Medlemmar av nordamerikanska etniska grupper med forntida ursprung i Asien.
Etnisk grupp tillhörande den negroida rasen.
Republik i södra Asien, mellan Burma och Pakistan. Landets yta är 3 287 590 km2, och folkmängden är knappt 1,1 miljard invånare (juli 2005). Huvudstad är New Delhi.
Ett hav som utgör ca en femtedel av jordens totala havsyta och som sträcker sig från Afrika i väster till Australien i öster, och från Asien i norr till Sydpolen i söder. Indiska oceanen är det tredje havsområdet i storlek efter Stilla havet och Atlanten.
Medlemmar av sydamerikanska etniska grupper med forntida ursprung i Asien.
Personer bosatta i USA, vilka har sitt ursprung i något asiatiskt land.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Halvö i nordvästra Nordamerika, gränsande mot Kanada, och den största delstaten i USA. Ytan är 1,5 miljoner km2. Folkmängden är ca 614 000 invånare, och huvudstaden heter Juneau.
Personer av mexikanskt ursprung som lever i USA.
Personer i USA av mexikanskt, puertorikanskt, kubanskt, central- eller sydamerikanskt, eller annat spanskt ursprung. Amerikaner av brasilianskt eller portugisiskt ursprung räknas inte hit.
Världens till ytan tredje största land, med en yta av 9 958 319 km2. Landet utgör den nordligaste, och största, delen av Nordamerika, och består av tio provinser och tre territorier. Kanada är en federation inom det Brittiska Samväldet. Invånarantalet är ca 30 miljoner, och huvudstaden, belägen i provinsen Ontario, heter Ottawa.
Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.
Stat i sydvästra USA, med en yta av 295 000 km2. Landskapet är till största delen stäpp och öken. I söder gränsar staten till Mexico. Huvudstaden är Phoenix.
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
Ett stort antal öar i Indiska oceanen, mellan Afrikas ostkust och Sri Lanka. Hit hör Comorerna, Madagaskar, Maldiverna, Mauritius, Pemba, Reunion och Seychellerna.
Samlingsbenämning på ett flertal etniska folkgrupper (inuit m fl) som främst lever i arktiska och subarktiska områden.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Medlemmar av centralamerikanska etniska grupper med ursprung i Asien. Mexikanska indianer räknas inte hit.
Släkte inom familjen Bovidae (oxdjur) med två arter, nämligen Bison bison (amerikansk bisonoxe) och Bison bonasus (europeisk vicent).
Folkgrupper med gemensamt kulturarv som skiljer dem från andra i olika sociala sammanhang.
Det landområde som utgör förbindelsen mellan Nord- och Sydamerika, geografiskt begränsat till området mellan sydöstra Mexiko och nordvästra Colombia. Ibland avses med Centralamerika en politisk enhet, bestående av Costa Rica, El Salvador, Honduras, Guatemala och Nicaragua.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
En individs genbestånd vad gäller den ena delen av ett allelpar, eller uppsättningar av gener som är nära förbundna på en kromosom och ofta överförs i grupp, som t ex generna i histokompatibilitetskomplexet.
En ögrupp inom SAMOA, sydväst om mitten av Stilla havet. Huvudstaden heter Pago Pago.
Atlanten är det näst största havet på jordklotet, med en yta av 106 miljoner km2, vilket motsvarar en femtedel av jordens yta.
En ideell förening som verkar för förebyggande och behandling av hjärt-kärlsjukdomar.
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
Dubbelsträngat DNA i mitokondrier. Hos eukaryoter är mitokondriegenomet cirkelformat och kodar för ribosom-RNA, transfer-RNA och ca 10 proteiner.
En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.
Ett undersläkte av Lentivirus som omfattar virus som ger flerorganssjukdomar med lång inkubationstid hos får och getter.
En art av Arterivirus som orsakar fortplantningsstörningar och luftvägsinfektion hos grisar. Den europeiska stammen kallas Lelystadvirus. Luftburen smitta är vanlig. Viruset har hittills ej påvisats i Sverige (SVA 2001).
