Inflammation i perikardiet (hjärtsäcken).
Hjärtsäcksinflammation (perikardit) med förkalkning i perikardvätskan.
Infektion i perikardiet med tuberkelbaciller. Tillståndet uppstår till följd av spridning till omgivningen från tuberkelhärdar i lungportens eller mediastinums lymfkörtlar eller genom lungtuberkulos.
Perikardektomi är ett medicinskt ingrepp där man delvis eller helt tar bort det tunna, membranartade lagret (perikard) som omger och skyddar hjärtat. Orsaken till ett sådant ingrepp kan vara olika, exempelvis för att behandla problem relaterade till perikardit (inflammation av perikardet), perikardskleros (förtjockning och förhårdnad av perikardet) eller kronisk irriterande perikardit. Efter en perikardektomi kan patienten behöva vårdas på sjukhus under en tid, och rehabilitering kan vara nödvändig för att återhämta sig fullt ut efter operationen.
Perikardiell utgjutning, eller pericardial effusion, är en patologisk tillstånd där det accumulerar fluid i det perikardiska utrymmet mellan hjärtats yta och den omgivande perikardssäckens väggar, vilket kan orsaka kompression av hjärtat och påverka dess funktion.
Blodanhopning i hjärtsäcken.
Hjärtmuskelsjukdom med stela kammarväggar, vilket begränsar kamrarnas förmåga att fyllas. Tillståndet ger onormal diastolisk funktion, men normal eller nästan normal systolisk funktion.
Perikardiocentes är ett medicinskt ingrepp där en finnknapp (nål) införs genom patientens hud och bröstkorgvävnad in i det perikardiala utrymmet, som omger och skyddar hjärtat, för att dränera vätska eller blod som har accumulerat där och orsakar perikardit (irriterad eller inflammerad perikard).
Den fibrösa och serösa säckliknande bildning som omger hjärtat de stora blodkärlens rötter.
Tuberkulos i hjärtat, perikardiet eller blodkärlen.
I en enkel mening kan "varbildning" definieras som en process där levande vävnad ersätts av hårda, icke-levande substans, vanligtvis kalk eller kolföreningar. Detta fenomen är också känt som "kalkification" eller "petrifikation". Varbildning kan ske naturligt i vissa djur och växter, men den kan även vara ett tecken på sjukdom eller skada hos människor.
"Kardiovaskulära infektioner" refererar till infektioner som drabbar hjärtats blodkärl eller andra strukturer i kardiovaskulära systemet, såsom hjärtkamrarna och de stora artärerna och venerna. Dessa infektioner kan orsakas av olika mikroorganismer, till exempel bakterier, virus eller svampar, och kan leda till allvarliga komplikationer som endokardit, myokardit, perikardit och blodproppar.
Bornholmssyndrom, även känt som Bornholmska febern eller Dyseenterit, är en sjukdom som karaktäriseras av plötslig ond stjärt, buksmärtor, feber och värk i lår, ben och bröstkorg. Symptomen tenderar att vara värre på natten och kan vara förknippade med diarré och illamående. Det är vanligtvis en självläkande tillstånd som normalt löser sig inom en vecka, men i sällsynta fall kan det leda till komplikationer såsom peritonit (inflammation av bukhinnan).
Inflammatoriska tillstånd i hjärtats muskulatur som leder till skador på hjärtmuskelcellerna. Sjukdomsförloppet kan variera från subkliniskt till plötslig död. Myokardit tillsammans med funktionsstörningar hos hjärtat klassificeras som inflammatorisk kardiomyopati, oftast orsakad av infektion, autoimmun sjukdom eller reaktion på giftiga ämnen. Hjärtmuskelinflammation är även en vanlig orsak till dilaterande kardiomyopati och andra hjärtmuskelsjukdomar.
Aglykon(icke-kolhydrat)delar av hjärtglykosider. Ringstrukturen är en cyklopentanoperhydrofenantrenkärna förbunden med en laktonring vid position C-17.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.