Hundsjukdomar: Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.MårdhundarBett och stickBindning, människa-sällskapsdjur: Det känslomässiga förhållandet människor kan ha till husdjur.PetsKattsjukdomar: Sjukdomar hos huskatt (Felis catus; F. domesticus). Termen omfattar inte sjukdomar hos de stora kattdjuren, så som lejon, tiger osv.BihåleinflammationHundar: Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.Huvudlöss: Parasitinvasion på huden av arter av ordningen Phthiraptera, särskilt Pediculus humanus (familjen Pediculidae), som parasiterar i huvud- och könshår hos människa.Gastroenteritvirus hos svin: En art av Coronavirus som orsakar dödlig sjukdom hos griskultingar yngre än tre veckor.Käkhålesinuit: Inflammation i käkhålan. Oftast beror den på infektion av bakterierna Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae och Staphylococcus aureus. Tillståndet kan vara akut eller kroniskt.FästingarSkabbkvalsterSkabbFjärilar: Artrik ordning (Lepidoptera) av insekter med utbredning över hela världen. De har två par stora och breda flygvingar, ofta med färggranna mönster.Kvalsterinfestationer: Infestationer med leddjur av underklassen Acari, överordningen Acariformes.Klåda: En intensivt kliande känsla som framkallar behov av att gnida eller riva huden för lindring.Ivermektin: En blandning av huvudsakligen avermektin H2B1a och en del avermektin H2B1b, vilka är makrolider från Streptomyces avermitilis. Medlet binder glutamatstyrda kloridkanaler, vilket ger ökad permeabilitet och hyperpolarisering hos nerv- och muskelceller. Det samverkar också med andra kloridkanaler. Ivermektin är ett parasitmedel av bredspektrumtyp som är verksamt mot mikrofilarier till Onchocerca volvulus, men inte det vuxna stadiet.Parasitmedel: Läkemedel för behandling av parasitsjukdomar.VaccinationImmunisering, sekundär: Immunisering/vaccination som ges efter en primär immunisering med samma eller närbesläktat antigen.DokumentationVårdhemBakteriella vacciner: Suspensionspreparat framställda av försvagade eller avdödade bakterier för förebyggande eller behandling av bakteriella infektionssjukdomar.Immuniseringsschema: Tidsschema för optimala tidpunkter/intervall för primär och/eller sekundär immunisering.VaccinerBindhinneinflammation: Inflammation av ögats bindhinna; kan orsakas av bakterier, virus eller allergisk reaktion. Syn. konjunktivit.Valpsjukevirus: En art av Morbillivirus som orsakar valpsjuka hos hundar, vargar, rävar, tvättbjörnar och illrar. Också sälar har drabbats av valpsjuka genom kontakt med hundar.SkleritValpsjuka: Benämning på flera mycket smittsamma virussjukdomar hos djur, särskilt hundar, hos vilka infektionen orsakas av valpsjukeviruset. Den kännetecknas av tvåfasfeber, leukopeni, inflammation i tarmar och luftvägar, och ibland neurologiska komplikationer. Hos katter är infektionen känd som felin panleukopeni.Torrögdhetssyndrom: Torrhet i hornhinnan och bindhinnan beroende på bristande tårflöde, ffa hos kvinnor i menopausal och postmenopausal ålder. Keratitis filiformis (en typ av hornhinneinflammation) eller erodering av bindhinnans och hornhinnans epitel kan orsakas av detta tillstånd. En känsla av "skräp i ögat" eller sveda i ögonen kan förekomma.TårarVeterinärmedicinVeterinärmedicinska läkemedelVeterinärutbildning: Veterinärmedicinsk utbildning i allmänhet.Köttätare: Hit räknas både köttätande djur och växter. Syn. karnivorer (sing. karnivor).VeterinärhögskolorPatologi, veterinärmedicinskEncyklopedier, principer: Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.Valpsjukevirus, säl: En art av Morbillivirus som orsakar valpsjuka hos sälar. Syn. PDV.Aging: De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.Adenovirus, hund: Arter av släktet Mastadenovirus som orsakar feber, ödem, kräkningar och diarre hos hundar, samt encefalit hos rävar.Internet: Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.Mjukvara: Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.Användare-datorgränssnittInformationstjänster: Organiserade tjänster för hjälp med upplysning i allehanda frågor genom utnyttjande av databaser och andra källor.Algoritmer: En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.Bioinformatik: Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser. Databaser, genetiska: Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.Katter: Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.Substans PKollagen typ VI: Ett icke-trådigt kollagen som bildar ett nätverk av mikrofibriller i bindvävets extracellulära matrix. Alfaenheterna i kollagen typ VI sammanfogas till antiparallella, överlappande dimerer som i sin tur formerar sig till tetramerer.TidsfaktorerMissbruksrelaterade sjukdomar: Sjukdomstillstånd som beror på drogmissbruk, biverkningar av läkemedel, exponering för toxiner och alkoholmissbruk.Mukopolysackaridos VI