Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.
Vårdformer för organiserad psykiatrisk vård.
Omfattningen av de svårigheter eller den lätthet människor har med att komma i kontakt med och utnyttja hälso- och sjukvårdssystemet. Faktorer av betydelse kan vara av geografisk, byggnadsteknisk, logistisk eller ekonomisk art.
Det utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som en samhällsgrupp eller ett samhälle kräver och som man kan eller vill betala för.
Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.
Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.
Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
Primär hälso- och sjukvårdstjänst för diagnostik, behandling och förebyggande hälsovård.
Särskilda hälsovårdstjänster för barn, ofta organiserade som barnavårdscentraler (BVC).
Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.
Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.
Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.
Organiserad hälsovård för blivande och nyblivna mödrar.
Hälso- och sjukvård samt förebyggande hälsovård inom psykiatri.
Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.
Hälso- och sjukvårdstjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och bibehållande av god hälsa hos äldre.
Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.
Hälsovård avsedd för tonåringar.
Behovsbaserad planering av sjukvårdstjänster och -inrättningar.
Sinnestillståndet hos en person som är psykiskt välanpassad.
Organisation och administration av hälso- och sjukvårdstjänster.
Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.
Försäkring som täcker kostnader för sjukvård.
Program för födelsekontroll.
De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.
Det administrativa styrandet av olika folkhälsoorganisationer.
Sjukvård inom specifika kulturer som omfattar lokala sedvänjor, tro och tabubelagda inslag.
Kroppens tillstånd då den fungerar optimalt, utan tecken på sjukdom.
Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.
Hälso- och sjukvårdstjänster för samordnade vårdinsatser för patienter i hemmet. Vårdgivare kan vara hemsköterskor, hemsjukvårdsorganisationer, sjukhus eller föreningar som anlitar professionell vårdpersonal för vårdtjänster. Hemsjukvård är professionell sjukvård och skall skiljas från hemmavård (anhörigvård), som inte är yrkesmässig.
Ett hälsovårdssystem som omfattar såväl läkare, sjukhus och andra sjukvårdstjänster som ett hälsovårdsprogram för att tillhandahålla ett totalt utbud av vårdtjänster åt kunderna. I ett fullständigt integrerat system råder jämvikt mellan de tre huvuddelarna, läkare, sjukhus och anslutning till programmet, i fråga om vårdresurser och vårdbehov.
Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.
Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.
Planer för rättvis fördelning och placering av tillgängliga hälsovårdsresurser.
Ett begrepp för hälsotillståndet för världens människor i stort.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.
Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.
Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.
Tjänster avsedda att främja, upprätthålla och återskapa tandhälsa.
En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.
Den ekonomiska sektor som är inriktad på tillhandahållande, distribution och konsumtion av hälso- och sjukvårdstjänster och -produkter.
Tillgången till arbetskraft, sjukvårdsinrättningar, budgetmedel, utrustning och material för tillhandahållande av erforderliga hälso- och sjukvårdstjänster.
Inrättningar som tillhandahåller medicinska eller hälsorelaterade tjänster.
Samtal med en eller flera personer i syfte att få uppgifter om deras bakgrund och andra personliga, biografiska data, ställningstaganden och åsikter m m. Hit hör inträdesintervjuer och anställningsintervjuer.
Nyttjande av avtalsbaserade externa tjänster.
Hälso- och sjukvårdspersonals tillgänglighet. Hit hör efterfrågan och rekrytering av såväl medicinsk som paramedicinsk personal, nuvarande och framtida personalstyrka och fördelning, arbetsuppgifter och nyttjande.
Ett geografiskt begränsat sjukvårdsansvarsområde.
Primärvårdsinrättningar med ansvar för att vårdtjänster erbjuds befolkningen inom ett bestämt upptagningsområde.
Sjukvårdsplanering med målsättning att förbättra hälsa, tillgänglighet och effektivitet inom samhällets hälso- och sjukvård.
Begrepp, omfattande kvinnors fysiska och psykiska hälsotillstånd.
