En internationell överenskommelse inom World Medical Association (WMA) som ger riktlinjer för hur studier på människor får genomföras. Den antogs 1962 och reviderades vid den 18. medicinska världskongressen i Helsingfors 1964. Senare revisioner har gjorts 1975, 1983, 1989 och 1996.
Stat i Nordeuropa, gränsande till Sverige, Norge, Ryssland, Finska viken och
Individens rätt till de kulturella, sociala, ekonomiska och utbildningsmöjligheter som samhället erbjuder, som t ex rätten till arbete, till utbildning och till social trygghet.
Undersökningar utförda på människor.
Den filosofiska synen att sannings- och moralvärdesbegrepp inte är absoluta, utan står i förhållande till de personer eller grupper som förfäktar dem.
Lagar och förordningar som gäller för tillverkning, distribution och marknadsföring av läkemedel.
Utövande av regeringsmakten i det staliga styret.
Lagar och förordningar gällande livsmedelshantering.
En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.
Förskjutning framåt av en ryggkota i förhållande till en angränsande.
Frivilligt medgivande av en patient eller försöksperson med full insikt i riskerna med deltagande i diagnostiska eller forskningsundersökningar, eller med medicinsk eller kirurgisk behandling.
Den moralfilosofi som är vägledande för vilket handlande som är rätt eller fel inom sjukvård och medicinsk forskning, och hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter, deras anhöriga och kollegor. Olika "grenar" av den medicinska etiken är t ex klinisk etik och vårdetik. Termen används ibland som liktydig med läkaretik.
De moraliska förpliktelser som skall ligga till grund för hur forskning bedrivs. Termen avser forskningsetik generellt.
En gren inom såväl filosofin som teologin som omfattar studiet av människors moraliska föreställningar och handlande.
Identifiering av, analys av och beslut i etiska frågeställningar som uppkommer i samband med patientvård.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Läkekonst baserad på kulturella sedvänjor som går från generation till generation. Hit hör behandlingsritualer med mystik och magi, örtterapi och andra behandlingsformer som inte har någon förklaring i modern medicin.
Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Inrättningar för insamling, förvaring och distribution av vävnader och celler, såsom cellinjer, cellkulturer, mikroorganismer, blod, sperma, mjölk, bröstvävnad osv. Också material för jämförelse med o ch identifikation av tumörvävnad kan ingå.
Särskilda hälsovårdstjänster för barn, ofta organiserade som barnavårdscentraler (BVC).
Samhällets organiserade åtgärder för omsorgen om barns hälsa och välbefinnande.
Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Samlingsnamn på republikerna Estland, Lettland och Litauen på östra sidan
Böcker innehållande fotografier, teckningar, porträtt, diagram, tabeller, kartor, faksimiler eller andra bilder.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
En bestämd patologisk process med typiska kännetecken och symtom. Den kan omfatta hela kroppen eller någon del av den, och dess etiologi, patologi och prognos kan vara kända eller okända.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
En bred syn på lämplig koordinering av hela behandlingsprocessen, i vilken ofta ingår övergivande av dyrbar sjukhus- och akutvård till förmån för t ex förebyggande medicin, patientrådgivning och utbildning, och öppenvård. I denna syn ingår också bedömning av inverkan av lämplig kontra olämplig behandling på totalkostnaden och det kliniska utfallet för en enskild sjukdom.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Förpliktelser grundade mer på etik än på lagstiftning.
Förplanerade studier av säkerhet, effektivitet eller optimal dosering (om tillämpligt) för ett eller fler diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, en eller fler apparater eller tekniker, utvalda enligt förutbestämda kriterier och studerade med avseende på fördefinierade indikationer på gynnsamma och ogynnsamma effekter.
Besök av en grupp läkare till ett främmande land i avsikt att där genomföra tidsbegränsade specialstudier eller insastser. Begreppet får inte förväxlas med "Mission och missionärer", som avser permanenta medicinska inrättningar och personal tillhörande religiösa organisationer.