Kombinationer av diagnostiska preparat eller läkemedel och specifika immunologiska substanser, som t ex immunglobuliner, monoklonala antikroppar eller antigen. Ofta utgörs det diagnostiska eller terapeutiska preparatet av någon radioisotop. Dessa konjugat är användbara verktyg för utveckling av målsökande läkemedel och radioisotoper för behandling av vissa tumörsjukdomar.
Halvsyntetiska konjugat av olika toxiska molekyler, inkl. radioisotoper och bakterie- eller växtgifter, tillsammans med specifika immunämnen som immunglobuliner, monoklonala antikroppar och antigen. Det immunologiska antitumör- eller antivirusämnet bär med toxinet till tumören eller den infekterade cellen, där giftet utövar sin verkan.
En ansamakrolid från släktet Maytenus av familjen Celastraceae (benvedsväxter) från
Blodproteiner som på något sätt har påverkar immunsystemets funktioner.
En klass organiska föreningar med en ringstruktur, innehållande mer än en sorts atom, vanligen kol plus någon annan atom. Ringstrukturen kan vara aromatisk eller icke-aromatisk.
Yttriumradioisotoper refererar till en variant av grundämnet yttrium som har ett instabilt kärnnummer och sönderfaller genom emission av ioniserande strålning. Dessa isotoper används inom medicinen, speciellt inom nuklearmedicin, för att diagnostisera eller behandla vissa sjukdomar. Exempel på en vanligt använd yttriumradioisotop är Yttrium-90.
Radioimmuntherapie (RIT) är en form av behandling där en radioaktiv isotop kopplas till en monoklonal antikropp, som är designad för att binda specifikt till en tumörcells yta. När denna konjugat injiceras i kroppen kommer den att leta reda på och binda till måltumören, varpå den avger joniserande strålning som skadar tumörcellens DNA och orsakar celldöd. Denna metod utnyttjar både immunsystemets förmåga att känna igen och särskilja främmande celler samt den skadliga effekten av joniserande strålning på cancerceller, med minimal onkologisk effekt på omgivande vävnader.
Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.
Ricin är ett starkt biologiskt gift som produceras från fröna hos vissa gurkbuskeväxter, särskilt ricinusveten (*Ricinus communis*). Giftet är ett protein som kan vara dödligt för människor och andra djur vid exponering. Ricin fungerar genom att störa ribosomerna i celler, vilket stoppar proteinsyntesen och orsakar celldöd. Det finns inget känt botemedel mot ricinförgiftning.
Instabila isotoper av koppar som sönderfaller under avgivande av strålning. Kopparatomer med atomvikter 58-62, 64 och 66-68 är radioaktiva kopparisotoper.
Ringföreningar med andra atomer än kol i kärnorna.
Instabila isotoper av indium som avger strålning under sönderfall. Indiumatomer med atomvikterna 106-112, 113m, 114 och 116-124 är radioaktiva isotoper.
"Ett immunglobulinfragment är en del av ett antikroppsmolekylt som bildas när ett immunglobulin (Ig) proteinet spjälkas upp av enzymet kallas för proteas. Dessa fragment kan innefatta Fab-fragan som binder till antigenet eller Fc-fragmentet som interagerar med cellulära receptorer och komplementproteiner."
Xenotransplantation refererar till den kliniska praktiken av överföra organ, vävnader eller celler från ett individ av en art till en annan art, oftast från djur till människa. Detta är ett aktivt fält inom transplantationsforskning som har potentialen att lösa den akuta bristen på organ donatorer och rädda livet på dem som väntar på en transplantation. Men, xenotransplantation är också associerat med etiska, juridiska och immunologiska frågor som måste övervägas innan det kan bli en rutinmetod inom klinisk medicin.
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
Manipulering av en individs immunsystem i syfte att behandla sjukdom. Hit hör såväl aktiv som passiv immunisering och immundämpande behandling för att förhindra avstötning av transplantat.
Muterade möss som är homozygota för den recessiva "nakengenen" och inte utvecklar någon tymus (bräss). De är värdefulla för tumörstudier och undersökning av immunsvar.
Tumörtransplantation refererar till en teknik inom forskning där tumörceller från en individ transplanteras till en annan individ, ofta en mus, för att studera cancerutvecklingen och testa olika behandlingsstrategier. Detta skapar en standardiserad modell för att undersöka cancerbiologi och kan ge insikter om tumörväxternas beteende på cellulär nivå.
Preparat som är farmakologiskt inaktiva, men som vid exponering för ultraviolett strålning eller solljus omvandlas till en aktiv metabolit, som ger en för den sjuka vävnaden gynnsam reaktion. Dessa medel kan ges lokalt eller systemiskt och har använts för behandling av psoriasis och olika typer av tumörer.
Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.