Röntgenbildteknik för åskådliggörande av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Venen som åtföljer lårpulsådern i samma skida. Den utgör fortsättningen på knävecksvenen och övergår i den yttre höftvenen.
Den ven som bildas genom föreningen av den främre och den bakre skenbensvenen. Den passerar knävecket och övergår i lårbensvenen.
Den nedre extremiteten, ned till fotleden.
En ven på båda sidor av kroppen som utgör föreningen av den yttre och inre höftvenen och löper uppåt tills den går samman med motsvarande ven från andra kroppshalvan och bildar nedre hålvenen.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Röntgenundersökning av tarmtömningsprocessen efter tillförsel av kontrastmedel i ändtarmen.
Medfödda eller förvärvade missbildningar av artärer, vener eller blodsinus i hjärnan, ryggmärgen och deras hinnor.
Emboli i lungartären eller någon av dess grenar.
En akut hudinfektion orsakad av arter av Streptococcus. Sjukdomen drabbar främst barn och äldre människor. Typiska kännetecken är rodnader som sprider sig snabbt och känns varma vid beröring. Ansiktet är mest utsatt.
Ett släkte grampositiva, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som har förmåga att bilda långa trådar. De olika arterna har stor utbredning i naturen och utgör parasiter hos däggdjur, fåglar och fiskar.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Erysipelothrix.
En akut, diffus och varig inflammation av lös bindvävnad, särskilt underhudsvävnad, och ibland muskelvävnad. Tillståndet kommer oftast som en följd av infektion i sår eller andra hudskador.
Infektion orsakad av Erysipelothrix rhusiopathiae som nästan uteslutande drabbar personer sysselsatta med hantering av fisk, skaldjur, fjäderfä eller kött. Det finns tre former av sjukdomen: en lindrig, lokalt begränsad form med svullnad och hudrodnad; en diffus form, som kan ge feber; samt en sällan förekommande systemisk form, förknippad med endokardit.
3,6-diamin-10-metylakridinkloridblandning med 3,6-akridindiamin. Fluorescensmedel som används som lokalt antiseptikum och för biologisk färgning. Det tas upp av nukleinsyror och hämmar därmed bakterie - och virusreplikation.
Toluener hos vilka en vätejon i metylgruppen ersatts med en aminogrupp. Alla substitutioner på bensenringen eller aminogruppen är tillåtna.
Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.
Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.
En polymerisk elastomer med hög molekylvikt som erhålls ur mjölksaften (latex) från Hevea brasiliensis och andra träd och växter. Vid rumstemperatur kan ämnet sträckas till mer än sin dubbla längd och därefter snabbt återta sin ursprungliga längd och form. Syntetiskt gummi framställs ur olika kemiska ämnen, inklusive styren, akrylonitril, etylen, propylen och isopren.
Den del av kroppen där bukens nedre del övergår i låren.
Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Röntgenundersökning av hjärtmuskelns kärlsystem efter injicering av konstrastmedel.
Icke-invasiv metod för kärlavbildning och bestämning av den inre anatomin utan bruk av kontrastmedel eller strålning. Tekniken används speciellt vid cerebral angiografi, och för studier av andra kärlstrukturer.
Röntgenundersökning av hjärnans kärlsystem efter injektion av kontrastmedel.
Ett system utvecklat av Världshälsoorganisationen och International Committee on Thrombosis and Hemostasis för att kunna övervaka och rapportera om blodkoagulationstest. I detta system standardiseras resultaten i enlighet med International Sensitivity Index för just den kombination av testreagens och instrumentering som används.
Läckage av blod från blodkärl.
En naturligt förekommande glukokortikoid. Den har använts i ersättningsterapi vid binjuresvikt och som antiinflammatoriskt medel. Kortison i sig är ett overksamt ämne, men det omvandlas i levern till den verksamma metaboliten hydrokortison.
Onormalt höga halter av kalium i blodet, oftast pga bristande utsöndring från njurarna. Kliniskt ses EKG-avvikelser i form av förhöjda T-vågor och platta P-vågor, och så småningom förmaksasystole. I svåra fall kan svaghet och slapp förlamning förekomma.
Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.
Medicinsk verksamhet anpassad till särskilda, militära förhållanden.
Persiljefamiljen, Umbelliferae, ordningen Apiales, omfattar morötter, odört, selleri, palsternacka, fänkål, anis, dill och kummin.
Inflammation i struphuvudet. Vanliga tecken är torrhet och ömhet i halsen, sväljningsbesvär, hosta och heshet.
Ett rike inom domänen Archaea (arkéer), bestående av termofila, acidofila (dvs sådana som trivs i varma, sura miljöer) och svavelberoende organismer. De två ordningarna är Sulfolobales och Thermoproteales.