effekter på jonkanaler, aktiv transport och cellmembransstabilisering. Verkningsmekanismen vid muskelavslappning tycks omfatta minskning av muskelspolarnas känslighet för sträckning. Fenytoin har varit aktuellt för andra behandlingsområden, men användningen begränsas av de många biverkningarna och interaktion med andra läkemedel.
En kolsyreanhydrashämmare som ibland är verksam mot epileptisk absens. Den är ibland även användbar vid behandling av tonisk-kloniska, myokloniska och atoniska anfall, isynnerhet hos kvinnor vars anfa ll inträffar eller förvärras vid specifika tidpunkter under menstruationscykeln. Verkan är dock ofta övergående, pga snabb toleransutveckling. Den antiepileptiska effekten kan bero på dess hämmande ef fekt på kolsyreanhydras i hjärnan, vilket leder till ökad transneuronal kloridgradient, ökad kloridström och ökad hämning.
Förmåga att utföra komplexa rörelser.
Ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av återkommande episoder av paroxysmala störningar i hjärnan till följd av plötsliga, okontrollerade och onormalt kraftiga nervcellsurladdningar. Klassifikationen av epilepsier baseras vanligen på 1) krampanfallens kliniska särdrag (t ex motoriska anfall), 2) etiologi (t ex posttraumatiskt krampanfall), 3) anatomisk utgångspunkt (t ex pannlobsanfall), 4) tendens till spridning till andra områden i hjärnan och 5) tidsmönster (t ex nattlig epilepsi).
Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.
En procedur som krävs för att ett läkemedel skall godkännas för användning av en tillståndsgivande myndighet. I processen ingår prekliniska eller kliniska prövningar, vetenskaplig rapport, ansökan, utvärdering av underlag och testresultat, samt uppföljning och kontroll av effekterna av läkemedlet.
Bruk av kommunikationssystem, som t ex telekommunikation, för att överföra akut information till berörda vårdgivare eller vårdavdelningar.