En generell benämning på Nordamerika, Centralamerika och Sydamerika.
Namnet avser det geografiska området "Latinamerika" när inget land inom området specificeras. Området omfattar vanligtvis Centralamerika, Sydamerika, Mexiko och den karibiska övärlden.
Det landområde som utgör förbindelsen mellan Nord- och Sydamerika, geografiskt begränsat till området mellan sydöstra Mexiko och nordvästra Colombia. Ibland avses med Centralamerika en politisk enhet, bestående av Costa Rica, El Salvador, Honduras, Guatemala och Nicaragua.
Området beläget mellan kontinentala Nord- och Sydamerika och Atlanten, och omfattande Karibiska havet, de Västindiska öarna och angränsande kustområden i södra Mexiko, Centralamerika, Colombia och Ven ezuela.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.
Republik i södra Sydamerika, till ytan (2.767.000 km2) det näst största landet på kontinenten. Folkmängden uppgår till 35 miljoner, varav ca 12 miljoner bor i huvudstaden Buenos Aires. Officiellt språ k är spanska.
Den största av jordens kontinenter. Namnet anses härstamma antingen från assyriskans asu eller sanskrits usa, båda betecknande soluppgången.
En kemisk förening som ges intravenöst för mätning av glukosomsättningen i hjärna och hjärtmuskulatur vid olika fysiologiska och patologiska tillstånd, inklusive slaganfall och myokardischemi.
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
Tiden före år 500 e. Kr.
Medlemmar av sydamerikanska etniska grupper med forntida ursprung i Asien.
Medlemmar av centralamerikanska etniska grupper med ursprung i Asien. Mexikanska indianer räknas inte hit.
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
Republik i Sydamerika, som i norr gränsar till Peru och i öster till Argentina och Bolivia. I väster har det långsträckta landet en 4200 km lång kust mot Stilla havet. Ytan är 757 000 km2, och folkmän gden uppgick 1998 till 14,8 miljoner invånare. Huvudstaden heter Santiago.
Stat i nordvästra Sydamerika, gränsande mot Stilla havet i väster, Karibiska havet i nordväst, Venezuela och Brasilien i nordost och öster, Peru och Ecuador i söder. Landets yta är 1,14 miljoner km2, och folkmängden uppgår till ca 38 miljoner invånare. Huvudstaden heter Bogota.
Republik i Mellanamerika, gränsande till USA i norr och Guatemala och Belize i söder. Landets yta är 1 972 550 km2, och folkmängden uppgår till 110 miljoner invånare. Huvudstad är Mexico.
Republik i Centralamerika, i norr gränsande mot Mexiko, i sydost mot Honduras och El Salvador, och i sydväst mot Stilla havet. Ytan är 108 890 km2, och folkmängden uppgår till drygt 13,9 miljoner invånare (juli 2003). Huvudstad är Guatemala.
Läran om forntiden.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Republik i Centralamerika, på den sydöstra delen av Yucatanhalvön. Ytan är 23 000 km2 och folkmängden ca 211 000 invånare. Huvudstaden heter Belmopan.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
Republik i Centralamerika, belägen mellan Guatemala i norr och Nicaragua i söder. Ytan är 112,090 km2, och folkmängden uppgår till drygt 6,8 miljoner invånare (juli 2004). Huvudstad är Tegucigalpa.
Republik i Sydamerika och till ytan det femte största landet i världen. Ytan är 8 512 000 km2 och folkmängden uppgår till 165 miljoner invånare. De två största städerna är Rio de Janeiro och Sao Paulo , men Brasilia är huvudstad. Officiellt språk är portugisiska.
Utflyttning från sitt hemland i syfte att bosätta sig i annat land.
Ett begrepp för hälsotillståndet för världens människor i stort.
En form av trypanos (sömnsjuka) som förekommer endemiskt i Central- och Sydamerika. Infektionen orsakas av Trypanosoma cruzi. Sjukdomen kan visa ett akut eller ett kroniskt förlopp, det förra vanligtv is hos barn.
