Den totala genetiska information som innehas av de reproduktiva medlemmarna av en population av organismer med sexuell fortplantning.

I medicinsk kontext, refererar "simbassänger" till två personer som delar samma lungor och andningssystem, men har separata hjärtan och cirkulationssystem. Detta är ett mycket sällsynt födelsesituation känt som "parasitisk twinning", där den ena tvillingen inte utvecklas till fullo och blir en del av den andra tvillingens kropp under fostertiden. I detta fall kan den utvecklade tvillingen fungera som en "simbassänger" genom att andas för båda sig själv och den undevelopade tvillingen.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Människokromosom Y (Y-kromosom) är den 23:e parvis förekommande kromosomen hos män och en del intersexpersoner med en Y-kromosom. Den innehåller genetisk information som bidrar till det manliga könets utveckling, särskilt SRY-genen som styr utvecklingen av testiklar. Y-kromosomen är normalt mindre genetiskt aktiv än andra kromosomer och innehåller få gener jämfört med X-kromosomen.

'Plant dispersal' refererar till den naturliga processen där frön, frukter eller andra reproduktiva strukturer transporteras från en morfot (moderplantan) till en ny lokalitet, där de kan gro och etablera en ny individ. Detta är en viktig strategi för växters överlevnad och spridning i naturen, och kan ske genom olika mekanismer som vind, vatten, djur (zoochori), mänsklig aktivitet eller självständigt (autochori).

'Phaseolus' är ett släkte av ärtväxter som innehåller flera vanligt förekommande grönsaker, till exempel bönor. Det mest kända arten inom släktet är jordböna (*Phaseolus vulgaris*). Släktet *Phaseolus* innefattar även andra ekonomiskt viktiga grönsaker som mungböna (*Phaseolus aureus*) och sojaböna (*Phaseolus lunatus*). Dessa arter odlas över hela världen för sina proteinrika frön, som är en viktig källa till näringsrikt föda i många länder.

En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.

"Genflöde" (gene flow eller genetic admixture) refererar till den process där genetiskt material överförs mellan två populationer som kan para sig och utbyta genetisk information genom reproduktion. Detta sker ofta när individerna migrerar mellan populationerna och ingå i parningsprocessen, vilket resulterar i en blandning av gener som reflekteras i den nya gemensamma genpoolen. Genflöde kan leda till en ökad genetisk variation och påverka populationsstrukturen, populationens adaptiva potential och släktskapsrelationer mellan individer.

Dubbelsträngat DNA i mitokondrier. Hos eukaryoter är mitokondriegenomet cirkelformat och kodar för ribosom-RNA, transfer-RNA och ca 10 proteiner.

En individs genbestånd vad gäller den ena delen av ett allelpar, eller uppsättningar av gener som är nära förbundna på en kromosom och ofta överförs i grupp, som t ex generna i histokompatibilitetskomplexet.

Phylogeography är ett forskningsfält inom evolutionsbiologi och genetik som studerar geografisk distribution av genetiska variationer hos en population eller art, och hur dessa mönster har formats av historiska demografiska och ekologiska processer, såsom migration, isolation, utvecklingslinjerskillnader och klimatförändringar. Genom att analysera DNA-sekvenser kan forskare rekonstruera evolutionära härstamningsträd och korrelera dem med geografiska positioner för att få en uppfattning om hur populationer har rört sig och interagerat över tid.

Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.

En typ enkla di-, tri-, tetra- och pentanukleotid-tandemupprepningar, vanligtvis kortare än 100 baser. De är spridda i de eukromatiska armarna av de flesta kromosomer. De kallas även STR (short tandem repeats; korta tandemupprepningar).

I medicinsk kontext refererer "Sibirien" ofta till ett geografiskt område i Ryssland som är känt för sina extrema klimatförhållanden, framförallt de mycket låga temperaturerna under vintern. Dessa extrema temperaturer kan ha en betydande inverkan på människors hälsa och livskvalitet, och har potential att orsaka hypothermi, frostskador och andra relaterade hälsoproblem.

Tiden före år 500 e. Kr.

En del av Asien som omfattar Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

Det geografiska område av Afrika som omfattar Kamerun, Centralafrikanska republiken, Tschad, Kongo, Ekvatorialguinea, Gabon och Demokratiska republiken Kongo.

I medicinsk kontext refererar "vargar" till en grupp sjukdomar som kännetecknas av onormal celldelning och ocontrollerad celldelning, vilket kan leda till skada på kroppsviktiga strukturer och i vissa fall cancer. Termen "vargar" kommer från den tyska termen "Warte," som betyder "att vänta," eftersom dessa sjukdomar ofta är asymptomatiska under tidig fas och kan vara svåra att upptäcka förrän de har nått en mer avancerad stadium. Exempel på vargar inkluderar akut leukemi, kronisk myeloisk leukemi och Burkitts lymfom.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Genetisk korsning mellan genetiskt olika föräldraindivider i syfte att erhålla en hybrid.

