Hälso- och sjukvårdspersonal: Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.Attityder hos hälsovårdspersonal: Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.Nurses, Community HealthFamily Nurse PractitionersYrkesrollVårdare-patientrelationerEnkäter: Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.SjuksköterskorKvalitativ forskning: Forskning som hämtar uppgifter från observationer, intervjuer eller samtal och inriktas på deltagarnas åsikter och tolkningar.YrkeskompetensHälsomedvetande, attityder, beteende: Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.Fackutbildning: Formell utbildning som erfordras för utövning av ett visst yrke.PharmacovigilanceHälso- och sjukvårdsförsörjning: Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.American Heart Association: En ideell förening som verkar för förebyggande och behandling av hjärt-kärlsjukdomar.LäkareYrkesutövningIntervjuer, principer: Samtal med en eller flera personer i syfte att få uppgifter om deras bakgrund och andra personliga, biografiska data, ställningstaganden och åsikter m m. Hit hör inträdesintervjuer och anställningsintervjuer.Fokusgrupper: En typ av små diskussionsgrupper, vars syfte kan vara att på ett penetrerande sätt belysa problemställningar inom ett forskningsområde.Förenta StaternaPatienträttigheterSjukhuspersonalPrimärvårdKommunikationssystem på sjukhusKlinisk kompetens: Förmågan att på ett godtagbart sätt utföra de arbetsuppgifter som är direkt förknippade med patientvård.StorbritannienAttityder till hälsa: Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.Läkare-patientrelationerVårdlagKommunikation: Utbyte av ideer, attityder eller åsikter mellan individer eller grupper.VårdkvalitetSäkerhetshanteringPrästerskapLäkemedelsbiverkningar, rapportering: System för rapportering av läkemedelsbiverkningar.Vårdutbildning: Omvårdnads- och sjuksköterskeutbildning i allmänhet.Patientinformation, principerSjukhusadministratörer: Personer ansvariga för genomförande av handlingsprogram och ledning av verksamhet i sjukhus.Vårdpersonal på sjukhusYrkesrelationer: Arbetssamverkan mellan två eller fler yrkesutövare.ApotekareBehandlingsfel: Fel eller misstag begångna av sjukvårdspersonal, vilka leder till men för patienten. Hit hör felaktig diagnos, medicineringsfel, felaktigt utförda operationer, andra behandlingsfel, fel i bruk av utrustning, eller feltolkning av laboratorieresultat. Behandlingsmisstag skall särskiljas från felbehandling, då de förra kan betraktas som olyckshändelser i arbetet, medan felbehandling är resultatet av försummelse, vårdslöshet, okunnighet eller brottslighet.Evidensbaserad medicin: Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.Hälso- och sjukvårdsundersökningar: Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.Beslutsfattande: Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.PatienttillfredsställelseMedicinsk sjukhuspersonal: Personal med medicinsk yrkesutbildning, kvalificerad att ta hand om sjukhuspatienter.Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvårdVidareutbildning, farmaceuter: Utbildningsprogram avsedda att ge farmaceuter kännedom om den senaste utvecklingen inom deras arbetsfält.Vidareutbildning, läkare: Utbildningsprogram avsedda att ge läkare kännedom om den senaste utvecklingen inom deras fält.General PractitionersKliniska riktlinjer, principer: Riktlinjer eller principer för gällande eller planerade policyregler till stöd för hälsovårdspersonal när det gäller beslut om diagnostik, behandling eller andra kliniska förhållanden rörande patientvård. Riktlinjerna kan sammanställas av myndigheter, institutioner, yrkesförbund eller expertkommitteer. Riktlinjerna utgör grund för utvärdering av alla aspekter av hälso- och sjukvård.Hälso- och sjukvårdstillgänglighet: Omfattningen av de svårigheter eller den lätthet människor har med att komma i kontakt med och utnyttja hälso- och sjukvårdssystemet. Faktorer av betydelse kan vara av geografisk, byggnadsteknisk, logistisk eller ekonomisk art.Religion och