Fastställande av korrekta mätvärden på ett mätinstrument genom jämförelse med standardvärden, eller inställningar av kontrollapparatursom motsvarar vissa givna värden för spänning, ström, frekvens osv .
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
Analys av ett kemiskt ämne genom tillförsel av ett prov till ett strömmande bärarpreparat med hjälp av en injektionsventil som driver provet nedströms, där blandning sker i ett spiralrör, varpå blandningen passerar en genomflödesdetektor och mätapparat av något slag.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
Olika metoder för att med en biologisk sond eller sensor mäta halten av något visst (organiskt) ämne. Biokemiska reaktioner mellan sensorns känselkropp, bestående av biologiskt material, och det ämne man vill mäta omvandlas till kvantifierbara signaler.
En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.
Kromatografimetoder som bygger på vätska som rörlig fas.
Kontaktdon mellan en elektrisk ledare eller strömkälla och objektet för tillförsel av ström. Vid elektroterapi består elektroderna av spetsar eller plattor som används för överföring av ström till patientens kropp eller till annat instrument. Vid elektrodiagnos används elektroderna för att stimulera eller registrera elektrisk aktivitet i en vävnad.
Användning av elektronisk utrustning för att observera eller registrera fysiologiska processer hos en patient under normala, dagliga aktiviteter.
Immunkemiskt test eller påvisande av ett ämne med serologiska eller immunologiska metoder. Vanligtvis tjänar det undersökta ämnet som antigen både för antikroppsproduktion och för antikroppsmätning.
Konstgjorda föremål.
En metod för vävnadspreparering, där vävnadsprovet fryses och därefter dehydreras vid låg temperatur i vakuum. Metoden används även för torkning av läkemedel och livsmedel.
Statistiska modeller, i vilka värdet av en parameter till ett givet värde för en faktor antas vara lika med a+bx, där a och b är konstanter. Modellerna förutsäger en linjär regression.
En sannolikhetsteoretisk modell uppkallad efter Thomas Bayes (1702-1761). Inom epidemiologin används metoden för beräkning av sannolikheten för förekomsten av en viss sjukdom hos personer med något vi sst kännetecken, utifrån kännedom om sjukdomens prevalens och förekomsten av detta kännetecken hos friska och sjuka individer. I klinisk beslutsanalys används modellen för beräkning av sannolikheten f ör en viss diagnos, med givna symtom eller provresultat.
Metalliskt grundämne med blågrå färg, kemiskt tecken Ge, atomnummer 32 och atomvikt 72,59. De stabila isotoperna har masstalen 70, 72, 73, 74 och 76. Radioisotoperna har atommassor mellan 65 och 78. Germanium är en halvledare, med egenskaper liknande dem hos kisel.
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
Förbindelsegång mellan ytterörat och innerörat. Den yttre hörselgången utgörs av en rörformad kanal mellan ytterörat och trumhinnan, den inre är en benkanal mellan tinningbenspyramidens spets och innerörat.
Bruk av en bärbar, personlig anordning (bricka) för mätning av strålningsexponering. Den består oftast av en metall-, plast- eller pappershållare, laddad med en eller fler bitar av röntgenfilm.
Läkemedel för humant eller veterinärt bruk, i sin bruksfärdiga form. Hit räknas också de ämnen som används i framställningen av den färdiga preparatformen.
En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.
Tillämpning av teknik och utrustning som tillåter utförande av kemiska reaktioner med små mängder material, oftast mindre än ett milligram eller en milliliter.
Den visuella presentationen av data i ett människa-maskinsystem, såsom visning av data från en dator på en bildskärm av t ex katodstråletyp.
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
Laboratorieanalyser för påvisande av fysiologiskt betydelsefulla ämnen i blod, urin, vävnader och kroppsvätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål.
Gren inom den analytiska kemin, specialinriktad på analys av fysiologiskt viktiga ämnen i blod, urin, andra kroppsvätskor och vävnader som stöd för diagnosställande och behandlingsuppföljning.
Mätning med hjälp av stereobilder.
Läran om kemiska förändringar till följd av elektrisk påverkan och elektrisk aktivitet till följd av kemiska förändringar.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Det band i det elektromagnetiska spektret som vanligtvis upplevs som värme. De infraröda strålarna har längre våglängder än det synliga ljuset och når in i mikrovågsfrekvenserna. Infrarött ljus används för värmebehandling och för uppvärmning av mat.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Metoder för mätning av flödet i ett system genom tillförsel av en känd mängd av något indikatorämne, t ex färgämne, radioisotop eller kall vätska, till systemet och påföljande mätning av koncentrationen vid tidsintervall på en bestämd punkt i systemet.