En histamin H1-receptorantagonist som är effektiv i behandling av kronisk urtikaria, dermatit och histaminutlöst klåda. Till skillnad från sin huvudsakliga metabolit cetirizin orsakar den trötthet.
Preparat, oftast för lokalt bruk, som lindrar klåda.
Ett sömnmedel som används för behandling av sömnlöshet. Säkerhetsmarginalen är för liten för att kloralhydrat skall användas som allmänt narkosmedel för människor, men det används vanligen som sådant vid djurexperiment. Det anses inte längre vara av värde som ångestdämpande medel.
Medel som selektivt binder till, men inte aktiverar histamin H1-receptorer, varvid verkan av endogent histamin blockeras. Till dessa medel räknas de klassiska antihistaminpreparaten som motverkar eller förhindrar histaminaktivitet vid omedelbar överkänslighet. De verkar i luftrören, kapillärerna och annan glatt muskulatur och används för att förebygga åksjuka, säsongssnuva och allergisk dermatit, samt som sömnmedel. Effekterna av blockering av H1-receptorer i det centrala nervsystemet är inte lika klarlagda.
En histamin H1-antagonist. Medlet används vid överkänslighetsreaktioner, rinit, klåda och i vissa förkylningspreparat.
Alternativ till narkos hos patienter, för vilka narkos förvägras eller anses otillrådlig. Behandlingen innebär medicinering med ångestdämpande preparat i kombination med smärtstillande medel eller lokalbedövningsmedel. På så vis befrias patienten från ångestkänslor och smärta, samtidigt som han eller hon kan kommunicera med läkaren eller tandläkaren.
Läkemedel som används för att framkalla sömnighet eller sömn, eller för att minska psykisk stress eller ångest.
Tandvård anpassad till de speciella behoven hos barn, inklusive åtgärder för förebyggande av tandsjukdomar och handledning i tandhygien. Häri ingår även specialistvård.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Tabletter med överdrag av något ämne som fördröjer frisättandet av läkemedlet tills de lämnat magsäcken.
Ett tillstånd av ökad mottaglighet för suggestion och styrning, framkallat av påverkan från en annan person.
En biogen amin som finns hos djur och växter. Hos däggdjur produceras melatonin i tallkottkörteln. Utsöndringen ökar i mörker och minskar vid exponering för ljus. Melatonin medverkar i regleringen av sömn, humör och fortplantning. Det är även en effektiv antioxidant.
Kompletta preparatformer av läkemedel för föreskriven dosering. De är utformade för att motstå magsyra, för att inte framkalla illamående och kräkning, för att oönskad smak eller lukt skall vara minimerad, för att ge en hög läkemedelskoncentration på rätt plats, eller för att ge en fördröjd eller långtidsverkande effekt. Hit hör t ex kapslar, liniment, salvor, lösningar, puder och tabletter.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Medel som ger kontroll över psykotist orosbeteende, lindrar akuta, psykotiska tillstånd, minskar psykotiska symtom och har en lugnande effekt. De används vid schizofreni, demens, övergående psykoser i samband med kirurgiska ingrepp, hjärtinfarkt osv. Dessa läkemedel kallas ofta neuroleptika, pga benägenheten att ge neurologiska bieffekter. Men inte alla antipsykotiska preparat ger sådana effekter. Många kan också vara effektiva mot illamående och klåda.
Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.
En procedur som krävs för att ett läkemedel skall godkännas för användning av en tillståndsgivande myndighet. I processen ingår prekliniska eller kliniska prövningar, vetenskaplig rapport, ansökan, utvärdering av underlag och testresultat, samt uppföljning och kontroll av effekterna av läkemedlet.
Lagar och förordningar som gäller för tillverkning, distribution och marknadsföring av läkemedel.
Medel som binder till, men inte aktiverar kolinerga receptorer, och som därmed blockerar verkan av acetylkolin eller kolinerga agonister. Syn. kolinerga antagonister.