Sammanfattande benämning på två utdöda reptilordningar från Mesozoikum, nämligen Saurischia och Ornithischia.
Stat vid ekvatorn i nordvästra Sydamerika. Landet gränsar mot Stilla havet i väster och Colombia och Peru i norr, öster och söder. Ytan är 283 560 km2, inklusive Galapagosöarna, och folkmängden uppgår till ca 13,1 miljoner invånare (2001). Huvudstad är Quito.
Alla de olika väderelementen sammantagna.
Världens till ytan tredje största land, med en yta av 9 958 319 km2. Landet utgör den nordligaste, och största, delen av Nordamerika, och består av tio provinser och tre territorier. Kanada är en federation inom det Brittiska Samväldet. Invånarantalet är ca 30 miljoner, och huvudstaden, belägen i provinsen Ontario, heter Ottawa.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Republik i Sydamerika med en yta av drygt 1 miljon km2 och en folkmängd på 7,6 miljoner invånare. Huvudstaden heter La Paz och spanska är det officiella språket.
Tiden från 1901 till 2000.
Dubbelsträngat DNA i mitokondrier. Hos eukaryoter är mitokondriegenomet cirkelformat och kodar för ribosom-RNA, transfer-RNA och ca 10 proteiner.
Insekter som överför smittsamma organismer från en värd till en annan eller från en icke-levande reservoar till en levande värd.
De DNA-segment som ligger mellan ribosom-RNA-generna (inre, transkriberade separationsenheter) och mellan de parvis upprepade rDNA-enheterna (yttre, transkriberade separationsenheter och icke-transkriberade separationsenheter).
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Republik i norra Sydamerika, gränsande till Atlanten, Venezuela, Brasilien och Surinam. Landytan är 196 850 km2, och folkmängden uppgår till 702 000 invånare (2003). Huvudstad är Georgetown.
En typ enkla di-, tri-, tetra- och pentanukleotid-tandemupprepningar, vanligtvis kortare än 100 baser. De är spridda i de eukromatiska armarna av de flesta kromosomer. De kallas även STR (short tandem repeats; korta tandemupprepningar).
Tiden från 1701 till 1800.
Tiden från 1801 till 1900.
Stat i Centralamerika, gränsande till Stilla havet, Guatemala och Honduras. Landets yta är 21 040 km2, och folkmängden uppgår till drygt 6,3 miljoner invånare (2002). Huvudstad är San Salvador.
En individs genbestånd vad gäller den ena delen av ett allelpar, eller uppsättningar av gener som är nära förbundna på en kromosom och ofta överförs i grupp, som t ex generna i histokompatibilitetskomplexet.
Tiden från 1601 till 1700.
Ett naturligt förekommande prostaglandin med oxytocinverkan, luteolytisk och abortframkallande effekt. Tack vare sina kärlsammandragande egenskaper har substansen också en rad andra verkningar.
Läran om förhållandet mellan organismer och deras omgivning, särskilt som det yttrar sig i naturliga kretslopp och rytmer, samhällsutveckling och -struktur, samspel mellan olika typer av organismer, geografisk fördelning och populationsförändringar.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Förhållanden som berör två eller fler länder.
Stat i Centralamerika, gränsande till Nicaragua och Panama, Karibiska havet och Stilla havet. Ytan är 51 100 km2, och folkmängden 3,6 miljoner invånare. Huvudstaden heter San José.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Utvecklingsländer, dvs länder som är i en fas av utveckling mot ekonomisk tillväxt, ökad produktion, ökad konsumtion och inkomst per capita, genom bättre utnyttjande av naturens och människans resurser. Benämningen används för en stor grupp länder i Afrika, Asien och Latinamerika.
Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.
Genetisk korsning mellan genetiskt olika föräldraindivider i syfte att erhålla en hybrid.
Rapportering om nya eller återuppståndna infektionssjukdomar och studier som försöker utöka förståelsen av faktorer av betydelse för uppkomst, förebyggande och utrotning av sådana sjukdomar.
Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.
