Filosofi: Läran om kunskap och grundläggande, allmänvetenskapliga värderingar och principer.Filosofi, medicinskFilosofi, dentalOmvårdnadsfilosofiLitteratur, modernExistentialism: Filosofi som bygger på analys av individens tillvaro i världen och förfäktar att människans existens inte till fullo kan förklaras vetenskapligt. Likaså framhävs individens frihet och ansvar, samt att varje individs religiösa och etiska erfarenheter är unika. Existentialismen ägnar sig även åt analys av subjektiva fenomen som ängslan, skuldkänsla och lidande.Etisk teori: En samling filosofiskt samhöriga idéer (som t ex utilitarianism), vars avsikt är att tillhandahålla allmänna normer för vägledning och värdering av moraliskt beteende.Moral: Uppförandenormer som skiljer mellan rätt och fel.Medicinsk etik: Den moralfilosofi som är vägledande för vilket handlande som är rätt eller fel inom sjukvård och medicinsk forskning, och hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter, deras anhöriga och kollegor. Olika "grenar" av den medicinska etiken är t ex klinisk etik och vårdetik. Termen används ibland som liktydig med läkaretik.ReligionsfilosofierEtisk analys: Bruk av systematiska, etiska undersökningsmetoder, så som kasuistik eller etisk teori, i arbeten om moraliska frågeställningar.Människans utveckling: De fortlöpande förändringar av de fysiologiska och psykologiska funktionerna som sker hos en människa under hennes livstid.Etiker: Experter i filosofisk eller teologisk etik, anlitade inom t ex klinisk verksamhet, forskning, politik eller annan verksamhet för rådgivning i etiska frågeställningar.Humaniora: I vid bemärkelse benämning på de humanistiska vetenskaperna.Djurens rättigheter: Etiskt grundad uppfattning om nödvändigheten att skydda djur, såväl husdjur, laboratoriedjur som vilda djur, mot behandling som kan innebära lidande för djuret. I Sverige är detta skydd lagstadgat, genom djurskyddslagen. För försöksdjur gäller särskilda regler, utfärdade av Centrala försöksdjursnämnden, en myndighet under Jordbruksdepartementet. Liv: Det tillstånd som skiljer organismer från oorganisk materia, kännetecknat av tillväxt, ämnesomsättning, fortplantning och anpassning. Det omfattar tillvarons förlopp, samlade erfarenheter, livs- och levnadsform, eller varandet i sig. Genom århundraden har frågor om livet varit föremål för engagemang inom filosofi, biologi, rättsmedicin, antropologi osv, i den skapande så väl som den vetenskapliga litteraturen.VetenskapEtik: En gren inom såväl filosofin som teologin som omfattar studiet av människors moraliska föreställningar och handlande.Frihet: Individers rätt att handla och fatta beslut utan yttre inskränkningar.1900-talshistoria: Tiden från 1901 till 2000.1800-talshistoria: Tiden från 1801 till 1900.1700-talshistoria: Tiden från 1701 till 1800.Logik: Vetenskaplig disciplin som har som utgångspunkt studiet av allmängiltiga slutledningar och som är en omfattande vetenskap på gränsen mellan filosofi och matematik, vars kärna utgörs av en teori om deduktiv slutledning och andra därmed sammanhängande frågor. Logiken tillhandahåller i vid bemärkelse grundläggande principer för en grupp företeelser eller lära om följdriktiga slutledningar inom något område. (2007-09-10 Källa Nationalencyklopedin; http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=244048)Sociala värderingarHolistisk medicin: Hälsovård ur perspektivet att människor och andra organismer är helheter snarare än komplex av sparata enheter.Psykosomatisk medicinMind-Body Relations, MetaphysicalMedeltidshistoria: Tiden från 500 till 1450 e. Kr.Bioetik: En gren inom tillämpad etik med inriktning på värderingsfrågor vid tillämpningar och utveckling inom biovetenskaperna.Kunskap: Den totala mängden sanningar och/eller fakta som samlats med tiden, summan av information, dess mängd och innehåll, i varje civilisation, tidsperiod eller land.Bioetiska angelägenheterSociologiGrundetik: En syn på etiken som fokuserar på teorier om vikten av allmänna principer, som t ex respekt för självständighet, godhet och rättvisa.FortplantningsfysiologiRehabiliteringshem: Speciella bostäder för personer som inte kräver sjukhusvård, men som inte är friska nog att klara sig själva i samhället utan tillsyn eller stöd.PsykiatriVälgörenhetPersonlig autonomi1600-talshistoria: Tiden från 1601 till 1700.Livsvärde: En levande varelses inre, icke-materiella värde.Läkarutbildning: Utbildning i medicin i allmänhet.Biblioteksvetenskap: Studier i principerna för biblioteksadministration och -service.DjurförsökOsteopatiDoktorandutbildning: Vidareutbildning efter akademisk grundexamen vid institution som har forskarutbildningsprogram som leder till specialkompetens eller högre akademisk examen.Läroplan: Plan över studiegången vid en utbildningsinstitution.Organisation och administrationForntidshistoria: Tiden före år 500 e. Kr.PolitikUndervisningsmodeller: Teoretiska modeller som anger metoder för lärande eller undervisning som en bas för attityd- eller beteendeförändringar. Dessa undervisningsinsatser tillämpas vanligen inom hälso- och patientundervisning, men är inte begränsade till patientvård.Fakultet: Vetenskapsområde vid högskola eller universitet, eller den lärargrupp (professorer och lektorer med högre akademisk examen) som ansvarar för området.Förenta StaternaForskning: Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.Medicinska bibliotekUndervisningPalliativ vårdAttityder hos hälsovårdspersonal: Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.Tvärvetenskaplig kommunikation: Kommunikation i betydelsen korsbefruktning av idéer, härstammande från två eller fler akademiska discipliner. Ett exempel är det tvärvetenskapliga fältet bioetik, som spänner över de biomedicinska, humanistiska, socialvetenskapliga och juridiska ämnesområdena. Hit räknas även kommunikationsproblem till följd av olikheter i språkbruk inom olika akademiska områden.Ledarskap: En funktion och förmåga att bestämma över och styra en individs eller grupps handlingar och attityder, med större eller mindre villighet från deras sida.