En art av Alphavirus som orsakar encefalomyelit hos hästdjur och människor. Viruset har sin utbredning längs den amerikanska östkusten, från Kanada till Central- och Sydamerika. Dödligheten är hos hästar ca 90 % och bland människor uppemot 80 % i samband med epidemier.
Andelen av en viss allel i förhållande till samtliga alleler för ett genlokus i en population under förökning.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Republik i Mellanamerika, gränsande till USA i norr och Guatemala och Belize i söder. Landets yta är 1 972 550 km2, och folkmängden uppgår till 110 miljoner invånare. Huvudstad är Mexico.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Den största av jordens kontinenter. Namnet anses härstamma antingen från assyriskans asu eller sanskrits usa, båda betecknande soluppgången.
Den statistiska beskrivningen av en population med avseende på fördelning, sammansättning och struktur.
En av Amerikas förenta stater, belägen i nordvästra delen av USA, gränsande mot Kanada, Idaho, Wyoming, Nord- och Syddakota. Ytan är 380 850 km2, och folkmängden uppgår till knappt 970 000 invånare (2008). Huvudstad är Helena.
En typ enkla di-, tri-, tetra- och pentanukleotid-tandemupprepningar, vanligtvis kortare än 100 baser. De är spridda i de eukromatiska armarna av de flesta kromosomer. De kallas även STR (short tandem repeats; korta tandemupprepningar).
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Alla de olika väderelementen sammantagna.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Det geografiska område av Afrika som omfattar Algeriet, Egypten, Libien, Marocko och Tunisien. Också Saharas öknar och oaser räknas hit.
De DNA-segment som ligger mellan ribosom-RNA-generna (inre, transkriberade separationsenheter) och mellan de parvis upprepade rDNA-enheterna (yttre, transkriberade separationsenheter och icke-transkriberade separationsenheter).
Ett växtsläkte tillhörande Araliaceae som innehåller ett antal farmakologiskt aktiva ämnen, vilka används som stimulerande medel, lugnande medel och stärkande medel i framförallt traditionell medicin. Ginseng fås från Panax ginseng och Panax quinquefolius (amerikansk ginseng). Växten förväxlas ibland med sibirisk ginseng (Eleutherococcus). Syn. ginseng.
En form av arbovirushjärninflammation (som främst drabbar hästdjur) som är endemisk för de östra delarna av Nordamerika. Viruset, östlig hästencefalomyelitvirus, kan överföras till människor genom bett av Aedes-myggor. Kliniska tecken är akut feber, huvudvärk, mental påverkan och kramper, följda av koma. Dödligheten är 50%. Efter tillfrisknandet kan neurologiska störningar och epilepsi kvarstå.
Sjukdomar hos fåglar som inte räknas som fjäderfä för livsmedelsproduktion.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
En generell benämning på Nordamerika, Centralamerika och Sydamerika.
Utflyttning från sitt hemland i syfte att bosätta sig i annat land.
En genetiskt bunden, latent sjukdomsbenägenhet, som kan aktiveras under vissa förhållanden.
Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.
Sammanfattande benämning på två utdöda reptilordningar från Mesozoikum, nämligen Saurischia och Ornithischia.
Arten Canis latrans i familjen Canidae. Den är en mindre släkting till vargarna och lever i Nordamerika, från Costa Rica till Alaska.
Stor, allätande fågel av släktet Corvus i familjen Corvidae och ordningen Passeriformes. Till släktet hör även kajor, skator, nötskrikor och råkor, samt korpar, den art som har de största fåglarna inom släktet.
En familj partåiga, idisslande hovdjur (Cervidae) med ca 45 arter, spridda över Nordamerika, Sydamerika, Eurasien och norra Afrika, samt Australien, Nya Zeeland m fl öar, dit de förts av människan. De olika arterna varierar mycket i storlek; störst är älgarna. Hanarnas horn fälls varje år. Hjortar återfinns i de flesta naturtyper och klimatzoner, och några säsongsvandrar.
Jämförelse av olika psykologiska, sociologiska eller kulturella faktorer i syfte att ådagalägga likheter eller skillnader mellan två eller flera olika kulturer eller samhällen.