Levande eller ickelevande reservoarer för sjukdomsframkallande organismer som utgör potentiella källor för sjukdomsutbrott. Reservoarer måste särskiljas från vektorer och bärare, som är ansvariga för överföringen av sjukdom.
Den statistiska beskrivningen av en population med avseende på fördelning, sammansättning och struktur.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Tiden från 2001 till 2100.
Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.
Medlemmar av nordamerikanska etniska grupper med forntida ursprung i Asien.
Tiden från 1401 till 1500.
Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.
En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Akut andningssjukdom hos människor orsakad av Muerto Canyonvirus, vars viktigaste värd är musen Peromyscus maniculatus. Syndromet upptäcktes första gången i sydvästra USA och kännetecknas oftast av feber, myalgi, huvudvärk, hosta och snabb andningskollaps.
Den ständiga närvaron av sjukdomar eller smittämnen inom ett givet geografiskt område eller en befolkningsgrupp. Hit kan hänföras även den normala prevalensen av en viss sjukdom i sådant område eller sådan grupp. Såväl holoendemiska som hyperendemiska sjukdomar räknas hit. En holoendemisk sjukdom kännetecknas av att det föreligger en hög infektionsprevalensnivå tidigt i livet och att den omfattar större delen av barnpopulationen, vilket leder till ett jämviktsförhållande, så att den vuxna befolkningen visar tecken på sjukdomen i mycket mindre omfattning än barngrupperna. I många områden är malaria en holoendeimsk sjukdom. En hyperendemisk sjukdom har en konstant hög incidens- och/eller prevalensnivå och är jämnt spridd inom hela befolkningsgruppen.
En sannolikhetsteoretisk modell uppkallad efter Thomas Bayes (1702-1761). Inom epidemiologin används metoden för beräkning av sannolikheten för förekomsten av en viss sjukdom hos personer med något vi sst kännetecken, utifrån kännedom om sjukdomens prevalens och förekomsten av detta kännetecken hos friska och sjuka individer. I klinisk beslutsanalys används modellen för beräkning av sannolikheten f ör en viss diagnos, med givna symtom eller provresultat.
Läran om jorden, en vetenskap som huvudsakligen befattar sig med litosfären (den fasta jordskorpan), dess beskaffenhet och sammansättning.
Ett fenotypiskt genetiskt kännetecken eller särdrag som kan användas för att identifiera ett genlokus, en kopplingsgrupp eller en rekombinatorisk händelse.
Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.
Ryggradslösa djur eller andra ryggradsdjur än människa som överför smittsamma organismer från en värd till en annan.
Franskt protektorat vid Atlantkusten i nordöstra Sydamerika, gränsande till Surinam och Brasilien. Ytan uppgår till 89 150 km2, och folkmängden är ca 187 000 invånare (2003). Huvudstaden heter Cayenne. Franska Guyana är det enda icke-oberoende landet i Sydamerika.
Benämning på ett geografiskt område omfattande Ost- och Sydostasien, dvs Kina och Hong Kong, Japan, Korea, Macao, Mongoliet och Taiwan.
Ett släkte av familjen Bunyaviridae som orsakar hantavirusinfektioner, vilka först uppmärksammades under Koreakriget. Infektioner drabbar främst gnagare och människor, och smittöverföring tycks inte ske via insekter. Hantaanvirus är typarten.
Skalbaggar (Coleoptera) är den mest omfattande ordningen av insekter. Mer än 300 000 arter är kända. De kännetecknas av ett hårt hudskelett, med hårda täckvingar som skydd för flygvingarna.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
En smittsam, häftig, akut febersjukdom som orsakas av fyra antigent närbesläktade, men distinkta serotyper av denguevirus. Den överförs genom bett av infekterade Aedesmyggor, särskilt Aedes aegypti. Klassisk denguefeber är självbegränsande och kännetecknas av feber, muskelsmärta, huvudvärk och utslag. Dengue-blödarfeber är en mer virulent, och separat klinisk, form av denguevirusinfektion.