Onormala rörelser, som t ex hyperkinesi, hypokinesi, darrningar och dystoni, i samband med bruk av vissa läkemedel. Ansiktets, bålens, nackens och lemmarnas muskler påverkas mest. Tardiv dyskinesi är en form av hyperkinesi med onormala rörelser i ansiktet, tungan och nacken som uppträder vid behandling med neuroleptika.
Ett fenyl-piperidinylbutyrofenon som främst används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det används även vid schizoaffektiva sjukdomar, vanföreställningar, ballism, Tourettes syndrom, och ibland som tilläggsterapi vid psykisk utvecklingsstörning och Huntingtons korea. Medlet har kraftig verkan mot illamående och kräkningar och används även för behandling av hicka.
Tvåringad, heterocyklisk förening bestående av en bensenring sammankopplad med en diazepinring. Väte och alla H-isomerer kan ingå, och all substitutioner är tillåtna.
Den första högspecifika serotoninupptagshämmaren. Medlet används mot depressionstillstånd och har mer godtagbara bieffekter än de traditionella antidepressiva medlen.
Ett preparat som selektivt hämmer återupptaget av av serotonin i nervceller och som används som antidepressivt medel med klinisk effekt och med tolererbara biverkningar. Medlet minskar dessutom etanol lupptaget hos alkoholmissbrukare, och används mot depression hos patienter som även lider av tardiv dyskinesi, ett tillstånd som förvärras av tricykliska antidepressiva medel.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Den tid av graviditeten som sträcker sig från vecka 29 t o m vecka 42 av havandeskapet (dagarna 197 - 294).
Medel som hämmar kolinesteraser. Nervtransmittersubstansen acetylkolin hydrolyseras snabbt och inaktiveras av kolinesteraser. När kolinesteraser hämmas förstärks verkan av endogent acetylkolin vid kolinerga synapser. Kolinesterashämmare har omfattande klinisk användning för sin förmåga att öka den kolinerga effekten på mag-tarmkanalen, urinblåsan, ögat och skelettmusklerna; de används också för sin effekt på hjärtat och det centrala nervsystemet.
Kvartära ammoniumderivat av skopolamin med antimuskarinverkan som används för att behandla kramper i matsmältningssystemet, livmodern, urin- och gallvägarna, och i samband med kontraströntgen vid mag- och tarmundersökning. Syn. buscopan.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av acetylkolin och vatten till kolin och acetat. Det förekommer i den grå nervvävnaden, i röda blodkroppar och i musklernas motoriska ändplattor. Reaktionen bryt er ned acetylkolin som frigjorts vid de neurohumorala kopplingarna och tillåter därmed att impulsöverföreingen återupprättas. EC 3.1.1.7.
Ett amantadinderivat med viss dopaminerg verkan. Det har föreslagits som medel mot parkinsonism.
Tillstånd kännetecknat av lite muskelvävnad/mjukvävnad på kroppen, vanligen definierat som kroppsvikt under standard med hänsyn till skelett och fysiska värden. Beroende på ålder, kön och genetiska förutsättningar anses BMI lägre än 18,5 som undervikt.
Måttliga depressionstillstånd, i motsats till svår depression vid neurotiska eller psykotiska tillstånd.
En naturligt förekommande glukokortikoid. Den har använts i ersättningsterapi vid binjuresvikt och som antiinflammatoriskt medel. Kortison i sig är ett overksamt ämne, men det omvandlas i levern till den verksamma metaboliten hydrokortison.
Ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror.
En affektiv störning som visar sig som en dyster sinnesstämning eller förlorat intresse för eller förlorad glädje över vanliga aktiviteter. Dysterheten är framträdande och ganska ihållande.
Den naturligt förekommande formen av dihydroxifenylalanin och det närmaste förstadiet till dopamin. Till skillnad från dopamin kan levodopa tas genom munnen och passerar blod-hjärnbarriären. Det tas snabbt upp av dopaminerga nervceller och omvandlas till dopamin.