medicinTvärsnittsstudier: Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.NederländernaTelemedicinVidareutbildning för sjuksköterskor: Utbildningsprogram avsedda att ge sjuksköterskor påbyggnadskunskaper och kännedom om den senaste utvecklingen inom deras yrke.Offentlig sjukvårdNurse's Practice PatternsHälso- och sjukvård i glesbygdVårdkontinuitet: Sammanhängande vårdåtgärder, från patientens första kontakt med sjukvården genom alla stadier av behandling och uppföljning.Attityder till datorer: Inställning till och beteende i samband med datoranvändning.Hälso- och sjukvårdsforskning: Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.England: En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.Internet: Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.Samarbetsbeteende: Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.Datainsamling: Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.Patientacceptans av hälso- och sjukvårdOrganisationskulturOrganisationsanknytningTotal kvalitetsutvecklingYrkesetik: Den moralfilosofi som är vägledande för god sed hos varje yrkesutövare i hans/hennes handlande gentemot och förhållningssätt till kollegor, patienter, klienter eller kunder.YrkesautonomiPatientomhändertagandeTroMedicinsk informatik: Ett område av informationsvetenskaperna som är inriktat på analys och spridning av medicinska data genom utnyttjande av datorer inom sjukvård och medicin.PatientinflytandeBehovsbedömningProgramevalueringHälso- och sjukvårdspolitik: Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.RiskhanteringLäroplan: Plan över studiegången vid en utbildningsinstitution.Informationsspridning: Distribution av information.Egenvård: Att själv genomföra hälsovårdsåtgärder eller behandling som annars skulle ha utförts av hälsovårdspersonal. Begreppet omfattar både egenvård och vård av närstående.FöräldrarPatientcentrerad vårdInformationstjänster: Organiserade tjänster för hjälp med upplysning i allehanda frågor genom utnyttjande av databaser och andra källor.Sjukhus: Inrättningar med en organisation av medicinsk personal som ger patienter sjukvård.PediatrikPatienterNationella hälso- och sjukvårdsprogramLäkarutbildning: Utbildning i medicin i allmänhet.Europa: Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).IrlandVård efter mottagningstidVårdare-familjerelationerKlinisk läkarpraxis: Praxis i diagnos och behandling, i synnerhet i förhållande till kostnaden för efterfrågade och erbjudna tjänster.Kanada: Världens till ytan tredje största land, med en yta av 9 958 319 km2. Landet utgör den nordligaste, och största, delen av Nordamerika, och består av tio provinser och tre territorier. Kanada är en federation inom det Brittiska Samväldet. Invånarantalet är ca 30 miljoner, och huvudstaden, belägen i provinsen Ontario, heter Ottawa.Sjukdomsbehandling: En bred syn på lämplig koordinering av hela behandlingsprocessen, i vilken ofta ingår övergivande av dyrbar sjukhus- och akutvård till förmån för t ex förebyggande medicin, patientrådgivning och utbildning, och öppenvård. I denna syn ingår också bedömning av inverkan av lämplig kontra olämplig behandling på totalkostnaden och det kliniska utfallet för en enskild sjukdom.Brasilien: Republik i Sydamerika och till ytan det femte största landet i världen. Ytan är 8 512 000 km2 och folkmängden uppgår till 165 miljoner invånare. De två största städerna är Rio de Janeiro och Sao Paulo , men Brasilia är huvudstad. Officiellt språk är portugisiska.Ambulatory Care: Sjukvårdstjänst med bestämda mottagningstider, som regel dagtid. Efter besök på en öppenvårdsinrättning för diagnostik eller behandling får patienten gå hem.LäkarsällskapSexualitetHälso- och sjukvårdsprioriteringar: Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.Beteendegenetik: Det experimentella studiet av förhållandet mellan en organisms genotyp och dess beteende. Fältet spänner över allt från genernas effekter på enkla sensoriska förlopp till komplex organisering av