Riktlinjer eller principer för gällande eller planerade policyregler till stöd för hälsovårdspersonal när det gäller beslut om diagnostik, behandling eller andra kliniska förhållanden rörande patientvård. Riktlinjerna kan sammanställas av myndigheter, institutioner, yrkesförbund eller expertkommitteer. Riktlinjerna utgör grund för utvärdering av alla aspekter av hälso- och sjukvård.
En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.
Anpassning till officiella eller vedertagna krav, riktlinjer, rekommendationer, anvisningar osv.
Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.
Rekommendationer för genomförande av hälso- och sjukvårdsplanering och -policy, utfärdade av ansvarig hälso- och sjukvårdsmyndighet.
Praxis i diagnos och behandling, i synnerhet i förhållande till kostnaden för efterfrågade och erbjudna tjänster.
Gemensam ståndpunkt eller bedömning.
En kemisk förening som ges intravenöst för mätning av glukosomsättningen i hjärna och hjärtmuskulatur vid olika fysiologiska och patologiska tillstånd, inklusive slaganfall och myokardischemi.
Läkares eller annan vårdpersonals bruk av speciella, interaktiva datasystem för vägledning vid beslut om diagnos eller behandling.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Detaljerad expertgranskning och bedömning av utvalda kliniska fall för utvärdering av vårdens kvalitet.
Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.
Datorbaserade informationssystem för integrering av klinisk information och patientdata och för stöd vid beslut om vård av patienter.
Världens till ytan tredje största land, med en yta av 9 958 319 km2. Landet utgör den nordligaste, och största, delen av Nordamerika, och består av tio provinser och tre territorier. Kanada är en federation inom det Brittiska Samväldet. Invånarantalet är ca 30 miljoner, och huvudstaden, belägen i provinsen Ontario, heter Ottawa.
En bred syn på lämplig koordinering av hela behandlingsprocessen, i vilken ofta ingår övergivande av dyrbar sjukhus- och akutvård till förmån för t ex förebyggande medicin, patientrådgivning och utbildning, och öppenvård. I denna syn ingår också bedömning av inverkan av lämplig kontra olämplig behandling på totalkostnaden och det kliniska utfallet för en enskild sjukdom.
Kampanjer organiserade i tidsinternvall för undersökning av stora folkgrupper i syfte att upptäcka sjukdom.
Medicinsk specialitet för tillhandahållande av kontinuerlig, allmän primärvård.
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
En ideell förening som verkar för förebyggande och behandling av hjärt-kärlsjukdomar.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.
Förmågan att på ett godtagbart sätt utföra de arbetsuppgifter som är direkt förknippade med patientvård.
Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.
Exakta och detaljerade anvisningar för hur ett medicinskt eller biomedicinskt problem skall studeras och/eller ett behandlingsprotokoll.
Läran om hjärtat, dess fysiologi och dess funktioner.
Utbildningsprogram avsedda att ge läkare kännedom om den senaste utvecklingen inom deras fält.
Publicerade arbeten som ger en översiktlig granskning av aktuell literatur inom ett fält.
En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.
Protokoll eller utlåtande från konferens eller annat möte mellan läkare, vetenskapsmän eller andra yrkesrepresentanter, med syfte att nå konsensus (samsyn) rörande rön och rekommendationer inom något bestämt område. Konsensuskonferenser, representerande både vetenskapliga och allmänna intressen, är ett viktigt forum för utvärdering av rådande idéer inom medicinen och speglar de senaste forskningsframstegen inom ämnesområdet i fråga.
En situation i vilken en individ skulle kunna dra personliga fördelar av sitt officiella eller yrkesmässiga agerande. Hit hör motsättningen mellan en persons enskilda intressen och ansvar i förtroendeställning. Termen är inte begränsad till att omfatta ämbetsmän. Begreppet avser såväl den faktiska intressekonflikten som uppfattning eller förekomst av konflikt.
Ett frågeformulär som besvaras av en panel av experter oberoende av varandra och som genom att upprepas ger deltagarna möjlighet att ompröva sina svar. Enkäterna sammanställs av för deltagarna anonyma intervjuare och ligger till grund för konsensusbedömningar.
En specialitet inom internmedicinen inriktad på fysiologin hos och sjukdomarna i matsmältningssystemet och tillhörande strukturer (matstrupe, lever, galla och bukspottkörtel).
Metod för att mäta en prestation eller procedur med en fastställd standard för god praxis.
Förhållanden som berör två eller fler länder.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Matematiska eller statistiska metoder för beslutsstöd. Sådana används ofta vid medicinskt beslutsfattande.
Behandling med antibiotika före, under eller efter en diagnos, en terapeutisk eller kirurgisk åtgärd i syfte att förebygga infektioner.
En specialitet inom internmedicin med inriktning på tumörsjukdomar och tumörer.
Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.
