Republik i Mellaneuropa. Ytan är 356 733 km2 (efter 1990), och folkmängden uppgår till 82,6 miljoner invånare (2003). Huvudstad är sedan 1991 Berlin.
Efter Tysklands delning 1945 sammanslogs de tre västliga zonerna 1949 till Förbundsrepubliken Tyskland, BRD ("Västtyskland"). 1990 återförenades Västtyskland och
Efter Tysklands delning 1945 ombildade Sovjetunionen 1949 östzonen till den tyska demokratiska republiken, DDR ("
Benämning på ett geografiskt område omfattande Ost- och Sydostasien, dvs Kina och Hong Kong, Japan, Korea, Macao, Mongoliet och Taiwan.
De länder i sydvästra Asien och nordöstra Afrika som sträcker sig från Libyen i väster till Afganistan i öster.
Det geografiska område av Afrika som omfattar Burundi, Djibouti, Etiopien, Kenya, Ruanda, Somalia, Sudan, Tanzania och Uganda.
Huvudstad i Tyskland.
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.
En del av Asien som omfattar Borneo, Brunei, Burma, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Mekongdalen, Filipinerna, Singapore, Thailand och Vietnam.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Det geografiska område av Afrika som omfattar Algeriet, Egypten, Libien, Marocko och Tunisien. Också Saharas öknar och oaser räknas hit.
Utflyttning från sitt hemland i syfte att bosätta sig i annat land.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Tiden före år 500 e. Kr.
Den största av jordens kontinenter. Namnet anses härstamma antingen från assyriskans asu eller sanskrits usa, båda betecknande soluppgången.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Jämförelse av olika psykologiska, sociologiska eller kulturella faktorer i syfte att ådagalägga likheter eller skillnader mellan två eller flera olika kulturer eller samhällen.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
Representationen av olika åldersgrupper i en given population. Fördelningen kan hänföra sig antingen till antal personer eller till gruppens relativa storlek.
En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
En individs genbestånd vad gäller den ena delen av ett allelpar, eller uppsättningar av gener som är nära förbundna på en kromosom och ofta överförs i grupp, som t ex generna i histokompatibilitetskomplexet.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Tiden från 1901 till 2000.
Republik i Västeuropa, gränsande till Atlanten, Engelska kanalen, Medelhavet, Belgien, Tyskland, Italien, Spanien, Schweiz, Luxemburg, Andorra och Monaco. Landets yta är 545 630 km2, och folkmängden uppgår till drygt 60 miljoner invånare (2003). Huvudstad är Paris.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Personer, inklusive soldater, som ingår i försvarsmakten.
Republik som bildades den 1. januari 1993 efter delningen av Tjeckoslovakien i Tjeckien och Slovakien. Republiken, belägen i Centraleuropa, har en yta på 78 860 km2 och drygt 10 miljoner invånare (1998). Landet gränsar i väster till Tyskland, i norr mot Polen, i söder till
Republik i Centraleuropa, gränsande till
Insamlande, bearbetande och spridning av nyheter och kommentarer och presentationer genom media som t ex broschyrer, nyhetsbrev, dagstidningar, tidskrifter, radio, film, TV och böcker. Ursprungligen avsågs nyhetsrapportering i tryckt form, särskilt i tidningar, men genom tillkomsten av radio och television har bruket av termen vidgats till att omfatta all kommunikation om aktuella händelser i tryckt eller elektronisk form.
Kungarike i Västeuropa med en yta av 30 518 km2 och en folkmängd på drygt 10 miljoner invånare. Huvudstaden är Bryssel.
Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).
En privat, frivillig, icke-profitorganisation som fastställer standards för driften av sjukvårdsinrättningar och -tjänster, genomför kartläggningar och utdelar ackrediteringar.
Avsiktlig felbehandling eller diskriminering av vissa människogrupper, bl a genom brott mot de grundläggande rättigheter som stadgas av Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, antagen av FNs generalförsamling genom resolution 217 A (III) den 10 december 1948 och kompletterad 1966 med de två internationella konventionerna om "ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter" och "medborgerliga och politiska rättigheter".