Förbindelsegång mellan ytterörat och innerörat. Den yttre hörselgången utgörs av en rörformad kanal mellan ytterörat och trumhinnan, den inre är en benkanal mellan tinningbenspyramidens spets och innerörat.

Trumhinna (tricuspid valve) är en hjärtklaff som kontrollerar blodflödet mellan höger kammare och höger lungartär i hjärtat. Den består av tre flikar (latin: tricuspid) och har till uppgift att förhindra att blod flödar tillbaka när hjärtat contrakteras.

Hörsel- och balansorgan.

Den del av örat som utgörs av trumhinnan, hörselbenen, örontrumpeten och trumhålan.

'Otitis externa' är en medicinsk term som refererar till inflammation eller infektion i yttre hörselgången, det rymliga delar av örat som ligger utanför trumhinnan. Detta tillstånd kan orsakas av bakterier, svampar eller irritanter och kan leda till symptom som smärta, rodnad, svullnad, ödem, värk eller sår i örat. Otitis externa är också känd som simmarsöron eftersom det kan uppstå som en komplikation av att ha vatten i örat efter simning.

Ett gult till brunt vaxartat sekret som utsöndras av de apokrina körtlarna i yttre örongången.

I den medicinska kontexten, refererar "stygbygel" till ett instrument som används under kirurgiska ingrepp för att hålla together olika vävnader eller strukturer. Det är ofta gjort av ett slags plastmaterial och har en böjlig, skålformad design som möjliggör anpassning efter de specifika anatomiska behoven under operationen. Stygbygelns huvudsakliga funktion är att hjälpa till att upprätthålla en visuell orientering och kontroll över operationsområdet, samt att stödja och hålla isär vävnader för att underlätta precisionen under kirurgiska procedurer.

Objektiva undersökningar av mellanörats funktioner baserade på motstånd eller genomsläpplighet för ljudflöde.

'Båggångar' är en medicinsk term som refererar till de smala, tunnvävnadsfyllda kanaler som löper genom benen och för in nerver och blodkärl till benens olika delar, underlättande således deras rörlighet och känsel.

Den del av örat som är utanför trumhinnan, dvs yttre hörselgången och öronmusslan.

Inneröra, eller inre öron, refererar till den innersta delen av örat som innehåller cochlea (hörselorganet), vestibularapparaten (som hjälper till att upprätthålla balansen) och det auditiva nervsystemet.

Scala vestibuli är en del av inneröra lagringsorganen, semicirкуlärkanalerna, och är fylld med endolymf, ett fluid som hjälper till att uppfatta rörelse och acceleration. Scala vestibuli är den övre skalan i den båda skalorna (den andra skalan är scala tympani) som tillsammans med ductus reuniens bildar den cochleära ducten, även känd som scala media. Denna struktur är viktig för att uppfatta ljud och förmedla information till hjärnan.

I en enskild medicinsk definition kan "benledning" (eng. shunting) syfta på en kirurgisk procedure där en abnormalt stört cirkulationsflöde i kroppen korrigeras genom att skapa en ny väg för blodet eller cerebrospinalvätskan att flyta fritt. Detta kan användas för att lindra ödem, minska intrakraniell tryck eller behandla vissa former av hydrocefalus.

Alla typer av ospecificerade öronsjukdomar.

The spinal canal, also known as the vertebral canal, is a channel within the vertebral column that contains and protects the spinal cord. It is formed by the vertebral bodies and intervertebral discs anteriorly, and the laminae and spinous processes posteriorly. The spinal canal provides a stable and protective environment for the spinal cord, allowing for the transmission of nerve impulses between the brain and the rest of the body.

De tre små ben (ossicula tympani) i mellanörat som benämns hammaren, städet och stigbygeln.

Spontaneous otoacoustic emissions (SOAEs) are low-level sounds that originate from the inner ear (cochlea) and can be measured in the ear canal without external stimulation. They result from the natural motion of the hair cells within the cochlea and typically occur in the frequency range of 0.5 to 6 kHz. The presence and characteristics of SOAEs can provide valuable information about cochlear function and may be used in hearing assessments, particularly for early detection of cochlear damage or dysfunction.

I en enkel medicinsk definition, är en "rotpreparation" ett läkemedel som används för att behandla tandrot, som orsakas av bakterieinfektion i tandens inre delar. Rotpreparationer appliceras vanligtvis under kontrollerade kliniska förhållanden av en odontolog (tandläkare) under en rotbehandling. Dessa preparat hjälper till att eliminera infektionen, desinficerar rotkanalen och förbereder den för efterföljande återbyggnad och fyllning. Rotpreparationer kan innehålla aktiva substanser som exempelvis antibiotika, antiseptiska lösningar eller desinfektionsmedel.

