Ordnade sammanställningar av beskrivningar av och hänvisningar till föremål med tillräckliga uppgifter för att föremålen skall kunna återfinnas.

Register över bibliografiska poster eller akter, ordnade efter särskilda och enhetliga regler och som beskriver innehållet i en samling, ett bibliotek eller grupp av bibliotek. Som kataloger räknas oc kså förteckningar över föremål för särskilda ändamål, som t ex utställningskataloger och olika typer av produkt- och lagerkataloger.

Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.

Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.

Förvärv och hantering av biblioteksmaterial för användning, inklusive urval, gallring, katalogisering, klassificering och bevarande.

Specialdatabaser med information om nukleinsyror, såsom bassekvenser, SNPS (nukleotidpolymorfism), nukleinsyrakonformation och andra egenskaper. Information om DNA-fragment i gen- eller genombibliotek samlas oftast i DNA-databaser.

Det systematiska studiet av organismers kompletta uppsättning av DNA-sekvenser.

Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.

Förkortning eller sammanfattning av dokument; tilldelning av deskriptorer för dokumentreferens.

Den kompletta arvsmassan i en människas kromosomuppsättning, antingen den haploida (från en förälder) eller diploida (från båda föräldrar). Den haploida uppsättningen innehåller 50 000 till 100 000 gener och ungefär 3 miljarder baspar.

Maskiner för automatisk beräkning och behandling av data. Det finns två principiellt olika typer, den analoga och den digitala, av vilka den sistnämnda är den idag helt dominerande typen.

En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.

Sekvensstumpar erhållna från komplementärt DNA (cDNA). Markörerna är partiella DNA-sekvenser från kloner. Syn. EST.

Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.

Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNA

En typ av pedagogiska hjälpmedel.

En omfattande samling DNA-fragment som klonats från en viss organism, vävnad, visst organ eller viss celltyp. Biblioteket kan innehålla fullständiga genomsekvenser eller sekvenser av komplementärt DNA; de senare är bildade av mRNA och saknar intronsekvenser.

Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.

Enhetlig hantering och sortering av samhörande handlingar. Syn. filering.

Omfattande, datorbaserade samlingar av referenser eller hänvisningar till böcker, artiklar eller andra publikationer, företrädesvis inom ett begränsat ämne eller ämnesområde.

Konferenser, sammankomster eller formella möten, vars deltagare vanligtvis representerar något speciellt verksamhetsområde.

Strukturerade samlingar av dokument, med standardiserade format och innehåll, som lagras i någon maskinläsbar form.

Specialdatabaser med information om proteiner, som t ex aminosyrasekvenser, proteinkonformation och andra egenskaper.

Tryckt och icke-tryckt material som hanteras och förvaras i bibliotek. Hit räknas böcker, tidskrifter, broschyrer, rapporter, mikrofilm, kartor, manuskript, spelfilm, elekroniska medier och alla andra typer av audiovisuella material.

Automatisk databehandling.

Integrerad uppsättning datafiler, rutiner och utrustning för lagring, hantering och återvinning av information.

Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Dataprogram avsedda för lagring, hantering och kontroll av data för speciella ändamål.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.

Utformning av specifikationer och instruktioner för datorprogram.

En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.

Publicerade arbeten som ger en översiktlig granskning av aktuell literatur inom ett fält.

Organiserade tjänster för hjälp med upplysning i allehanda frågor genom utnyttjande av databaser och andra källor.

Bibliotek som främst tillgodoser sjukhusanställdas informationsbehov, men ibland även erbjuder patienter bibliotekstjänster .

Organisation och administration av hälso- och sjukvårdstjänster.

Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.

En bestämd patologisk process med typiska kännetecken och symtom. Den kan omfatta hela kroppen eller någon del av den, och dess etiologi, patologi och prognos kan vara kända eller okända.

Studier i principerna för biblioteksadministration och -service.

Hybridisering av ett nukleinsyraprov med en stor uppsättning oligonukleotidsekvenser, som är fästa vid ett fast (och rutmönstrat) underlag, i syfte att bestämma en sekvens, ta reda på variationer i en gensekvens eller genetiskt uttryck, eller för genmappning.

Ett system av datorer, terminaler, skrivare, audio- eller videoapparater, eller telefoner, som är hopkopplade genom någon form av teleutrustning eller kablar, vilket används för informationsutbyte.

Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.

En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.

Insamling och analys av data rörande verksamheten i ett visst bibliotek, bibliotekssystem eller en biblioteksgrupp, med förslag till förbättringar och/eller strukturerad utvecklingsplanering.

Metod för att mäta en prestation eller procedur med en fastställd standard för god praxis.

Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.

Styrning av operativa processer med mekanisk eller elektronisk teknik istället för med den mänskliga faktorn.

Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.

En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.

Samtal med en eller flera personer i syfte att få uppgifter om deras bakgrund och andra personliga, biografiska data, ställningstaganden och åsikter m m. Hit hör inträdesintervjuer och anställningsintervjuer.

En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

De delar av en genetisk kopia som återstår sedan intronerna avlägsnats och som sammanflätas till budbärare eller strukturellt RNA.

Specifika sekvenser av nukleotider längs en DNA-molekyl (RNA-molekyl hos vissa virus), vilka utgör funktionella enheter för ärftlighet. De flesta eukaryota gener innehåller kodande områden (kodoner) som är åtskilda av icke-kodande områden (introner) och kallas därför uppdelade gener.

Samverkan mellan representanter för institutioner, myndigheter eller organisationer.

Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Tabeller, ritningar eller annan bildpresentation, framställda med hjälp av datorteknik.

Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.

Stat i östra USA, gränsande till Virginia i söder, Pennsylvania i norr, West Virgina och Washington, D.C. i väster och Delaware och Atlanten i öster. Ytan är 25 315 km2, och folkmängden ca 5,6 miljoner invånare (2005). Huvudstad är Annapolis.

Stämpel eller etikett, oftast på bokpärmens insida och ofta mer eller mindre utsmyckad, som anger ägarskap för boken. Exlibrisbruket har en månghundraårig tradition.

Små, dubbelsträngade, icke proteinkodande RNA, med en längd av 21-25 nukleotider, vilka genereras från enkelsträngade mikroRNA-gentranskript av samma ribonukleas III Dicer som producerar små stör-RNA (små interferens-RNA). De utgör en del av RISC och undertrycker translationen av mål-RNA genom att binda till en homolog 3'UTR-region med ofullständig passning. stRNA let-7 och lin-4 från C. elegans är de två första miRNA som påvisats och tillhör en klass miRNA som medverkar i utvecklingstajming.

Sjukdomar orsakade av genetiska mutationer under embryots eller fostrets utveckling, vilka i vissa fall kan ses först senare i livet. Mutationerna kan ha ärvts från en förälders genom eller kan ha uppkommit in utero.

En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.

Riktlinjer eller principer för gällande eller planerade policyregler till stöd för hälsovårdspersonal när det gäller beslut om diagnostik, behandling eller andra kliniska förhållanden rörande patientvård. Riktlinjerna kan sammanställas av myndigheter, institutioner, yrkesförbund eller expertkommitteer. Riktlinjerna utgör grund för utvärdering av alla aspekter av hälso- och sjukvård.

Den kompletta arvsmassan i en arkés DNA.

Systematisk ordning av enheter inom något område i kategoriklasser, baserade på gemensamma särdrag, så som egenskaper, former, ämnestillhörighet osv.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.

Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.

Absoluta, relativa eller differentierde kostnader som hänför sig till tjänster, institutioner, resurser osv, eller analys av sådana kostnader.

Plan över studiegången vid en utbildningsinstitution.

Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.

Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur

En klass fibrösa proteiner eller skleroproteiner av betydelse både som strukturproteiner och för studiet av proteinsammansättning. Denna proteintyp utgör huvudbeståndsdelen av epidermis, hår, naglar, hornvävnad och den organiska grundmassan i tandemalj. Två huvudformer har beskrivits: alfakeratin, vars peptidstomme bildar en alfahelix (högerspiral), och betakeratin, vars stomme har en sicksack- eller veckad struktur.

Antalet kopior av en viss gen i en cell eller cellkärna. En ökning av gendoseringen kan leda till högre produktion av genprodukter, om inte genen har autogen reglering.

Verk, skrivna för hand, såsom gjordes före tryckerikonstens uppfinning och tillämpning. Ett manuskript kan även avse en handskriven kopia av en tidig författares verk. Manuskript kan vara handskrivna eller maskinskrivna, till skillnad från tryckta arbeten, som t ex en författares originalmanuskript, utifrån vilkjet tryckta kopior framställs.

Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.

Kvantitativa metoder för sammanställning av resultaten av enskilda studier (oftast publicerade sådana) och sammanfattning av deras slutsatser, för utvärdering av behandlingseffekter, som incitament för nya studier osv, med tillämpning inom främst forskning och medicin.

Den fullständiga arvsmassan i kromosomuppsättningen hos svamp.

Arvsmassan hos växter.

En nematodart som ofta används för biologiska, biokemiska och genetiska studier.

Förplanerade studier av säkerhet, effektivitet eller optimal dosering (om tillämpligt) för ett eller fler diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, en eller fler apparater eller tekniker, utvalda enligt förutbestämda kriterier och studerade med avseende på fördefinierade indikationer på gynnsamma och ogynnsamma effekter.