En kemisk förening som ges intravenöst för mätning av glukosomsättningen i hjärna och hjärtmuskulatur vid olika fysiologiska och patologiska tillstånd, inklusive slaganfall och myokardischemi.
Tomografiteknik som utnyttjar strålning från radionuklider och en datorbaserad algoritm för att återge en bild.
Instabila fluorisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Fluoratomer med atomvikterna 17, 18, 20-22 är radioaktiva isotoper av grundämnet (F).
2-deoxi-D-arabinohexos. En antimetabolit till glukos med antiviral verkan.
Ett socker där en eller flera hydroxylgrupper ersatts med väte.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Ett icke-metalliskt, gasformigt grundämne i halogengruppen, tvåatomigt vid normal temperatur. Gasen är giftig och starkt reaktiv. Kemiskt tecken är F, atomnumret är 9, och den stabila isotopen har atommassa 19. Fluor används i fluoridform inom odontologin för att förebygga tandkaries.
Instabila isotoper av kväve (N) som sönderfaller under avgivande av strålning. Kväveatomer med atomvikterna 12, 13, 16, 17 och 18 är radioaktiva kväveisotoper.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.
Instabila isotoper av grundämnet gallium som sönderfaller under avgivande av strålning. Galliumatomer med atommassorna 63-68, 70 och 72-76 är radioaktiva galliumisotoper.
Cancersjukdom i lungorna.
Tumörbildning i mediastinum (bindvävsutrymmet mellan lungorna).
Elektroniska instrument som med hjälp av katodstrålerör återger bilder alstrade av gammastrålning från organ som tillförts radioaktiva spårelement.
Inflammation i en pulsåder.
Spridning av tumör från dess primära läge till lymfknutor eller avlägsna kroppsdelar via lymfsystemet.
Det bindvävsfyllda utrymmet mellan lungorna.
Ensamma, rundade skuggor som ses vid lungröntgenundersökning. Vanliga orsaker kan vara tuberkulos, tumörer, cystor, kärlmissbildningar eller svampinfektion.
En katekolamin med beta-2-agonistegenskaper som har hjärtstimulerande verkan utan att ge kärlsammandragning eller takykardi. Medlet har rekommenderats som hjärtmuskelstimulerande preparat efter hjärtinfarkt eller hjärtoperation.
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
Radiografiskt framställd bild av ett föremål eller en vävnad på fotografisk plåt som exponerats för strålning från radioaktivt material inuti objektet.
En nitroimidazol som gör normalt strålningsresistenta hypoxiska celler känsliga för strålning.
En elakartad sjukdom, kännetecknad av tilltagande förstoring av lymfknutorna, mjälten och vanlig lymfvävnad, och förekomst av stora och vanligtvis flerkärniga celler (Reed-Sternberg-celler) av okänt ursprung.
Febertillstånd utan fastställd orsak.
En form av presenil demens som vanligen beror på kronisk, nedbrytande hjärnsjukdom. I sjukdomsbilden ingår för tidigt inträdande av senilitet, förvirring och talrubbningar. Förtviningen av nervceller i hjärnan har likheter med för tidigt åldrande. Dubbelt så många kvinnor som män tycks drabbas.
Oförutsedd information som framkommer i samband med undersökning eller vård. Termen används för uppgifter som kan få sociala eller psykologiska konsekvenser, som t ex när det framkommer att ett barns biologiska far är annan än den förmodade fadern, eller när det visar sig att en patient som undersöks för ett visst sjukdomtillstånd har, eller löper risk att få, något annat.
Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.
En allmän beteckning för olika tumörsjukdomar i lymfvävnad.
Tumörer av alla typer och ursprung, som förekommer utanför skelettet i kroppens bindvävsstrukturer, inklusive rörelseorganen och deras olika delar, som t ex nerver, blodkärl, lymfsystemet osv.
Föreningar med aminobensen (fenylamin).
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
En heterogen ansamling av åtminstone tre histologiskt distinkta typer av lungcancer, omfattande skivepitelkarcinom, adenokarcinom och storcelligt karcinom. De behandlas som en grupp pga sina gemensamm a egenskaper, nämligen dåligt gensvar på konventionell kemoterapi och möjligheter till framgångsrik kirurgisk behandling hos endast en bråkdel av patienterna.
En svavelhaltig, essentiell aminosyra av betydelse för många kroppsfunktioner. Den bildar tungmetallkelat.
Alla elakartade lymfvävnadstumörer som skiljer sig från Hodgkins sjukdom, då de är mer heterogena i fråga om cellinjemalignitet, kliniskt förlopp, prognos och behandling. Det enda gemensamma kännetecknet bland dessa tumörer är frånvaron av Reed-Sternbergceller, vilka är typiska för Hodgkins sjukdom.
Postiva provresultat för undersökta personer som inte uppfyller kriterierna för undersökningen. Angivande av friska individer som sjuka vid kartläggning ("screening") av sjukdom.
Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.
En guanidinanalog med specifik affinitet för vävnad i det sympatiska nervsystemet och tillhörande tumörer. Radioisotopmärkta former används som antitumörmedel och som medel vid radioaktiv bildanalys. MIBG tjänar som nervcellsblockerande medel med stark affinitet för och retention i binjuremärgen, och hämmar även ADP-ribosyltransferas.
Varje bildframställning av ett organs eller en vävnads struktur eller funktion som används för diagnostisk bedömning. Häri ingår såväl mätning av fysiologiska och metaboliska reaktioner på fysiska och kemiska stimuli som ultramikroskopi.
Användning av två eller fler preparat samtidigt eller i följd vid cancerterapi. Medlen behöver inte administreras i samma form.
Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av ATP och en D-hexos till ADP och ett D-hexos 6-fosfat. D-glukos, D-mannos, D-fruktos, sorbitol och D-glukosamin kan vara mottagare; ITP och dATP kan vara givare. Leverisoenzymet kallas ibland glukokinas. EC 2.7.1.1.
Tumörer i den tunna, serösa hinna som omger lungorna och bekläder brösthålans insida. Lungsäckstumörer är ytterst sällsynta och diagnosticeras oftast inte förrän i framskridet stadium, eftersom de i tidigt stadium inte ger några symtom.
Nukleosider som förlorat två hydroxigrupper från sockerdelen. De flesta av dessa föreningar har bredspektrumverkan mot retrovirus tack vare sin antimetabola effekt. Nukleosiderna fosforyleras intracellulärt till 5'-trifosfat och hämmar omvänd transkription hos virus genom att bilda kedjeavslutningar.
Ett karcinom som uppkommer i skivigt, fjällbildande epitel. Det kan också uppträda på platser där det finns körtel- eller pelarepitel.
Ovala eller bönformade knutor (1 - 30 mm i diameter) belägna längs lymfsystemets kärl.