nervsystemet.Livskvalitet: Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.ProgramutvecklingSpanienRiskfaktorerHälsoupplysning: Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.Följsamhet gentemot riktlinjer: Anpassning till officiella eller vedertagna krav, riktlinjer, rekommendationer, anvisningar osv.Malaysia: En parlamentarisk, konstitutionell monarki i Sydostasien, belägen dels på halvön söder om Thailand, dels på norra delen av Borneo, gränsande till Indonesien i söder. Mellan dessa båda malaysiska landområden ligger den Sydkinesiska sjön. Landets yta är 329 750 km2, och folkmängden uppgår till 24,8 miljoner invånare (2007). Huvudstad är Kuala Lumpur.Avsikt: Vad en person tänker sig göra.Läkemedelsinformation: Tjänster för upplysning och rådgivning om läkemedel och deras användning.Vårdyrken: Yrken vars utövare verkar för behandling och förebyggande av sjukdomar. För icke-medicinska yrkesgrupper, inom t ex medicinsk teknik eller sjukgymnastik, finns termen "hälsovårdsrelaterade yrken".VårdplaneringEvidensbaserad praktikSingaporePilotstudierOffentlig-privat partnerskapRemiss och konsultationKliniska vårdvägar: Scheman för medicinska rutiner och vårdrutiner, omfattande diagnostiska test, medicinering och konsultationer, utformade för att uppnå effektiva och koordinerade behandlingsprogram.Socialt stödKunskapsprov: Bedömning av utbildnings- och kunskapsnivå. Begreppet omfattar alla aspekter av testning och testutformning.Hemsjukvård: Hälso- och sjukvårdstjänster för samordnade vårdinsatser för patienter i hemmet. Vårdgivare kan vara hemsköterskor, hemsjukvårdsorganisationer, sjukhus eller föreningar som anlitar professionell vårdpersonal för vårdtjänster. Hemsjukvård är professionell sjukvård och skall skiljas från hemmavård (anhörigvård), som inte är yrkesmässig.Tillgång till hälsovård, olikheterSchweizHälsokampanjer: Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.Kultur: Sammanfattande uttryck för alla beteendemönster som förvärvas och utvecklas i ett samhälle och förs vidare genom symboler. Kultur omfattar sålunda sedvänjor, traditioner och språk.TerminalvårdFramtidsbedömning: Förutsägelse om kommande tillstånd eller förhållanden, baserad på extrapolering eller tolkning av befintliga data eller med tillämpning av vetenskaplig metodik.Hälso- och sjukvårdskostnader: De faktiska kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna, inklusive kostnader för utredningar, behandlingar och läkemedel. Dessa får inte förväxlas med hälso- och sjukvårdsutgifter, som avser de belopp som betalas för tjänsterna, eller med sjukvårdsavgift, som är det fasta belopp som debiteras, oavsett kostnaderna.Vårdgivare: Personer som vårdar andra i behov av tillsyn eller hjälp vid sjukdom eller handikapp. Vården kan ges i hemmet, på sjukhus eller annan inrättning. Förutom utbildad medicinsk eller sjukvårdspersonal omf attar kategorin även föräldrar, makar eller andra anhöriga, vänner, kyrkosamfundsmedlemmar, lärare, socialarbetare m fl.RiskreduktionsbeteendeKronisk sjukdom: Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.Utbrändhet: En extrem stressreaktion på ens arbetssituation, kännetecknad av mental och fysisk utmattning i förening med en känsla av frustration och otillräcklighet.Läkemedelsindustri: Den kommersiella företagsbransch som utvecklar och tillverkar kemiska produkter för diagnos och behandling av sjukdomar och funktionshinder eller -brister.Kostnads-nyttoanalys: Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.Terminologi, principerAllmänmedicin: Medicinsk specialitet för tillhandahållande av kontinuerlig, allmän primärvård.Paramedicinsk personal: Personer med speciell utbildning och legitimation för hälso- och sjukvårdsrelaterade arbetsuppgifter.United States Agency for Healthcare Research and QualityRiktlinjer, principer: En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.Socioekonomiska faktorerSkottlandUppfattningRiskbedömningPrevalensResultatvärdering (Hälso- och sjukvård)Universitetssjukhus: Sjukhus, knutna till ett universitet, för utbildning av läkare och forskare