Släktforskning är processen att undersöka, dokumentera och rekonstruera sin biologiska härstamning och familjehistoria, medan släktvapen är ett heraldiskt emblem eller symbol som representerar en specifik familj eller individ, ofta använd i historiska kontexter för att indikera släktskap eller status.

Utflyttning från sitt hemland i syfte att bosätta sig i annat land.

Biologiska enheter som innehåller genetisk information och som medverkar i överföringen av genetiskt bestämda drag från en organism till en annan.

Tiden från 1601 till nutid.

'Neisseria lactamica' är en gram-negativ bakterie som normalt kan koloniseras i de övre luftvägarna hos människor, särskilt hos barn. Den är vanligen symtomfri och anses vara en kommensal, vilket betyder att den lever i kroppen utan att orsaka skada. Det finns dock studier som visar att förekomsten av 'Neisseria lactamica' kan ha en skyddande effekt mot infektioner av den närbesläktade patogenen 'Neisseria meningitidis', som kan orsaka allvarliga sjukdomar som meningit och sepsis.

De länder i sydvästra Asien och nordöstra Afrika som sträcker sig från Libyen i väster till Afganistan i öster.

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.

Geografisk hemvist för länderna i Mellanöstern samt länderna Bangladesh, Bhutan, Indien, Nepal, Pakistan och Sri Lanka.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Polynesien är inte en medicinsk term, utan istället en geografisk region bestående av över 1 000 öar spridda över Stilla Havet. Det är dock värt att notera att det kan finnas olika folkhälso- och sjukvårdsrelaterade aspekter som rör polynesier och polynesiska populationer, men samma medicinska definition av 'Polynesien' existerar inte.

Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.

Det geografiska område av Afrika som omfattar Algeriet, Egypten, Libien, Marocko och Tunisien. Också Saharas öknar och oaser räknas hit.

Svarsförslag:

"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.

Ett fenotypiskt genetiskt kännetecken eller särdrag som kan användas för att identifiera ett genlokus, en kopplingsgrupp eller en rekombinatorisk händelse.

Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).

Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.

AFLP (Amplified Fragment Length Polymorphism) är en molekylärgenetisk metod som används för att undersöka genetisk variation mellan individer eller populationer av organismer. Metoden bygger på selektiv amplifikation av ett stort antal fragamenter av DNA med hjälp av PCR (polymerask chain reaction) och används ofta för att studera komplexa genetiska system, såsom växters eller mikroorganismer populationers genetiska struktur och diversitet. AFLP-analysen ger upphov till ett fingeravtryck av DNA-fragment som kan jämföras och analyseras för att fastställa genetiska skillnader och likheter mellan olika individer eller populationer.

Medlemmar av sydamerikanska etniska grupper med forntida ursprung i Asien.

Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.

Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.

Benämning på ett geografiskt område omfattande Ost- och Sydostasien, dvs Kina och Hong Kong, Japan, Korea, Macao, Mongoliet och Taiwan.

'Uppfödning' refererar till den process där djur, särskilt tamdjur, avlas och tas hand om för att producera exemplar med önskvärda egenskaper och förbättra populationens genetiska kvalitet genom selektiv reproduktion.

Naturlig överföring av genetisk information mellan organismer, besläktade eller obesläktade, varvid överföring från föräldrar till avkomma kringgås. Horisontell genöverföring kan ske via ett antal olika naturligt förekommande förlopp, som t ex genetisk konjugation, genetisk transduktion och transfektion. Resultatet kan bli ändrad gensammansättning hos mottagarorganismen (genetisk transformering).

Läran om forntiden.

Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.

Korsning av genetiskt närbesläktade växter eller djur.

Ett fenomen som uppträder när en liten grupp inom en population förvandlas till en isolerad enhet (grundargrupp). Undergruppens genpool innehåller bara en bråkdel av den ursprungliga populationens genetiska mångfald, vilket leder till ökad förekomst av vissa sjukdomar i gruppen, särskilt sådana som är autosomalt recessiva.

Andelen av en viss allel i förhållande till samtliga alleler för ett genlokus i en population under förökning.

En sannolikhetsteoretisk modell uppkallad efter Thomas Bayes (1702-1761). Inom epidemiologin används metoden för beräkning av sannolikheten för förekomsten av en viss sjukdom hos personer med något vi sst kännetecken, utifrån kännedom om sjukdomens prevalens och förekomsten av detta kännetecken hos friska och sjuka individer. I klinisk beslutsanalys används modellen för beräkning av sannolikheten f ör en viss diagnos, med givna symtom eller provresultat.

En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.

