I medicinsk kontext, refererar "katelicidiner" till en grupp enzymer som spjälkar och inaktiverar specifika signalsubstanser i kroppen, kända som kataboliska neurotransmittorer eller neuropeptider. Dessa signalsubstanser är involverade i smärta, inflammation och andra fysiologiska processer. Katelicidinerna hjälper till att reglera deras aktivitet genom att bryta ned peptidbindningarna i dessa molekyler. Ett exempel på ett katelicidin-enzym är neutrofil elastas, som hittas i vissa vita blodkroppar och har visat sig ha en roll i att bryta ned beta-amyloid-peptider, som är associerade med Alzheimers sjukdom.

Små, katjoniska peptider som hos de flesta arter utgör en viktig del av det tidiga, medfödda och framkallade försvaret mot angripande mikroorganismer. Hos djur finns de på slemhinnor, i fagocytkorn oc h på kroppsytorna. Också insekter och växter har dessa peptider. Gruppen omfattar bl a defensiner, protegriner, takyplesiner och tioniner.

Akneliknande hudsjukdom i ansiktet hos medelålders och äldre. Kännetecknas av fläckvis rodnad i och förtjockning av huden, ibland också härdar med varbildning.

Eksemliknande Candidainfektion i huden mellan fingrarna och tårna, runt munnen (perleche), eller i form av paronyki.

'Yersinia ruckeri' är en bakterie som orsakar sjukdomen enterik redmouth (ERM) hos färskvattenfisk, särskilt lax och öring. Bakterien kan påträffas i vatten och i fiskars gälar, kloaköppningar och tarmar. Infektionen kan leda till andningssvårigheter, rödaktiga munnar och slemhinnor samt försämrad tillväxt hos unga fiskar. I vissa fall kan sjukdomen vara dödlig, speciellt i populationer med lågt motståndskraft.

En grupp antibiotiska peptider som påvisats hos människor, djur och växter. De tros ha betydelse som försvarssubstanser vid infektioner, inflammation, sårläkning och förvärvad immunitet. Utifrån disulfidparen på deras typiska sex cysteinrester indelas de i alfadefensiner och betadefensiner.

Preparat med förmåga att döda infektiösa agens eller hindra dem från att orsaka infektion.

Cathepsin L är ett enzym som tillhör gruppen cysteinproteas, vilka är proteaser (enzimer som bryter ner protein) som använder sig av en cysteinrest i sin aktiva sida för att katalysera nedbrytningen av andra proteiner. Cathepsin L är specifikt ett endopeptidasc, vilket betyder att det klipper sönder peptidbindningar inuti proteinens primära struktur. Detta enzym är främst beläget i lysosomer och aktiveras vid lägre pH-värden, vilket gör att det spelar en viktig roll i intracellulär proteinsönderfall och nedbrytning av exogena ämnen som tagits upp av cellen. Dessutom har cathepsin L visat sig ha en roll i flera patologiska tillstånd, såsom cancersjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar och inflammatoriska tillstånd.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

De hundratals olika proteiner som finns i blodplasma, som t ex serumalbumin, transferrin, haptoglobiner, fibrinogen, koagulations- och komplementfaktorer, immunglobuliner, enzymhämmare och många fler.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.

Neutrofila leukocyter, eller neutrofiler, är en typ av vit blodkropp (leukocyt) som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De utgör den största andelen av de cirkulerande vita blodkropparna och hjälper till att skydda kroppen mot infektioner genom att fagocytera, det vill säga svälja och förstöra främmande partiklar såsom bakterier och svampar. Neutrofilerna innehåller en speciell typ av proteiner, kallade neutrofila granuler, som kan släppas ut för att döda patogener. När ett infektionshot uppfattas av kroppen ökar produktionen och aktiveringen av neutrofiler, vilket kan leda till en ökning av deras antal i blodet, kallat neutrofili.

Natural immunity, also known as innate immunity, is the inherent ability of an individual’s immune system to resist or fight off infections naturally, without the need for external intervention such as vaccines. This type of immunity is present from birth and provides general protection against a wide range of pathogens. It involves various mechanisms such as physical barriers (e.g., skin and mucous membranes), chemical barriers (e.g., stomach acid and enzymes), and cellular responses (e.g., phagocytosis and inflammation). Natural immunity is non-specific, meaning it does not target particular pathogens but rather provides broad protection against various microorganisms.

Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).

Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.

Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.