En sorts monoterpener, erhållna ur geraniol (som utvinns ur t ex palmarosaolja, citronellaolja eller geraniumolja). De har allmänt cyklopentanopyranstruktur, men i vissa fall kan någon ring vara bruten, som t ex när det gäller sekoiridoid. De skiljer sig från den till namnet liknande gruppen iridaler (triterpener).
Ett växtsläkte (kornell) av familjen Cornaceae. Växterna är populära prydnadsväxter pga sina vackra blommor.
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
Varje förening innehållande ett socker, i vilket den hydroxylgrupp som är kopplad till det första kolet ersatts med en alkohol-, fenol- eller annan grupp. De benämns utifrån det socker de innehåller, som t ex glukosid (glukos), pentosid (pentos), fruktosid (fruktos) osv. Vid hydrolys bildas en sockerdel och en icke-sockerdel (aglykon).
Ett växtsläkte inom familjen Rubiaceae (måreväxter). Växterna innehåller genepin, ur vilket erhålls geniposid, som används som korsbindningsmedel i lim, och 3-kaffeoyl-4-sinapoylkininsyra. Gardenia är känd som väldoftande prydnadsväxt
En växtfamilj inom ordningen Scrophulariales, underklass Asteridae, klass tvåhjärtbladiga växter. Den kännetecknas av enkla blad i motsatta par, cystoliter (förstorade celler som innehåller kristaller av kalciumkarbonat), och bilaterala och bisexuella blommor som vanligtvis sitter tätt tillsammas.
Ett växtsläkte (tryar) av familjen Caprifoliaceae. Växterna innehåller iridoidglukosider. Två välkända arter är kaprifol och vildkaprifol.
Läkekonst som grundar sig på traditionella, tibetanska föreställningar och praxis.
Ett växtsläkte tillhörande familjen Loganiaceae (alternativt Gelsemiaceae). Gelsemium sempervirens kallas gul jasmin, vild jasmin eller giftjasmin. Växten används i homeopatpreparat.
Glykosidhaltiga färgämnen i blå, röda och lila blommor. De påträffas också som ämnesomsättningsprodukter i blod och urin.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.