En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.
Infektionssjukdom hos både tamfågel och vilda fåglar orsakad av fågelinfluensa A-virus.
Djur som hålls i djurparker.
Tiden från 1901 till 2000.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
En delstat i USA, belägen i sydvästra hörnet av landet, vid Stilla havet. Ytan är ca 411 000 km2, och folkmängden uppgår till ca 33 miljoner invånare. Huvudstaden heter Sacramento.
Ett fenomen som uppträder när en liten grupp inom en population förvandlas till en isolerad enhet (grundargrupp). Undergruppens genpool innehåller bara en bråkdel av den ursprungliga populationens genetiska mångfald, vilket leder till ökad förekomst av vissa sjukdomar i gruppen, särskilt sådana som är autosomalt recessiva.
Namnet avser det geografiska området "Latinamerika" när inget land inom området specificeras. Området omfattar vanligtvis Centralamerika, Sydamerika, Mexiko och den karibiska övärlden.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Läran om förhållandet mellan organismer och deras omgivning, särskilt som det yttrar sig i naturliga kretslopp och rytmer, samhällsutveckling och -struktur, samspel mellan olika typer av organismer, geografisk fördelning och populationsförändringar.
Snabb stegring av kroppstemperaturen i förening med muskelstelhet efter allmän narkos.
Proteinhaltigt motgift (antikroppar) för behandling av förgiftning efter ormbett.
En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.
Havs- och landområdena vid och omkring nordpolen. Hit hör norra Alaska, Franklin District i Kanada, större delen av Grönland, Svalbard, Frans Josefs land, Novaja Zemlja och norra Sibirien.
En parlamentarisk, konstitutionell monarki i Sydostasien, belägen dels på halvön söder om Thailand, dels på norra delen av Borneo, gränsande till Indonesien i söder. Mellan dessa båda malaysiska landområden ligger den Sydkinesiska sjön. Landets yta är 329 750 km2, och folkmängden uppgår till 24,8 miljoner invånare (2007). Huvudstad är Kuala Lumpur.
Republik i östra och centrala Asien. Oftast avses Folkrepubliken Kina. Med en folkmängd på 1,3 miljarder invånare är Kina världens folkrikaste land. Till ytan (9,6 miljoner km2) är Kina det tredje stö rsta landet i världen. Landets historia sträcker sig bakåt i tiden till ca 3000 f Kr. Fram till år 1912 kallades landet det Kinesiska riket. Sedan 1950 har Kina ett kommunistiskt statsskick. Huvudstad är Beijing (tidigare Peking).
Ett släkte stora pungråttor i familjen Didelphidae, hemmahörande på den amerikanska kontinenten. Arten Didelphis virginiana är förhärskande i Nordamerika.
Läran om jorden, en vetenskap som huvudsakligen befattar sig med litosfären (den fasta jordskorpan), dess beskaffenhet och sammansättning.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Ett fenotypiskt genetiskt kännetecken eller särdrag som kan användas för att identifiera ett genlokus, en kopplingsgrupp eller en rekombinatorisk händelse.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
Tiden från 1801 till 1900.
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
Det geografiska område som utgör den mellanvästra delen av USA i allmänhet eller då ingen specifik stat anges. De stater som vanligtvis anses tillhöra området är Illinois, Indiana, Iowa, Kansas, Kentucky, Michigan, Minnesota, Missouri, Nebraska, Ohio, Oklahoma, Nord-Dakota, Syd-Dakota och Wisconsin.
Representationen av olika åldersgrupper i en given population. Fördelningen kan hänföra sig antingen till antal personer eller till gruppens relativa storlek.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Det geografiska området i allmänhet kring de stora sjöarna mellan Kanada och USA.
Svampinfektion som uppträder i två former: 1) en primär sårbildning kännetecknad av små hudknölar och små knutor längs lymfbanorna som kan läka ut inom loppet av några månader; 2) kroniska, granulomat ösa sårbildningar med tjocka skorpor, vårtliknande förändringar samt ovanlig kärlteckning och infektion i de mellersta och övre lungloberna.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) i kloroplaster, klorofyllhaltiga celler som ombesörjer fotosyntes.
