Varje förening innehållande ett socker, i vilket den hydroxylgrupp som är kopplad till det första kolet ersatts med en alkohol-, fenol- eller annan grupp. De benämns utifrån det socker de innehåller, som t ex glukosid (glukos), pentosid (pentos), fruktosid (fruktos) osv. Vid hydrolys bildas en sockerdel och en icke-sockerdel (aglykon).
Enzymer som hydrolyserar O- and S-glykosylföreningar. EC 3.2.1.
Glykosider från växter tillhörande släktet Digitalis (fingerborgsblomma). Några av dessa har användning som hjärtstimulerande och antiarytmimedel. Hit hör också halvsyntetiska derivat av de naturligt förekommande glykosiderna.
En hjärtstimulerande glykosid som ibland används istället för digoxin. Den har längre halveringstid än digoxin, och de toxiska effekterna, vilka liknar digoxinets, varar längre.
En sorts monoterpener, erhållna ur geraniol (som utvinns ur t ex palmarosaolja, citronellaolja eller geraniumolja). De har allmänt cyklopentanopyranstruktur, men i vissa fall kan någon ring vara bruten, som t ex när det gäller sekoiridoid. De skiljer sig från den till namnet liknande gruppen iridaler (triterpener).
C(23)-steroider med metylgrupper vid C-10 och C-13, samt ett femledat lakton vid C-17. De är aglykondelar (icke-kolhydratdelar) av hjärtglykosider och måste ha åtminstone en dubbelbindning i molekylen . I klassen ingår kardadienolider och kardatrienolider. Hit hör digitoxin och digoxin med derivat, samt strofantinerna.
En hjärtstimulerande glykosid som huvudsakligen erhålls från fingerborgsblomman Digitalis lanata. Den består av tre sockerdelar och aglykonet digoxigenin. Digoxin har positivt inotrop och negativt kronotrop effekt, och används för att reglera kammarrytmen vid förmaksflimmer och för behandling av kronisk hjärtinsufficiens med förmaksflimmer. Däremot är effekten vid kronisk hjärtinsufficiens och sinusrytm osäker. Marginalen mellan toxisk och terapeutisk dos är liten.
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
En grupp flavonoler baserade på kaempferol. De erhålls ur naringenin och kan hydroxyleras till quercetin eller reduceras till leukopelargonidin.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
Ett växtsläkte (sidenört) av familjen Apocynaceae (oleanderväxter). Släktet ingick tidigare i familjen Asclepiadaceae (tulkörter).
Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.
Ett släkte aeroba, gramnegativa, något böjda och stavformade bakterier.
Ordningsföljden av kolhydrater i polysaccharider, glykoproteiner och glykolipider.
Ett enzym som kan isoleras från svampar och bakterier. Det katalyserar endohydrolys av 1,4-beta-glukosidbindningar i cellulosa, lichenin och beta-glukaner i spannmålsväxter. EC 3.2.1.4.
Den typiska, tredimensionella formen hos kolhydrater.
Kinesiska ört- eller växtextrakt som används som läkemedel för behandling av sjukdomar eller för att främja allmänt välbefinnande. Syntetiska, kinesiska läkemedel räknas inte hit. Syn. kinesiska örtmediciner.
Familjen plisterväxter. Växterna är aromatiska och många odlas som kryddväxter eller för sina oljor. De flesta har fyrkantiga stjälkar, korsvis motsatta blad, tvåläppiga foder, fyra eller två ståndare och ett stift. Till familjen hör välkända kryddörter som timjam, salvia, basilika, rosmarin, mynta osv.
En växtfamilj inom ordningen Scrophulariales, underklass Asteridae, klass tvåhjärtbladiga växter. Den kännetecknas av enkla blad i motsatta par, cystoliter (förstorade celler som innehåller kristaller av kalciumkarbonat), och bilaterala och bisexuella blommor som vanligtvis sitter tätt tillsammas.
Spektrofotometri i det infraröda området, oftast för kemisk analys genom mätning av absorptionsspektra baserade på molekylers rotations- eller vibrationsenerginivåer.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Oligosackarider bestående av två monosackaridenheter, länkade genom en glykosidbindning.
Brännbara, amorfa växtutsöndringar som ofta avsätts i speciella håligheter i växterna. De är vanligtvis olösliga i vatten, men lösliga i alkohol, koltetraklorid, eter eller flyktiga oljor. De är smältbara och har mussligt brott. Hartser är oxidations- eller polymeriseringsprodukter av terpener, och de består av blandningar av aromatiska syror och estrar. De flesta är mjuka och kletiga, men stelnar i kyla.
