Alla de olika väderelementen sammantagna.

En följd av global uppvärmning och förhöjda världsmedeltemperaturer. De förväntade hälsoeffekterna av denna långsamt pågående klimatförändring är en ökning incidensen av luftvägssjukdomar, vattenburna och vektorburna sjukdomar.

Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.

Gasskikt eller gashölje som omger en planet eller annan himlakropp.

Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.

Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.

Klimattyp med otillräcklig fuktighet för annat än mycket begränsat växtliv. Klimatet kännetecknas av extrem torka, hetta och försumbara mängder nederbörd.

Havs- och landområdena vid och omkring nordpolen. Hit hör norra Alaska, Franklin District i Kanada, större delen av Grönland, Svalbard, Frans Josefs land, Novaja Zemlja och norra Sibirien.

Tjock ismassa som utbreder sig över stora områden av land, floder, sjöar eller havsvatten.

Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.

Alla de olika väderelementen sammantagna.

Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.

Graden av vatten(ånga) i en gas, t ex luft.

Förutsägelse om kommande tillstånd eller förhållanden, baserad på extrapolering eller tolkning av befintliga data eller med tillämpning av vetenskaplig metodik.

Anpassning till en ny omgivning eller till förändring i den befintliga.

De omgivande faktorer och betingelser som inverkar på organismers eller populationers liv och utveckling. Syn. omgivning.

Planerat utnyttjande av och hushållande med energitillgångarna.

Odlade växter eller jordbruksprodukter såsom säd, grönsaker eller frukt.

Medelhavet, medelhavsöarna och de till Medelhavet gränsande länderna.

Den tredje planeten i ordningen i vårt planetsystem, från solen räknat. Syn. Tellus.

Tiden före år 500 e. Kr.

Läran om jorden, en vetenskap som huvudsakligen befattar sig med litosfären (den fasta jordskorpan), dess beskaffenhet och sammansättning.

Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.

I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.

Den kontinent som täcker jordens sydpol. Antarktis är ett fastlandsområde med en yta på drygt 14 milj km2 och omfattande Västantarktis,

Atlanten är det näst största havet på jordklotet, med en yta av 106 miljoner km2, vilket motsvarar en femtedel av jordens yta.

Det geografiska område av Afrika som omfattar Burundi, Djibouti, Etiopien, Kenya, Ruanda, Somalia, Sudan, Tanzania och Uganda.

Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.

Samlingsnamn på republikerna Estland, Lettland och Litauen på östra sidan

Höjd över havet.

Atmosfäriska förhållanden som sammanhänger med klimat och väder.

En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.

Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur

En klass koraller och sjöanemoner i fylet Cnidaria. Samtliga medlemmar förekommer endast i polypform. Medusastadiet saknas helt.

I vatten fritt svävande småorganismer med fotosyntes. Benämningen är inte taxonomisk och anger levnadssätt (energiomsätting och rörlighet) snarare än specifik typ av organism. De allra flesta arter är encelliga alger. Viktiga grupper är diatoméer, dinoflagellater, cyanobakterier (blågröna alger), grönalger, kockolitoforider, kryptomonader och kiselflagellater.

Ett släkte i familjen tallväxter, ordning Pinales, klass Pinopsida, division barrväxter.

Vetenskapen om odling och vård av skog.

Ryggradslösa djur eller andra ryggradsdjur än människa som överför smittsamma organismer från en värd till en annan.

Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.

Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).

Världens största icke-kontinentala ö, belägen mellan Nordatlanten och Norra Ishavet, NO om Kanada. Grönland (Kalaallit Nunaat) är en självständig administrativ enhet under Danmark. Landet är till mer än 80 % täckt av inlandsis. Ytan är 2 166 086 km2, och folkmängden uppgår till drygt 56 000 (2003) invånare. Huvudstad är Nuuk.

En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.

En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.

Vatten i fast fas. Naturligt bildad is har hexagonal struktur.

Den statistiska beskrivningen av en population med avseende på fördelning, sammansättning och struktur.

En samling tillstånd framkallade av för kraftig exponering för eller överansträngning under extrem värme. Hit hör värmekramper, som är icke-akuta och kan behandlas med saltkompensation, värmeutmattning, som är allvarligare och måste behandlas med vätske- och saltkompensation, och värmeslag, som oftast drabbar de äldsta och yngsta, särskilt de äldre, och åtföljs av kramper, förvirring eller koma, och som behandlas med nedkylning och vätske- och saltersättning.

Insekter som överför smittsamma organismer från en värd till en annan eller från en icke-levande reservoar till en levande värd.

Avlagringar på land eller i vatten av fragmenterat, fast, oorganiskt material, som lösgörs genom vittring eller nötning av berggrunden eller genom vulkanisk verksamhet, och som transporteras av luft, vatten eller is.

Ett hav som utgör ca en femtedel av jordens totala havsyta och som sträcker sig från Afrika i väster till Australien i öster, och från Asien i norr till Sydpolen i söder. Indiska oceanen är det tredje havsområdet i storlek efter Stilla havet och Atlanten.