och för klinisk forskning.Massundersökning: Kampanjer organiserade i tidsinternvall för undersökning av stora folkgrupper i syfte att upptäcka sjukdom.PatientföljsamhetFamilj: En social grupp bestående av föräldrar, eller fosterföräldrar, och barn.Tandläkare: Personer med legitimerad behörighet att utöva tandläkaryrket.Glesbygdsbefolkning: Befolkning på landsbygden.TumörerHälso- och sjukvård: Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.TjänstefelUtvärderingsstudier, principer: Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.Forskningsplanering: En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.Hälso- och sjukvårdsbehov och efterfrågan: Det utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som en samhällsgrupp eller ett samhälle kräver och som man kan eller vill betala för.Akutsjukvård: Sjukvårdstjänster speciellt avsedda, bemannade och utrustade för akut patientvård.Retrospektiva studierOrganisationsförändringarDiabetes: En heterogen grupp av sjukdomstillstånd med glukosintolerans som gemensam nämnare.Anpassning, psykologisk: En individs upplevelse av gynnsamma förändringar, antingen rörande individen själv eller förhållandet till omgivningen, vilka leder till anpassning och ändrad mental inställning.Vidareutbildning: Utbildningsprogram avsedda att ge kunskap om den senaste utvecklingen inom ett yrkes- eller ämnesområde.Hälsoundersökningar: Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.Drug-Related Side Effects and Adverse ReactionsResultats reproducerbarhetGraviditet: Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.BehandlingsresultatSjukhusvistelse: Inläggning av patient på sjukhus.VårdarbeteFattningsförmågaProspektiva studierNepalTidsfaktorerHälsobeteende: Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.Nyfödda: Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.Sår och skadorLogistiska modeller: Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.Innovationer: Spridning av nya idéer, rutiner, tekniker, material och apparater, samt omfattningen av acceptans och användning av dessa.Socialt ansvarMedicinsk etik: Den moralfilosofi som är vägledande för vilket handlande som är rätt eller fel inom sjukvård och medicinsk forskning, och hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter, deras anhöriga och kollegor. Olika "grenar" av den medicinska etiken är t ex klinisk etik och vårdetik. Termen används ibland som liktydig med läkaretik.Genetic TestingAge FactorsPraktiklokaliseringFytoterapi: Behandling av sjukdomar eller smärta med växter eller örter.Hälsotillstånd: Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.Ledarskap: En funktion och förmåga att bestämma över och styra en individs eller grupps handlingar och attityder, med större eller mindre villighet från deras sida.Tvärvetenskaplig kommunikation: Kommunikation i betydelsen korsbefruktning av idéer, härstammande från två eller fler akademiska discipliner. Ett exempel är det tvärvetenskapliga fältet bioetik, som spänner över de biomedicinska, humanistiska, socialvetenskapliga och juridiska ämnesområdena. Hit räknas även kommunikationsproblem till följd av olikheter i språkbruk inom olika akademiska områden.SjuksköterskestuderandeLäkarens rollArbetstillfredsställelse: Personlig tillfredsställelse med arbetssituationen.Uppföljningsstudier: Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.Sjuksköterskans rollKönsfaktorer: Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.Modeller, organisatoriska: Teoretiska framställningar eller konstrukter som beskriver eller förklarar hierarkiska förhållanden och interaktioner inom eller mellan organisatoriska enheter eller informella sociala grupper.Fotboll: En bollsport som utövas av två mot varandra spelande lag med en stor, hårdpumpad boll på en stor, rektangulär spelplan, där det gäller att få in bollen i motståndarlagets mål. Bollen får inte vidröra armar eller händer. Ett lag består av elva spelare på planen.Hälso- och sjukvårdsreform: Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.