Läkemedelsgodkännande
Farmakopeer, principer
Auktoritativa sammanställningar över läkemedel och preparat, beskrivningar av dem, formulering, analytisk sammansättning, fysikaliska konstanter, viktigaste kemiska identifieringsegenskaper, standardvärden för styrka, renhet och dosering, kemiska bestämningstest osv. Oftast ansvarar en statlig myndighet för utgivningen (t ex . United States Pharmacopoeia; British Pharmacopoeia; Europeiska farmakopén; Nordiska farmakopén). De skiljer sig från läkemedelskataloger, som är enklare förteckningar över godkända och tillgängliga läkemedel (t ex FASS).
Marknadsföring
Hjälpämnen
Läkemedelstillförsel genom ändtarmen
Encyklopedier, principer
Kemi, farmaceutisk
Fakultet, medicinsk
Fakultet
Omvårdnadsfakultet
Kattleukemivirus
En art (även kallad FeLV) av Gammaretrovirus som ger leukemi, lymfosarkom, immunbrist och andra degenerativa sjukdomar hos katter. Flera cellulära onkogener ger FeLV förmågan att framkalla sarkom.
Katter
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
Kattsjukdomar
Maskmedel
Influensavacciner
Vacciner för förebyggande av infektion med virus av familjen Orthomyxoviridae. Hit hör vacciner av såväl avdödade som försvagade virus. Vaccinernas sammansätting ändras från år till år, beroende på influensavirusstammarnas antigen-shift och prevalenssvängningar. Vaccinerna är oftast bi- eller trivalenta, med en eller två influensavirus A-stammar och en influensavirus B-stam.
Influensa
Medicare del B
Läkemedelsöverkänslighet
Antiinfektiva medel, lokala
Klorhexidin
Lymfocele
Europeiska unionen
En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.