Djur som lever fritt. Hit räknas inte fritt strövande tamdjur eller vilda djur i djurparker.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Sådana aspekter eller särdrag som bidrar till att identifiera en kultur.
Det amerikanska läkaresällskapet.
Familjen korgblommiga växter. Den kallas även Compositae.
Tiden före år 500 e. Kr.
Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Studier som bygger på att variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod.
Tänderna som helhet i tandbågen. Med tanduppsättning avses de naturliga tänderna på plats i tandhålorna. För mjölktänderna används termen "tanduppsättning, primär", och för de permanenta tänderna "tanduppsättning, permanent". Syn. dentition.
Sammanfattande uttryck för alla beteendemönster som förvärvas och utvecklas i ett samhälle och förs vidare genom symboler. Kultur omfattar sålunda sedvänjor, traditioner och språk.
En ögrupp i Polynesien mitt i Stilla havet, med åtta större och 114 mindre öar, huvudsakligen uppbyggda av vulkanism eller koraller. Hawaii utgör en av USAs 50 stater. Landytan är 16 636 km2, och folkmängden uppgår till drygt 1, 2 miljoner invånare (2003). Huvudstaden heter Honolulu.
Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.
En ideell förening som verkar för förebyggande och behandling av cancer genom utbildning och forskning.
Avsmalning eller tillsnörning av den gemensamma, interna eller externa halsartären, oftast till följd av aterosklerotisk plackbildning. Förkalkningarna kan bli såriga och leda till blodproppsbildning. De trombocyt- eller kolesterolproppar som bildas kan ge upphov till övergående ischemisk attack eller stroke. Proppar som vandrar till ögat kan orsaka amaurosis fugax (flyktig amauros; tillfällig syn nedsättning).
Republik i Sydamerika, som i norr gränsar till Peru och i öster till Argentina och Bolivia. I väster har det långsträckta landet en 4200 km lång kust mot Stilla havet. Ytan är 757 000 km2, och folkmän gden uppgick 1998 till 14,8 miljoner invånare. Huvudstaden heter Santiago.
En ordning (Chiroptera) av flygande däggdjur. Den omfattar fladdermöss och flyghundar.
Hit räknas både köttätande djur och växter. Syn. karnivorer (sing. karnivor).
De omgivande faktorer och betingelser som inverkar på organismers eller populationers liv och utveckling. Syn. omgivning.
Kulturell förändring, under vilken en befolkningsgrupp eller delar av den tar upp olika kulturdrag från en annan grupp.
Icke slumpmässig association mellan kopplade gener. Denna tendens ses när alleler av två separata, men redan kopplade genplatser, förekommer tillsammans oftare än vad som kan förväntas vid slumpmässig fördelning.
Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.
En metod för variabelanalys när flera variabler ska tas i beräkning samtidigt. Inom statistik betraktas multivariantanalys som en metod som tillåter samtidig analys av två eller fler beroende variabler.
Antalet individer av hankön och honkön i en given population. Fördelningen kan avse antalet män eller kvinnor eller andelen av de båda i gruppen. Populationen utgörs vanligtvis av patienter med en specifik sjukdom, men begreppet är inte begränsat till människor och inte till det medicinska området.
Den västligaste provinsen i Kanada, gränsande till Stilla havet i väster och USA i söder. Ytan är 950 000 km2, och folkmängden 3,3 miljoner invånare. Victoria är huvudstad, och Vancouver den största s taden.
Sjukdomar hos fiskar, såväl benfiskar som broskfiskar, i sötvatten, havsvatten, akvarier eller fiskodlingar.
Världens största icke-kontinentala ö, belägen mellan Nordatlanten och Norra Ishavet, NO om Kanada. Grönland (Kalaallit Nunaat) är en självständig administrativ enhet under Danmark. Landet är till mer än 80 % täckt av inlandsis. Ytan är 2 166 086 km2, och folkmängden uppgår till drygt 56 000 (2003) invånare. Huvudstad är Nuuk.
Befolkning på landsbygden.