En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.
Sjukdomar hos fiskar, såväl benfiskar som broskfiskar, i sötvatten, havsvatten, akvarier eller fiskodlingar.
Oljor, rika på omättade fettarter, som utvinns ur fiskar eller fiskdelar, särskilt levern. Fiskleveroljor är vanligtvis rika på A-vitamin. Oljorna används som näringstillskott, i tvål och rengöringsmedel, som ytskyddsmedel, och som basråvara i andra livsmedelsprodukter.
Livsmedelsprodukter framställda av fisk.
Proteiner från olika fiskarter.
Fiskar med förmåga att alstra elektriska urladdningar. Spänningen i urladdningen kan variera från svag till stark hos de olika arterna. Dessa fiskars elektriska organ och elektroplax tilldrar sig stort intresse. De finns inte enbart inom en familj.
Marina fiskar och skaldjur som lämpar sig för mänsklig föda.
En typ av in situ-hybridisering, där målsekvenserna färgats med fluorescerande ämnen, så att läge och storlek kan bestämmas medelst fluorescensmikroskopering. Färgningen är tillräckligt distinkt för att hybridiseringssignalen skall kunna ses såväl i metafasutstryk som i interfaskärnor.
Fiskodlingsanläggningar.
En familj sötvattenfiskar, omfattande karpar.
Odling av vattenlevande djurarter.
Sötvattenfiskar (familjen Cyprinidae) med utbredning över nästan hela världen. Den vanliga karpen (Cyprinus carpio) är en viktig matfisk på många håll.
Fiskarter av släktena Oncorhynchus och Salmo i familjen Salmonidae. De är anadroma lekfiskar som förekommer längs kusterna i såväl Nordatlanten som Stilla havet. Laxen är eftertraktad bland sportfiskare för sin kampvilja och är dessutom en utsökt matfisk.
En ordning av fiskar med 8 familjer och ett stort antal arter av såväl äggläggande som yngelfödande fiskar. Den omfattar två underordningar, Adrianichtyoidei (äggläggande) och Cyprinodontoidei (äggläggande och yngelfödande). Till den senare underordningen hör bl a Poeciliidae, som föder levande yngel. Hit hör släktet Poecilia, med de populära akvariefiskarna guppy och molly.
Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.
Allmän benämning på fisk av ordningen Siluriformes. Denna omfattar en mängd familjer och mer än 2 000 arter, varav några giftiga. Heteropneustes och Plotosus är släkten med farliga stick och aggressivt beteende. De flesta arter sticks dock endast i försvar.
Fiskar tillhörande familjen Serranidae (ordningen Perciformes) med 449 arter. De flesta lever i tempererade eller tropiska havsområden. Havsabborrarna är hermafroditer; oftast honor som yngre, hanar s om äldre.
Giftämnen hos fiskar, även hajar och rockor, som vanligen avges via taggar. De innehåller olika ämnen, inklusive mycket instabila gifter, som kan ge specifik hjärtpåverkan och allmän muskelpåverkan.
En allmän benämning på fiskar tillhörande familjen Percidae och ordningen Perciformes. Perca fluviatilis är vanlig abborre.
Vardaglig benämning på fiskordningen Pleuronectiformes. Ett typiskt drag är att de utvecklas asymmetriskt, så att båda ögonen hamnar på samma sida, "ovansidan". De simmar med den ögonlösa sidan, "undersidan", nedåt. Hit hör flundror, spättor, sjötungor m fl.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Allmän benämning på karpfisken Carassius auratus, vanlig i dammar och akvarier.
Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.
En ordning av fiskar med 26 familjer och drygt 3000 arter. Den omfattar bl a karpfiskarna (Cyprinidae).
Viktig fleromättad fettsyra i fiskolja. Den tjänar som prekursor för prostaglandin-3- och tromboxan-3-familjerna. Diet rik på eikosapentaensyra sänker serumfetthalten, reducerar incidensen av kar diovaskulära sjukdomar, förhindrar trombocytaggregation och hämmar omvandlingen av arakidonsyra till tromboxan-2- och prostaglandin-2-familjerna.
C22-omättade fettsyror (omega 3-fettsyror) som främst finns i fiskoljor. Syn. DHA.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
En ordning av fiskar som omfattar bl a familjen Gadidae (torskfiskar). Till underfamiljen Gadinae hör torsk, sej, bleka, kolja och vitling. Lake och långa tillhör underfamiljen Lotinae, medan skärlånga och kummel ingår i underfamiljen Phycinae.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Omättade fettsorter eller oljor, använda för matberedning eller som föda.
Allmänt namn för två familjer av plattfisk inom ordningen Pleuronectiformes, nämligen vänsterögda (Bothidae) och högerögda (Pleuronectidae). Den senare används oftare inom forskning.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Små, äggläggande fiskar av familjen Cyprinodontidae. De är vanligen svartstrimmiga eller svartbandade och används för myggbekämpning och som akvariefiskar. Populära akvariefiskar är Fundulus heteroclitus och Fundulus diaphanus (bandad killi).
Organiska föreningar som innehåller kvicksilver kopplat till en metylgrupp.
Fiskart (atlantisk torsk) inom familjen Gadidae. Arten är av stor ekonomisk betydelse.
En familj nordamerikanska sötvattenkattfiskar. Den har fem släkten (Ameiurus, Ictalurus, Noturus, Pylodictis, Pylodictus) med ett flertal arter, varav två saknar ögon.
Det geografiska området i allmänhet kring de stora sjöarna mellan Kanada och USA.
Ett metalliskt grundämne i flytande fas vid rumstemperatur. Kemiskt tecken är Hg, atomnummer 80 och atomvikt 200,59. Kvicksilver har många industriella tillämpningar, och dess salter har använts terapeutiskt. Det kan absorberas genom hud och slemhinnor och ge kvicksilverförgiftning. Pga av toxiciteten har den kliniska användningen av kvicksilver och dess derivat minskat.
Angrepp av parasiter som finns på utsidan av värdens kropp.
En grupp långsträckta broskfiskar. De flesta är havslevande, och vissa arter är stora och rovgiriga.
Den kontinent som täcker jordens sydpol. Antarktis är ett fastlandsområde med en yta på drygt 14 milj km2 och omfattande Västantarktis,
En kropps fysiska mått.
En underklass broskfiskar som utgörs av hajar, rockor, slätrockor och sågfiskar. Dessa broskfiskar är rovdjur, som förlitar sig mer på sitt väl utvecklade luktsinne än på sin relativt svaga syn för att fånga sina byten.
En familj små, sötvatten- och brackvattenlevande fiskar med följande släkten: Adinia, Fundulus, Leptolucania, Lucania och Plancterus.
Ett organ bestående av omvandlade muskelfibrer som bildar skivformade, flerkärniga plattor ordnade som seriekopplade batterier och inbäddade i en geléliknande massa hos ca 250 olika arter av elektriska fiskar. En stor torpedrocka kan ha uppemot en halv miljon plattor. Sådana omvandlade muskelfibrer kan förekomma i olika kroppsdelar, som t ex kropp och svans hos elektrisk ål, hyobrankialapparaten hos stingrocka och de utstickande ögonmusklerna hos stjärnkikare (Uranoscopidae). Kraftiga elorgan avger korta stötar flera gånger per sekund. Deras uppgift är att förlama byten eller skrämma rovdjur. En stor torpedrocka kan alstra stötar med en spänning på mer än 200 volt, nog för att paralysera en människa.
Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.
Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.