Den totala genetiska information som innehas av de reproduktiva medlemmarna av en population av organismer med sexuell fortplantning.
Sjukdomar hos fåglar som inte räknas som fjäderfä för livsmedelsproduktion.
Tiden från 1501 till 1600.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
En ordning (Chiroptera) av flygande däggdjur. Den omfattar fladdermöss och flyghundar.
Akut infektionssjukdom i framförallt tropiska länder, förorsakad av ett virus som sprids till människa med myggor av arterna Aedes och Haemagogus.
Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.
Tiden från 500 till 1450 e. Kr.
Proteiner som kontrollerar celldelningscykeln. Denna proteinfamilj omfattar ett stort antal klasser, inklusive cyklinberoende kinaser, mitogenaktiverade kinaser, cykliner och fosfoproteinfosfataser, s amt deras förmodade substrat, så som kromatinassocierade proteiner, cytoskelettproteiner och transkriptionsfaktorer.
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Sjukdomar som på olika vägar överförs med något smittämne, t ex bakterier eller virus, från en individ till en annan.
Djur som lever fritt. Hit räknas inte fritt strövande tamdjur eller vilda djur i djurparker.
Den minsta av världsdelarna och den enda som utgörs av ett enda land. Ytan är 7 682 230 km2, och folkmängden ca 18,5 miljoner. Landet är indelat i sex stater och två territorier. Huvudstaden Canberra har ca 330 000 invånare.
Läran om människan, i vid bemärkelse. Socialantropologi inbegriper jämförande studier av det sociala och kulturella livet, fysisk antropologi är inriktad på studier av människans biologiska utveckling .
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
Tänderna som helhet i tandbågen. Med tanduppsättning avses de naturliga tänderna på plats i tandhålorna. För mjölktänderna används termen "tanduppsättning, primär", och för de permanenta tänderna "tanduppsättning, permanent". Syn. dentition.
Hjärtmuskelsjukdom med överledningsdefekter och hjärtförstoring typiska för slutfasen av Chagas sjukdom.
Atlanten är det näst största havet på jordklotet, med en yta av 106 miljoner km2, vilket motsvarar en femtedel av jordens yta.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Skriven levnadsteckning av någon person eller den gren inom litteraturen som ägnar sig åt levnadsbeskrivning.
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
En organism som finns i naturliga vattendrag. Den kan utgöra en parasit hos människor, andra däggdjur, fåglar och leddjur.
Halvö i nordvästra Nordamerika, gränsande mot Kanada, och den största delstaten i USA. Ytan är 1,5 miljoner km2. Folkmängden är ca 614 000 invånare, och huvudstaden heter Juneau.
En form av arbovirushjärninflammation (som främst drabbar hästdjur) som är endemisk för de östra delarna av Nordamerika. Viruset, östlig hästencefalomyelitvirus, kan överföras till människor genom bett av Aedes-myggor. Kliniska tecken är akut feber, huvudvärk, mental påverkan och kramper, följda av koma. Dödligheten är 50%. Efter tillfrisknandet kan neurologiska störningar och epilepsi kvarstå.
En familj inom ordningen Diptera som omfattar myggorna. Larverna är vattenlevande, och de vuxna känns igen på sin speciella vingådring och indelningen längs ådrorna, samt sin långa snabel. Många arter är av medicinsk betydelse.
Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).
Det spektrum av HIV-infektioner som sträcker sig från asymtomatiska seropositiva tillstånd över AIDS-relaterade komplex (ARC) till AIDS.
En art av Alphavirus som orsakar encefalomyelit hos hästdjur och människor. Viruset har sin utbredning längs den amerikanska östkusten, från Kanada till Central- och Sydamerika. Dödligheten är hos hästar ca 90 % och bland människor uppemot 80 % i samband med epidemier.
Odlade växter eller jordbruksprodukter såsom säd, grönsaker eller frukt.
Solsystemets små himlakroppar, inkl. asteroiderna. De flesta asteroider påträffas i gapet mellan Mars och Jupiters banor.
Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.