Kopior av omflyttningsbara (transponerbara) element, spridda i genomet, av vilka några fortfarande är aktiva och ofta kallas hoppande gener. Det finns två klasser av sådana komponenter. Klass 1-element (retroelement, som t ex retrotransposoner, retrovirus, långa och korta spridda nukleotidsegment) ändrar läge genom omvänd transkription av en RNA-intermediär. Klass II-element (omflyttningsbara DNA-segment, som t ex transposoner, Tn-element, infogningssekvenssegment och rörliga genpaket av bakterieintegroner) byter plats direkt från ett läge i DNA till ett annat.

Genetisk polymorfism är ett begrepp inom genetiken som refererar till att en specifik position (nucleotid) i DNA:t kan ha mer än en bas (A, T, C eller G), vilket resulterar i olika varianter (alleler) av samma gen. Dessa variationer är vanliga och förekommer naturligt hos många individer inom en population. Genetisk polymorfism bidrar till den genetiska mångfalden hos arter, inklusive människan. Det bör dock poängteras att alla varianter inte har samma frekvens i populationen och vissa kan associeras med ökat eller minskat risk för vissa sjukdomar.

Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.

Folkgrupper med gemensamt kulturarv som skiljer dem från andra i olika sociala sammanhang.

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Polyploidi är ett tillstånd där en organism eller cell har mer än två uppsättningar av varsin kromosom. Detta innebär att antalet kromosomer i cellkärnan är mer än dubbla jämfört med den normala diploida setten hos arten. Polyploidi kan uppstå genom felaktig celldelning eller genom hybridisering mellan två olika artar. Detta tillstånd är vanligt förekommande inom växtriket och förekommer även hos vissa djurarter, men är sällsynt hos människan. Polyploidi kan ha betydelse för evolutionen och artbildningen, men kan också leda till negativa effekter som fertilitetsproblem och genetiska störningar.

Arvsmassan hos växter.

"Genetic locus" (plural: "loci") refererar till en specifik position på ett kromosom där ett bestämt gen eller en genetisk markör finns. Det kan jämföras med en adress på en karta, som pekar ut var en viss plats är lokaliserad. Genetiska loci kan variera mellan individer, och skillnader i dessa loci kan leda till genetisk variation och individuella differenser.

Den genetiska massan hos bakterier.

Namnet avser det geografiska området "Latinamerika" när inget land inom området specificeras. Området omfattar vanligtvis Centralamerika, Sydamerika, Mexiko och den karibiska övärlden.

En växtkromosom är en struktur i cellkärnan hos växter som består av DNA, protein och nukleolusorganisatoriska regioner (NOR). Kromosomen innehåller genetisk information i form av gener och regulatoriska sekvenser. Växtkromosomer har ofta en lång och en kort arm, vilket ger upphov till deras typiska stavform. De är centrala för växternas arv och reproduktion, och undergår speciella förändringar under meiosen, som resulterar i att antalet kromosomer halveras inför bildandet av könsceller.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Familj (hominider) tillhörande underordningen Haplorhini (Anthropoidea) och bestående av tvåfota primatdäggdjur. Hit hör den moderna människan (Homo sapiens) och de stora aporna: gorilla (Gorilla gorilla), schimpans (Pan paniscus och Pan troglodytes) och orangutang (Pongo pygmaeus).

Odlade växter eller jordbruksprodukter såsom säd, grönsaker eller frukt.

Den största av jordens kontinenter. Namnet anses härstamma antingen från assyriskans asu eller sanskrits usa, båda betecknande soluppgången.

"Artförgrening" (eng. species divergence) är inom evolutionsbiologi och genetik ett begrepp som refererar till den process där två populationer av en art genomgår genetiska förändringar över tid, vilket leder till att de blir reproduktivt isolerade och utvecklar distinkta egenskaper, varvid de kan betraktas som skilda arter.

"Genetic selection" refererar till processen där individers genetiska makeup används för att välja ut de som är mest lämpade för ett visst ändamål, ofta inom avel och reproduktion. Det innebär att man aktivt väljer att föda fram individer med specifika genetiska egenskaper, medan man undviker att föda upp individer med mindre önskvärda eller skadliga gener. Genetic selection kan användas för att öka populationens resistance mot sjukdomar, förbättra produktionsresultat inom jordbruk och djurhållning, eller för att minska risken för ärftliga sjukdomar hos människor.

Restriktionsfragmentlängdpolymorfism (RFLP) är en teknik inom genetiken där individers DNA-sekvenser jämförs genom att skära sönder den med hjälp av restriktionsenzymer, vilka ger upphov till unika fragmentmönster beroende på var restriktionsenzymens specifika nukleotidsekvens finns i individernas DNA.

"Principal component analysis (PCA) is a statistical technique used to identify patterns in high-dimensional data by reducing its dimensionality, while preserving most of the variation in the original data. It does this by transforming the data into a new set of variables called principal components, which are linear combinations of the original variables and are uncorrelated with each other. The first principal component explains the largest possible variance in the data, followed by the second principal component that explains the next highest variance while being orthogonal to the first, and so on. This technique is widely used in various fields such as genomics, image processing, and finance for data exploration, visualization, and preprocessing."