Forskning som hämtar uppgifter från observationer, intervjuer eller samtal och inriktas på deltagarnas åsikter och tolkningar.
Befolkning på landsbygden.
Tillämpning av marknadsföringsprinciper i syfte att öka efterfrågan på hälso- och sjukvårdsresurser.
Sjukvårdstjänster speciellt avsedda, bemannade och utrustade för akut patientvård.
Socio-ekonomiskt tillstånd där levnadsstandarden för en individ, familj eller samhällsgrupp är under den för samhället gällande standardnormen. Den står ofta i förhållande till en viss inkomstnivå.
Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Medicinsk specialitet för tillhandahållande av kontinuerlig, allmän primärvård.
Organiserade diagnostjänster för främjande och upprätthållande av hälsa.
Inrättningar med uppgift att erbjuda mödrar och barn hälsovårdstjänster.
Samverkan mellan representanter för institutioner, myndigheter eller organisationer.
Alla organiserade finansieringssätt.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Absoluta, relativa eller differentierde kostnader som hänför sig till tjänster, institutioner, resurser osv, eller analys av sådana kostnader.
Personer med speciell utbildning och legitimation för hälso- och sjukvårdsrelaterade arbetsuppgifter.
Sjukvårdstjänst med bestämda mottagningstider, som regel dagtid. Efter besök på en öppenvårdsinrättning för diagnostik eller behandling får patienten gå hem.
Normer, kriterier, standarder och andra direkt kvalitativa och kvantitativa mått för bestämning av sjukvårdens kvalitet.
Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Organiserade system (USA) för omfattande, förskottsbetald hälsovård, som utgår från fem grundvillkor: 1) att vård erbjuds inom ett givet geografiskt område; 2) att ett överenskommet utbud av grund- och tilläggstjänster tillhandahålls; 3) att vård ges till personer, frivilligt anslutna till systemet; 4) att de anslutna utnyttjar angivna vårdgivares tjänster; och 5) att förskottsbetalning sker genom förutbestämd, periodisk inbetalning av ett fast belopp av vårdtagaren, utan hänsyn till vårdtjänsternas omfattning.
Sjukhusavdelning med ansvar för akut medicinsk och kirurgisk patientvård.
De tjänster som tillhandahålls biblioteksanvändare.
Kostnader som debiteras patienten för erhållna vårdtjänster.
Hälso- och sjukvårdsprogram omfattande allt från diagnos och behandling till uppföljning och rehabilitering.
Sjukförsäkringssystem för arbetstagare, vanligtvis omfattande även deras familjer och baserad på kostnadsdelning, så att arbetsgivaren betalar en viss andel av premien.
De ersättningar som omfattas av ett försäkringsavtal med ett försäkringsbolag.
Yrken vars utövare verkar för behandling och förebyggande av sjukdomar. För icke-medicinska yrkesgrupper, inom t ex medicinsk teknik eller sjukgymnastik, finns termen "hälsovårdsrelaterade yrken".
Den minsta av världsdelarna och den enda som utgörs av ett enda land. Ytan är 7 682 230 km2, och folkmängden ca 18,5 miljoner. Landet är indelat i sex stater och två territorier. Huvudstaden Canberra har ca 330 000 invånare.
Konsumenters rätt till delaktighet i beslutsprocesser.
En organisations eller institutions förmåga att nå uppsatta mål med minsta möjliga resursförbrukning.
Konsumenters tillfredsställelse eller missnöje med en levererad tjänst eller vara.
Geografiskt område med otillräckliga sjukvårdsresurser (personal och/eller vårdinrättningar) för att tillgodose befolkningens vårdbehov.
Amerikanskt, federalt sjukvårdsprogram som garanterar sjukvård åt fattiga, medicinskt behövande personer.
De faktiska kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna, inklusive kostnader för utredningar, behandlingar och läkemedel. Dessa får inte förväxlas med hälso- och sjukvårdsutgifter, som avser de belopp som betalas för tjänsterna, eller med sjukvårdsavgift, som är det fasta belopp som debiteras, oavsett kostnaderna.