Den typiska tredimensionella formen av en molekyl.
Ett växtsläkte inom familjen Rubiaceae (måreväxter). Växterna innehåller genepin, ur vilket erhålls geniposid, som används som korsbindningsmedel i lim, och 3-kaffeoyl-4-sinapoylkininsyra. Gardenia är känd som väldoftande prydnadsväxt
Ett växtsläkte (kornell) av familjen Cornaceae. Växterna är populära prydnadsväxter pga sina vackra blommor.
Allmän beteckning för kemiska föreningar innehållande minst en hydroxigrupp som är bunden till en kolatom i en aromatisk ring. Källa Nationalencyklopedin
Ett växtsläkte i familjen araliaväxter.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
Växtsläkte med stärkelserika, ätliga rotknölar, vild jams(rot), en typ av sötpotatis (D. batatas el. Ipomoea batatas). Plantorna odlas både som prydnadsväxt och som födoväxt, ibland även som medicinalväxt (bl a för växtens kramplösande egenskaper). De kan innehålla giftet dioskorin, som dock bryts ned vid kokning.
3-beta,14-dihydroxi-5-beta-kard-20(22)enolid. En kardenolid som är aglykonen av digitoxin. Syn. cerberigenin; echujetin; evonogenin; thevetigenin.
En familj enhjärtbladiga växter (liljeväxter) inom ordningen Liliales. Vissa botanister delar in familjen i andra familjer, såsom Convallariaceae, Hyacinthaceae och Amaryllidaceae. Amaryllidaceae, som har inre fruktämnen, omfattar Crinum, Galanthus, Lycoris och Narcissus, och är kända för att innehålla Amaryllidaceae-alkaloider.
Föreningar med en kärna av 10 kolatomer som vanligtvis bildas under mevalonatprocessen genom sammankoppling av 3,3-dimetylallylpyrofosfat och isopentenylpyrofosfat. De genomgår en rad olika cykler och oxidationsförlopp. Deras låga molekylvikt gör att många av dem förekommer i form av eteriska oljor.
Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.
En flavanonglykosid i skalet på citrusfrukter.
Icke-fröiga, icke-blommande växter i familjen Polypodiaceae, divisionen Pteridophyta. Förökningen sker via sporer som bildas i sporangierna på de starkt flikiga bladens undersida. Det finns ca 9000 arter, från örtliknande till trädliknande.
En färglös, brännbar vätska som används vid framställning av formaldehyd och ättiksyra, i kemiska synteser, som frostskyddsvätska och lösningsmedel. Förtäring av metanol ger förgiftning och kan orsaka blindhet.
Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.
En art grampositiva, termofila och cellulosalösande bakterier i familjen Clostridaceae. Bakterierna bryter ned och fermenterar cellobios och cellulosa till etanol i sina cellulosomer.
En polysackarid med glukosenheter, bundna som i cellobios. Den utgör huvudbeståndsdelen i växtfibrer; bomull är den renaste naturligt förekommande formen av cellulosa.
En halvsyntetisk digitalisglykosid med allmänna egenskaper som digoxin, men med snabbare verkan. Dess hjärtstimulerande verkan förlängs genom att det demetyleras till digoxin i levern.
En grupp 4-ketoflavonoider.
Ett växtsläkte i familjen Oleaceae (syrenväxter). Arten F. suspensa innehåller suspensasid.
Ett släkte giftiga växter (tvååriga örter) tillhörande familjen Scrophulariaceae, som producerar hjärtstimulerande glykosider. De medicinskt viktigaste är Digitalis lanata och Digitalis purpurea.
En grupp dibensylbutanderivat som förekommer i högrestående växter och kroppsvätskor (galla, serum, urin osv) hos människor och djur. Dessa föreningar, som har en potentiell effekt mot cancer, kan syntetiseras in vitro från tarmfloran hos människa.
((6-O-beta-D-glukopyranosyl-beta-D-glukopyranosyl)oxy)-benzenacetonitril. En cyanogen glykosid som finns i frön av Rosaceae (rosenbuskar). Substansen har använts med tvivelaktigt resultat i cancerkemo terapi.
Aglykon(icke-kolhydrat)delar av hjärtglykosider. Ringstrukturen är en cyklopentanoperhydrofenantrenkärna förbunden med en laktonring vid position C-17.
Enkla sockerarter som inte kan brytas ned genom hydrolys. De utgörs av färglösa, kristallina ämnen med söt smak och den allmänna formeln CnH2nOn.