"Runda fönstret, öra" refererar till det cirkulära fenestrala öppningen i tinningbenet (os temporale) som leder till den mediale vindögatskeletten och ger protection till labyrinten, en del av innernan hörselorganet.

Infestationer med leddjur av underklassen Acari, överordningen Acariformes.

Den gren av fysiken som behandlar ljud och ljudvågor. Inom medicinen äger den tillämpningar för studier i tal och hörsel.

Ett av mellanörats tre småben. Det överför ljudvibrationer från hammaren (malleus) till stigbygeln (stapes).

Personliga skyddsanordningar för att skydda öronen mot buller, vatten eller kyla. Hit hör även öronmuffar, öronproppar och hörselskydd.

Innerörats hörselorgan. Den utgör främre delen av labyrinten, har konisk form och sitter nästan horisontellt framför vestibulen. Syn. koklea.

Tumörsjukdomar i ytter-, mellan- eller innerörat.

Trumhinneperforation är ett medicinskt tillstånd där det finns en oönskad öppning (perforation) i trumhinnan, den membran som skiljer örat från näshålan. Denna skada kan orsakas av en rad faktorer, såsom infektioner, trauma eller åldrande. Trumhinneperforation kan leda till komplikationer som hörselnedsättning, smärta och öroninflammation.

Hörselförlust till följd av störningar i den mekaniska överföringen eller förstärkningen av ljud in till öronsnäckan. Störningen är i ytter- eller mellanörat, dvs hörselgången, trumhinnan eller hörselbenen.

En sinnesförvrängning är en perception eller upplevelse av något som inte stämmer överens med den objektiva verkligheten, ofta orsakad av en psykisk störning, neurodegenerativ sjukdom eller drogverkan.

Otoscopy är en procedur där en otoskop, ett slags lupp med ett inbyggt ljus, används för att undersöka det yttre öronhinnan och trummembranet. Det används vanligen för att diagnosticera problem relaterade till örat, såsom infektioner, hörselnedsättning eller skador på örats strukturer.

Ljudförnimmelse.

"Root canal irrigants are solutions used in endodontic treatment to clean, disinfect and remove tissue remnants from the root canal system, aiding in the elimination of microorganisms and promoting successful therapy outcomes."

Den hålighet i tanden som omges av dentin och innehåller tandpulpan. Den del av kaviteten som finns i kronan kallas pulpakammaren, den del som sträcker sig ned i roten kallas pulpakanalen eller rotkanalen.

Det största av hörselbenen, och det som är fäst vid trumhinnan. Dess klubbformade huvud är hopledat med städet.

I en enkel mening kan 'tinningben' definieras som den yttre huden eller membranen som omger och skyddar tinningbenet, även känt som temporalbenet, som är ett av skallens ben i huvudet. Tinningsbenets funktion är att hjälpa till att forma ögonhålan och ge struktur åt ansiktet.

Membranet som sträcker sig från öronsnäckans spirallamell (lamina spiralis ossea) till basilarkammen och som består av en inre och en yttre del. Den inre delen utgör stöd för Cortis organ.

Läran om hörsel och hörselskador.

'Rotfyllningsmaterial' är ett medicinskt term som refererar till material som används för att fylla ut rutan (tomrummet) kvar efter en rotkanalbehandling eller en rotresektion i tandvården. Detta material hjälper till att stödja och stabilisera den nya konstgjorda rootkanalen, förhindrar infektioner och underlättar att återuppbygga den skadade tanden. Exempel på rotfyllningsmaterial inkluderar gutta percha och kautschukbaserade material.

Tryck är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som verkar på en viss yta, vanligtvis uttrycks som newton per kvadratmeter (N/m2 eller Pascal, Pa), och används för att beskriva olika fysiologiska fenomen såsom blodtryck, lufttryck och cerebrospinalvätskans tryck.

Otitis media with effusion (OME) refers to the presence of fluid in the middle ear without signs or symptoms of acute infection. This condition can cause hearing difficulties and is often associated with inflammation or swelling of the Eustachian tubes, which connect the middle ear to the back of the throat. OME can occur as a complication of an upper respiratory tract infection, allergies, or other conditions that affect the eustachian tubes. It is most commonly seen in children and often resolves on its own within three months, but in some cases, medical intervention may be necessary to alleviate symptoms and prevent complications.

Ytaktivt, bakteriedödande desinfektionsmedel bestående av en katjonisk, kvartär ammoniumförening. Det används i läkemedel, deodoranter, munvatten osv., samt som konserveringsmedel. Medlet är giftigt v id förtäring.

Grafisk registrering av ljudfrekvenser och -intensitet, som t ex hos tal, barnaskrik och djurläten.

Gränsen för förmågan att uppfatta ljudstyrka och tonhöjd.

Ett släkte mitosporsvampar som ger upphov till en rad olika hudåtkommor. Malassezia furfur (Pityrosporum orbiculare) orsakar tinea versicolor.