Teoretiska framställningar eller konstrukter som beskriver eller förklarar hierarkiska förhållanden och interaktioner inom eller mellan organisatoriska enheter eller informella sociala grupper.
Inläggning av patient på sjukhus.
Betalning av tredje part för en vårdgivares utgifter för sjukvårdstjänster åt en försäkrad eller förmånstagare.
Republik i Sydamerika och till ytan det femte största landet i världen. Ytan är 8 512 000 km2 och folkmängden uppgår till 165 miljoner invånare. De två största städerna är Rio de Janeiro och Sao Paulo , men Brasilia är huvudstad. Officiellt språk är portugisiska.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Organiserade tjänster för diagnos, behandling och förebyggande av genetiska sjukdomar.
Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.
Den statistiska beskrivningen av en population med avseende på fördelning, sammansättning och struktur.
Offentligt finansierade sjukhus.
Samverkan mellan samhällsmedlemmar och företrädare för samhällets institutioner.
Lokala vårdinrättningar för psykologisk och psykiatrisk hjälp.
De ekonomiska resurser som ställs till förfogande för planering och utveckling av hälso- och sjukvård.
Utvecklingsländer, dvs länder som är i en fas av utveckling mot ekonomisk tillväxt, ökad produktion, ökad konsumtion och inkomst per capita, genom bättre utnyttjande av naturens och människans resurser. Benämningen används för en stor grupp länder i Afrika, Asien och Latinamerika.
Sjukvårdsinrättningar för patienter som inte i första hand är i behov av sjukhusvård.
Studier som bygger på att variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod.
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
Tiden från 1901 till 2000.
Folkgrupper med gemensamt kulturarv som skiljer dem från andra i olika sociala sammanhang.
Personliga kostnader för akut eller kronisk sjukdom. Kostnaden för den enskilde patienten kan vara av ekonomisk, social eller psykologisk natur, eller personlig förlust - för patienten själv, för familjen eller den närmaste omgivningen. Kostnaden för sjukdomen kan återspeglas i frånvaro, nedsatt prestationsförmåga, behandlingsutfall, sinnesfrid, livskvalitet osv. Sjukdomskostnader skiljer sig från sjukvårdskostnader, som avser samhällets kostnader för att ge vård till en patient.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Sammanhängande vårdåtgärder, från patientens första kontakt med sjukvården genom alla stadier av behandling och uppföljning.
Detaljerad sammanställning av beräknade intäkter och utgifter under en bestämd tidsperiod, vanligen ett åt (budgetår).
Medlemmar av nordamerikanska etniska grupper med forntida ursprung i Asien.
Patienters eller läkares överdrivna eller onödiga utnyttjande av sjukvårdstjänster.
Personer som är ansvariga för policyutformning och kontroll av planerings- och verksamhetsgenomförande.
Sjukförsäkringsprogram avsedda att minska onödiga sjukvårdskostnader genom en mängd olika mekanismer, så som ekonomiska incitament för läkare och patienter att välja mindre kostsamma vårdformer, kritisk granskning av behoven av specialvård, större andel frivilligfinansiering, bättre styrning av inskrivning och tiden för sjukhusvård, styrmedel för kostnadsfördelning för öppenvårdskirurgi, selektivt val av vårdgivare och prioriterad handläggning av högkostnadsfall. Programmen kan tillhandahållas av olika sorters vårdgivarorganisationer.
Betalning för sjukvårdstjänster som inte täcks av ersättning från tredje part, som t ex sjukförsäkring.
Råd och stöd i personliga frågor.
Beslutsordningen i en institution eller annan organisation.
Hälsoläget i en familj som enhet, inklusive inverkan av en medlems hälsotillstånd på familjen som helhet och på enskilda familjemedlemmar. Hit hör även inflytande av familjens strukturella beteende eller brist på sådant på medlemmarnas hälsotillstånd.
Avtalad rättighet att mot betalning utföra vissa arbetsuppgifter för arbetsgivare. (http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O105388 ; Nationalencyklopedin 2002-11-06)