Ett lysosomalt cysteinproteinas som hydrolyserar proteiner, med en specificitet som liknar papainets. Enzymet förekommer i en rad olika vävnadstyper och spelar en viktig roll i många fysiologiska och patologiska processer. Vid patologiska tillstånd har katepsin B visat sig vara inblandat i demyelinisering, emfysem, reumatoid artrit och tumörinfiltration. EC 3.4.22.1.
En grupp lysomala proteinaser eller endopeptidaser som finns i vattenbaserade extrakt i en rad djurvävnader. De har bäst verkan vid surt pH.
Ett intracellulärt proteinas som påträffats i en rad vävnader. Det har en specificitet som liknar den hos pepsin A, men är mer inskränkt. Enzymet ingår i katbolismen av brost och bindväv. EC 3.4.23.5.
Ett asparaginendopeptidas av hydrolasklass som liknar katepsin D, men har en något bredare specificitet. EC 3.4.23.34.
Endopeptidaser som vid katalys använder cystein. Denna enzymgrupp inaktiveras av sulfhydrylreagentia. EC 3.4.22.
En homolog grupp av endogena cysteinproteinashämmare. Det finns fyra distinkta familjer inom cystatinsuperfamiljen: cystatin B eller stefiner; cystatin C eller post-gammaglobulin; äggvita eller hönscystatin; samt kininogent cystatin. Cystatinerna hämmar de flesta cysteinendopeptidaser av papaintyp och andra peptidaser med en sulfhydrylgrupp vid den aktiva platsen.
En klass morfologiskt heterogena cytoplasmapartiklar i djur- och växtvävnader som kännetecknas av sitt innehåll av hydrolytiska enzym och dessas strukturbundna latens. Lysosomernas intracellulära funktioner beror på deras lytiska potential. Lysosomens enkla membran verkar som barriär mellan de inneslutna enzymen och substratet utanför. Lysosomenzymens verkan är begränsad eller ingen alls så länge blåsan de är inneslutna i inte brister.
Exogena eller endogena föreningar som hämmar cysteinendopeptidaser.
En undergrupp av peptidhydrolaser. De klassificeras huvudsakligen utifrån sin katalytiska verkan. Specificitet används endast för identifiering av enskilda enzymer. De omfattar serinendopeptidaser (EC 3.4.21), cysteinendopeptidaser (EC 3.4.22), asparaginendopeptidaser (EC 3.4.23), metalloendopeptidaser (EC 3.4.24) samt en grupp enzymer som ännu inte placerats in i någon av ovannämnda klasser (EC 3.4.99). EC 3.4.-.
Peptider uppbyggda av två aminosyraenheter.
N-[4-guanidino-1-(2-naftylkarbamoyl)butyl]-DL-bensamid. Ett enzymsubstrat som medger mätning av peptidhydrolasaktivitet, t ex trypsin och trombin. Enzymerna frigör 2-naftylamin, som mäts kolorimetrisk t.
Fysiologiskt inaktiva ämnen som kan omvandlas till aktiva enzymer.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
En underunderklass av peptidhydrolaser som endast verkar på polypeptidkedjors yttersta delar. Exopeptidaserna är underindelade i aminopeptidaser (EC 3.4.11), dipeptidaser (EC 3.4.13), dipeptidyl- och tripeptidylpeptidaser (EC 3.4.14), peptidyldipeptidaser (EC 3.4.15), karboxipeptidaser (EC 3.4.16-18) och omegapeptidaser (EC 3.4.19). EC 3.4.-.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
En essentiell, grenad aminosyra som är viktig för hemoglobinbildning.
Ett enzym som katalyserar hydrolys av proteiner, inklusive elastin. Det klyver företrädesvis bindningarna på karboxylsidan av Ala och Val, med större specificitet för Ala. EC 3.4.21.37.
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
alfa,alfa-dipyridyl. Används som reagens för bestämning av järn.
En art av inälvsmask som vanligtvis kallas leverflundra. Den förekommer i gallgångarna, levern och gallblåsan under olika utvecklingsstadier. Snäckor och vattenvegetation är mellanvärdar. Ibland förekommer den hos människor, men är vanligast hos får och nötkreatur.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.