En procedur som krävs för att ett läkemedel skall godkännas för användning av en tillståndsgivande myndighet. I processen ingår prekliniska eller kliniska prövningar, vetenskaplig rapport, ansökan, utvärdering av underlag och testresultat, samt uppföljning och kontroll av effekterna av läkemedlet.

Auktoritativa sammanställningar över läkemedel och preparat, beskrivningar av dem, formulering, analytisk sammansättning, fysikaliska konstanter, viktigaste kemiska identifieringsegenskaper, standardvärden för styrka, renhet och dosering, kemiska bestämningstest osv. Oftast ansvarar en statlig myndighet för utgivningen (t ex . United States Pharmacopoeia; British Pharmacopoeia; Europeiska farmakopén; Nordiska farmakopén). De skiljer sig från läkemedelskataloger, som är enklare förteckningar över godkända och tillgängliga läkemedel (t ex FASS).

Verksamhet för främjande av överföring av varor eller tjänster från producent till konsument.

Medicinsk verksamhet anpassad till särskilda, militära förhållanden.

Vanligtvis inerta ämnen som sätts till ett preparat för att ge lämplig konsistens. Det kan vara fråga om bindemedel, matrix, bassubstans eller spädningsmedel i piller, krämer, salvor osv. Syn. konstituenter.

Införande av läkemedel i ändtarmen, vanligen hos förvirrade eller oförmögna patienter, såsom små barn, åldringar och medvetslösa.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Gren av kemin för utformning och framställning av kemiska preparat för användning vid behandling av patienter eller för diagnostiska undersökningar.

Sammansättning, blandning och tillverkning av ett läkemedel.

Avdelning för de medicinska ämnesområdena vid universitet eller högskola, eller den för utbildningen ansvariga personalgruppen.

Vetenskapsområde vid högskola eller universitet, eller den lärargrupp (professorer och lektorer med högre akademisk examen) som ansvarar för området.

Diagnos och behandling av sjukdom på falska eller bedrägliga grunder.

Avdelning för vårdvetenskaper vid universitet eller högskola, eller den för utbildningen ansvariga personalgruppen.

En art (även kallad FeLV) av Gammaretrovirus som ger leukemi, lymfosarkom, immunbrist och andra degenerativa sjukdomar hos katter. Flera cellulära onkogener ger FeLV förmågan att framkalla sarkom.

Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.

Sjukdomar hos huskatt (Felis catus; F. domesticus). Termen omfattar inte sjukdomar hos de stora kattdjuren, så som lejon, tiger osv.

Medel som är aktiva mot parasitära maskar. De används för behandling av helmintiasis hos djur och människor.

Vacciner för förebyggande av infektion med virus av familjen Orthomyxoviridae. Hit hör vacciner av såväl avdödade som försvagade virus. Vaccinernas sammansätting ändras från år till år, beroende på influensavirusstammarnas antigen-shift och prevalenssvängningar. Vaccinerna är oftast bi- eller trivalenta, med en eller två influensavirus A-stammar och en influensavirus B-stam.

Akut virusinfektion som drabbar andningsvägarna. Den kännetecknas av inflammation i nässlemhinnan, svalget och konjunktivan (ögats bindhinna), huvudvärk och, ofta, utbredd muskelvärk.

Den frivilliga delen av det amerikanska Medicare-programmet, omfattande sjukvårdstjänster utöver dem som ingår i den obligatoriska delen, som t ex hemsjukvård, öppenvård, laboratorieundersökningar m fl. Dessa förmåner förutsätter dock erläggande av en månatlig försäkringspremie.

Immunologiskt betingade biverkningsreaktioner på medicinska preparat, lagliga eller olagliga.

Preparat som används på människor och djur för att inaktivera skadliga mikroorganismer. De skall särskiljas från desinfektionsmedel, som används på icke-levande ytor och föremål.

Desinfektionsmedel och antiseptiskt medel för lokalt bruk, som även används som munvatten för att förebygga plack.

Cystisk massa innehållande lymfa från sjuka lymfkärl eller bildad till följd av operativt ingrepp eller annan skada.

En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.

Den organisation av politiska institutioner, lagar och regelverk, genom vilken regeringsmakten utövas.

Lagar och förordningar som reglerar hälso- och sjukvård.

Direktiv givna av patienter före en situation där de kan vara oförmögna att själva fatta beslut om sin egen vård och behandling, i vilka anges behandlingsönskemål eller fullmakt åt en tredje part att fatta beslut i deras ställe.

Utövande av regeringsmakten i det staliga styret.

Tiden från 1901 till 2000.