Tiden från 1401 till 1500.

Datasystem för insamling, lagring, bearbetning och återgivande av lägesspecifik geografisk information.

Närvaro av föroreningar i luften som inverkar på människors hälsa och välmående eller framkallar andra skadliga effekter i miljön. Föroreningarna kan bestå av gaser, partiklar eller flyktiga organiska ämnen.

Tiden från 1601 till 1700.

Tiden från 1701 till 1800.

En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.

Det geografiska område av Afrika som omfattar Algeriet, Egypten, Libien, Marocko och Tunisien. Också Saharas öknar och oaser räknas hit.

Ett släkte barrträd (lärk) inom familjen Pinaceae, ordningen Pinales, klassen Pinopsida och divisionen Coniferophyta. Lärkträd är snabbväxande och blir stora. De ettåriga barren är mjuka.

Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.

Samhälle eller samhällsform som utvecklats genom mänsklig aktivitet.

Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.

Tiden från 1501 till 1600.

Fiskodlingsanläggningar.

En ordning pelagiska, räkliknande kräftdjur (Crustacea). Många lever av zooplankton, och några är rovdjur. Många antarktiska arter, som t ex Euphausia superba, utgör basföda för andra djurarter.

Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.

Den minsta av världsdelarna och den enda som utgörs av ett enda land. Ytan är 7 682 230 km2, och folkmängden ca 18,5 miljoner. Landet är indelat i sex stater och två territorier. Huvudstaden Canberra har ca 330 000 invånare.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Släktet Lepus, familjen Leporidae, ordningen Lagomorpha. Harar föds ovan mark, med päls och öppna ögon och öron. Harar har 24 kromosompar.

Det geografiska område av Afrika som omfattar Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Liberia, Mali, Mauritanien, Niger, Nigeria, Senegal, Sierra Leone och Togo.

Sjukdomar som på olika vägar överförs med något smittämne, t ex bakterier eller virus, från en individ till en annan.

En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.

Familjen ljungväxter inom ordningen Ericales med ca 100 släkten och 3400 arter, som främst förekommer i tempererade och arktiska områden. De utgörs av fleråriga växter i form av örter, ris eller buskar. De flesta är vintergröna, med läderartade blad. I familjen ingår ljung, blåbär, lingon, tranbär, skvattram osv. Syn. ljungväxter.

En klass av ryggradsdjur som kan leva såväl i vatten som på land. Hit hör t ex grodor, paddor och salamandrar. De har funnits sedan devontiden.

Avlägsnande av miljögifter eller föroreningar i syfte att skydda miljön. Detta kan ske med olika kemiska eller biologiska metoder, eller genom bortforsling av material, i förening med miljöövervakning.

En kropps fysiska mått.

Ett släkte långsamtväxande barrträd tillhörande familjen Cupressaceae. Den hos oss vanligaste arten är en (Juniperus communis L.).

Den största av Stora Sundaöarna i Malaysiska ögruppen i Sydostasien. Borneo ligger öster om Sumatra och norr om Java. Ytan är ca 740.000 km2 och gör därmed ön till den tredje största i världen. Den st örre, sydostliga delen tillhör Indonesien, de övriga delarna Malaysia och Brunei. Folkmängden uppgår till ungefär 12.5 miljoner invånare.

Växters fortplantningsorgan.

Republik i Medelhavet, söder om Sicilien, bestående av en ögupp. De tre största, och bebodda, öarna är Malta, Gozo och Comino. Malta blev medlem i EU 2004. Ytan är 316 km2, och folkmängden ca 402 000 invånare (2007). Huvudstad är Valletta.

Bildåtergivningar, vanligtvis skalenliga och tvådimensionella, av utsnitt av jordens yta, himlavalvet eller himlakroppar.

Läran om forntiden.

Avsaknad av värme eller temperaturer märkbart under den normala.

Tiden från 500 till 1450 e. Kr.

Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.

Förhållanden som berör två eller fler länder.

Fiskart (atlantisk torsk) inom familjen Gadidae. Arten är av stor ekonomisk betydelse.

Den största av jordens kontinenter. Namnet anses härstamma antingen från assyriskans asu eller sanskrits usa, båda betecknande soluppgången.

En protozosjukdom som hos människor orsakas av fyra arter av släktet Plasmodium, nämligen Plasmodium falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae, och som sprids genom stick av infekterade honmyggor av släktet Anopheles. Malaria förekommer endemiskt i delar av Asien, Afrika, Central- och Sydamerika, Oceanien och vissa karibbiska öar. Sjukdomen kännetecknas av extrem trötthet i förening med anfall av hög feber, svettningar, frosskakningar och anemi. Hos djur orsakas malaria av andra plasmodiearter.

Artrik ordning (Lepidoptera) av insekter med utbredning över hela världen. De har två par stora och breda flygvingar, ofta med färggranna mönster.