Proteiner hos någon insektsart.

Insekter är en klass, Insecta, av Arthropoda, vars medlemmar har en kropp bestående av tre delar: huvud, torax och bakkropp. Insekterna utgör den dominerande djurgruppen på jorden; flera hundra tusen olika arter har beskrivits. Det har funnits insekter på jorden i mer än 350 miljoner år, att jämföras med mindre än 2 miljoner år för människan. Många insekter är av kommersiellt värde som renhållningshjon, medan andra kan orsaka enorm ekonomisk skada och mänskligt lidande som skadedjur inom jordbruket. Tre ordningar är av medicinskt intresse, nämligen Hemiptera, Diptera och Siphonaptera, eftersom de orsakar sjukdom hos människor och djur.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Virus som angriper insekter. Den största familjen är Baculoviridae.

Arvsmassan hos insekter.

Insekter av underordningen "Heterocera" och ordningen Lepidoptera.

Hormoner som utsöndras i insekter. De påverkar insekternas växt och utveckling. Hit hör även syntetiska hormoner som verkar som insektshormoner.

En stor insektsordning som omfattar fjärilar och malar.

Medel som insekter undviker.

En omfattande ordning (halvvingar; skinnbaggar) av insekter med stickande eller sugande mundelar. Den utgörs av fem underordningar: Heteroptera, Homoptera, Auchenorrhyncha, Sternorrhyncha och Coleorrhyncha. De två förstnämnda räknas ibland som egna ordningar.

En familj insektvirus omfattande två underfamiljer: Eubaculovirinae (höljeförsedda baculovirus) och Nudibaculovirinae (icke-höljeförsedda baculovirus). Eubaculovirinae, som innehåller polyederformade inklusionskroppar, har två släkten: Nucleopolyhedrovirus och Granulovirus. Baculovirus används som vektorer för att uttrycka främmande gener i insekter.

Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.

Insekter som överför smittsamma organismer från en värd till en annan eller från en icke-levande reservoar till en levande värd.

Bett och stick orsakade av insekter.

Skalbaggar (Coleoptera) är den mest omfattande ordningen av insekter. Mer än 300 000 arter är kända. De kännetecknas av ett hårt hudskelett, med hårda täckvingar som skydd för flygvingarna.

En ordning (Tvåvingar) inom klassen Insecta med ca 120 000 arter. När de har vingar har de två, vilket skiljer dem från andra såkallade flugor, medan haltererna (svängkolvarna; rudimentära bakvingar) skiljer Diptera från andra insekter med ett vingpar. Ordningen omfattar familjerna Calliphoridae, Oestridae, Phoridae, Sarcophagidae, Scatophagidae, Sciaridae, Simuliidae (knott), Tabanidae (bromsar), Therevidae, Tipulidae (harkrankar), Trichoceridae (vintermyggor), Chironomidae (fjädermyggor), Cecidomydidae (gallmyggor), Trypetidae, Ceratopogonidae, Chironomidae, Culicidae (stickmyggor), Drosophilidae (bananflugor), Glossinidae, Bombyliidae (svävflugor), Muscidae (flugor), Syrphidae (blomflugor), Tephritidae (borrflugor) och Psychodidae.

Den näringsdistribuerande, blod/lymfliknande vätskan hos några ryggradslösa djur.

Insekter av ordningen Blattodae med flera familjer, inklusive Blaberidae, Blattellidae, Blattidae (med den amerikanska kackerlackan Periplaneta americana), Cryptocercidae och Polyphagidae. Kackerlackorna omfattar ca 4000 arter, av vilka endast 1 % återfinns inomhus, och de varierar i storlek från 1 till 10 cm. De flesta är aktiva nattetid.

Växtätande insekter (Caelifera) av ordningen hopprätvingar (Orthoptera). Det finns två dominerande familjer, Acrididae (markgräshoppor) och Romaleidae. Till familjen markgräshoppor hör t ex vandringsgräshopporna.

En underordning till Hemiptera, äkta skalbaggar (halvvingar), vars kännetecken är två par vingar. Hit hör de medicinskt viktiga Cimicidae (vägglöss) och Reduviidae (rovskinnbaggar).

Ett släkte skalbaggar (mjölbagge) som angriper spannmålsprodukter. Dess larver kallas mjölmask.