Kraftigt ökad tillväxt av alger eller andra mikroskopiska växter till följd av tillförsel av ffa kväve- och fosforhaltiga näringsämnen till naturliga vattendrag. Anrikningen kan ha naturliga orsaker, vara en följd av förorening eller kontrollerad (för odling av växtplankton som foder ("biomassa")). Syn. eutrofiering.
Gifter som avges från marina växter eller djur. De omfattar specifika, definierade gifter som saknar egna termar, så som de från giftiga fiskar. Hit hör t ex clupeotoxin, pahutoxin, prymnesin och scombrotoxin.
Protozoer tillhörande klassen Phytomastigophorea. De lever i havsvatten och förflyttar sig på ett roterande sätt genom vattnet med hjälp av såväl tvärställda som längsgående flageller.
I vatten fritt svävande småorganismer med fotosyntes. Benämningen är inte taxonomisk och anger levnadssätt (energiomsätting och rörlighet) snarare än specifik typ av organism. De allra flesta arter är encelliga alger. Viktiga grupper är diatoméer, dinoflagellater, cyanobakterier (blågröna alger), grönalger, kockolitoforider, kryptomonader och kiselflagellater.
Ett formsläkte av Cyanobacteria inom ordningen Chroococcales. Många arter lever som plankton och innehåller gasblåsor.
Cykliska heptapeptider i Microcystis och andra cyanobakterier. De har levertoxiska och cancerframkallande effekter. De kallas ibland cyanotoxiner, vilka inte får förväxlas med giftiga kemiska ämnen innehållande en cyangrupp (CN).
Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.
Det geografiska området i allmänhet kring de stora sjöarna mellan Kanada och USA.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
En bensotiazol som oxideras av eldflugeluciferaser, varvid avges ljusstrålning (luminescens).
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Gifter från maneter, koraller, havsanemoner, nematocyster osv. De innehåller blod-, hjärt-, hud- och nervgifter och sannolikt enzymer, och de omfattar palytoxin, sarkofin och antopleurin.
Mikroskopiska, encelliga kiselalger. De förekommer såväl i sötvatten som i bräck- och saltvatten. Algernas "skelett" består av kiseldioxid. Syn. diatomacéer.
Datorprogram baserade på expertkunskaper inom ett problemområde, samt tillämpning och utnyttjande av dessa för att lösa problemen.
Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Direktiv givna av patienter före en situation där de kan vara oförmögna att själva fatta beslut om sin egen vård och behandling, i vilka anges behandlingsönskemål eller fullmakt åt en tredje part att fatta beslut i deras ställe.
Böcker innehållande fotografier, teckningar, porträtt, diagram, tabeller, kartor, faksimiler eller andra bilder.