"Akustisk stimulering refererer til den proces where sinnene stimuleres med lyd eller lyde, som kan forstås eller tolkes av det menneskelige øre og hjernen. Dette inkluderer tale, musik, lyde fra miljøet eller andre kilder, og er ofte anvendt i terapeutiske sammenhænge for at forbedre sensorisk behandling, opmærksomhed, hukommelse og andre kognitive funktioner."

I en enkel mening kan hårcellernas receptorpotentialer definieras som elektriska signaler som genereras inne i hårcellerna, som svar på mekanisk stimuli från ljudvågor i inneröra hörselsystemet. Dessa potentialer är orsakade av jonförändringar över cellmembranet och är viktiga för att transformera mekaniska signaler till elektriska impulser, som kan tolkas av hjärnan som ljud.

Audiometri. Mätning av hörselförmågan för att fastställa tröskelvärden för de lägsta ljudnivåer vid vilka en person kan uppfatta olika toner. För ljudöverföring i luft används frekvenser mellan 125 oc h 8000 Hz, och för att mäta tröskelvärden för överföring i benmassa används frekvenserna 250 till 4000 Hz.

En underfamilj under Muridae (råttdjur), bestående av flera släkten, inkl. Gerbillus, Rhombomys, Tatera, Meriones och Psammomys.

Psoroptidae är en familj av parasitiska Demodecider inom djurvärlden, som orsakar hudinfektioner hos ryggradsdjur, inklusive nötkreatur, får och kaniner. Den mest kända arten är Psoroptes ovis, som orsakar psoroptesros eller skabb hos får. Dessa parasiter lever på ytan av huden och livnär sig på hudceller och körtelvätskor, vilket kan leda till allvarliga hudinfektioner och irritation om de inte behandlas.

Hörselmätning med hjälp av rena toner av varierande frekvens och styrka.

Avlägsnande av en hel eller del av en lem genom amputation i en led. Syn. exartikulation.

Bärbara, ljudförstärkande apparater avsedda att förbättra ljudöverföringen vid nedsatt hörsel. De kan vara konstruerade för ljudöverföring genom luft eller genom bensubstans.

Den anala kanalen är den nedre delen av rectum (endast några centimeter) som leder till anus och kontinuerlig med den perianala huden. Den har en viktig funktion som slutpunkt för defekationsreflexen och har en ringformad muskel, sfinktern, som kontrollerar stollets ut ur passage.

Alla leddjur av underklassen Acari, utom fästingar. De är mycket små djur, besläktade med spindlarna, ofta med genomskinliga eller halvgenomskinliga kroppar. De kan vara parasiter hos människor och husdjur och därvid ge olika hudirritationer. Många kvalsterarter är av medicinsk betydelse som parasiter och sjukdomsvektorer.

Inflammation i mellanörat, inklusive hörselbenen och örontrumpeten.

"Tandrotsspets" refererar till den främre, smalare spetsen av ett framtandspars (incisivernas) rot, som kan bli inflammerad och leda till en infektion känd som "tandrotsspetsinflammation" eller "apikal periodontit". Detta orsakas ofta av en karies-orrelse som inte behandlats korrekt, vilket kan resultera i en abscess och smärtor.

"Tonlägsuppfattning (voicing perception) är förmågan att uppfatta och skilja på tonlägen hos språkljud, det vill säga om ljudet är stämt eller obeart."

Ytliga infektioner i huden och tillhörande vävnader, orsakade av någon form av svamp. Syn. dermatomykoser.

Psykoakustik är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker hur människan uppfattar, tolkar och svarar på olika ljudmönster, baserat på kognitiva och perceptuella processer. Det inkluderar studier av hörsel, tal, musik, ljudlära och ljuddesign, och hur de påverkar människors upplevelser och beteende. Psykoakustik är en kombination av psykologi och akustik och används inom områden som audiologi, musikpsykologi, ljuddesign och ljudteknik.

I en enda mening kan man definiera vibration inom en medicinsk kontext som "den rörelse och de skälvningar som uppstår när kroppsdelar eller strukturer vibrerar oroväckande eller smärtsamt, ofta orsakat av exponering för mekaniska krafter eller störningar i kroppens funktion." Detta kan inträffa till följd av olika sjukdomstillstånd eller yttre faktorer, såsom användande av vissa maskiner eller verktyg.

I en mening kan 'Ear Auricle' definieras som den yttre, synliga spetsen på örat, även känd som öronläpp eller ytterörat. Den har en form som liknar en skalpell och består av elastiskt bindväv, muskler och blodkärl. Auriculan fungerar som en samlingsplats för ljudvågor som sedan leds in i örat och tolkas av innernan. Det är också känt för att ha en viktig roll i människans balans och hörsel.