Rapporterad förbrukning av läkemedel enligt sjukhusutredningar och andra statistiska utredningar, marknadsanalyser osv. Termen omfattar även lagerhållning, hamstring och patientanvändning.
Republik i Mellaneuropa. Ytan är 356 733 km2 (efter 1990), och folkmängden uppgår till 82,6 miljoner invånare (2003). Huvudstad är sedan 1991 Berlin.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.
Sjukdom som orsakas av hinder i luftrören med attackvis uppkommande andnöd. Sammandragning av luftrören försvårar framför allt utandningen och orsakar pipande biljud.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Distribution av information.
System för observation, rapportering eller påvisande av effekter av humanläkemedel som ges i behandlingssyfte eller diagnostiskt.
Förplanerade studier av säkerhet, effektivitet eller optimal dosering (om tillämpligt) för ett eller fler diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, en eller fler apparater eller tekniker, utvalda enligt förutbestämda kriterier och studerade med avseende på fördefinierade indikationer på gynnsamma och ogynnsamma effekter.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Personal med medicinsk yrkesutbildning, kvalificerad att ta hand om sjukhuspatienter.
Sjukhusavdelning med ansvar för akut medicinsk och kirurgisk patientvård.
Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.
Organisationer, såväl offentliga som fristående, med specialiserad kunskaps- eller forskningsinrikting, och ofta med speciell expertis, som t ex Vetenskapsakademien, Karolinska institutet osv.
Sjukvårdstjänster speciellt avsedda, bemannade och utrustade för akut patientvård.
Läkemedel för behandling av astma.
Formella program för standardiserad uppföljning av läkemedelsförskrivning. Uppföljningsanalysen kan beakta klinisk lämplighet, kostnadseffektivitet och, i vissa fall, utfall. Rapporten är vanligtvis retrospektiv, men vissa analysmoment kan göras innan läkemedel delas ut (som t ex i vissa datasystem, som ger rekommendationer när recept skrivs in).
Den minsta av världsdelarna och den enda som utgörs av ett enda land. Ytan är 7 682 230 km2, och folkmängden ca 18,5 miljoner. Landet är indelat i sex stater och två territorier. Huvudstaden Canberra har ca 330 000 invånare.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Spridning av nya idéer, rutiner, tekniker, material och apparater, samt omfattningen av acceptans och användning av dessa.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.
Scheman för medicinska rutiner och vårdrutiner, omfattande diagnostiska test, medicinering och konsultationer, utformade för att uppnå effektiva och koordinerade behandlingsprogram.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Konstgjord igångsättning av hjärt- och lungverksamheten som indikerat vid hjärtstillestånd eller plötslig livlöshet till följd av elektrisk chock, drunkning, andningsstillestånd och andra orsaker.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.
Den kommersiella företagsbransch som utvecklar och tillverkar kemiska produkter för diagnos och behandling av sjukdomar och funktionshinder eller -brister.
Inrättningar med en organisation av medicinsk personal som ger patienter sjukvård.
Normer, kriterier, standarder och andra direkt kvalitativa och kvantitativa mått för bestämning av sjukvårdens kvalitet.
Olika sorters teknik för att genomföra undersökningar vid diagnos och behandling av sjukdomar.
Datorprogram baserade på expertkunskaper inom ett problemområde, samt tillämpning och utnyttjande av dessa för att lösa problemen.
Den moralfilosofi som är vägledande för vilket handlande som är rätt eller fel inom sjukvård och medicinsk forskning, och hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter, deras anhöriga och kollegor. Olika "grenar" av den medicinska etiken är t ex klinisk etik och vårdetik. Termen används ibland som liktydig med läkaretik.
Grafisk framställning för beslutsanalys bestående av en trädstruktur (hierarkisk), där grenarna representerar olika beslutsalternativ.
Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.
Ihållande, högt blodtryck i artärsystemet. Utifrån flera mätningar (blodtrycksbestämning) definieras högt blodtryck som ett tillstånd då det systoliska trycket konstant är högre än 140 mm Hg eller då det diastoliska trycket konstant är högre än 90 mm Hg.
Ett naturligt förekommande prostaglandin med oxytocinverkan, luteolytisk och abortframkallande effekt. Tack vare sina kärlsammandragande egenskaper har substansen också en rad andra verkningar.
En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.
Monarki i Ostasien, bestående av en öräcka mellan norra Stilla havet och Japanska sjön. Landets yta är 377 835 km2, och folkmängden är 127 417 244 invånare (juli 2005). Huvudstaden är Tokyo.
Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.
Republik i Västeuropa, gränsande till Atlanten, Engelska kanalen, Medelhavet, Belgien, Tyskland, Italien, Spanien, Schweiz, Luxemburg, Andorra och Monaco. Landets yta är 545 630 km2, och folkmängden uppgår till drygt 60 miljoner invånare (2003). Huvudstad är Paris.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Det spektrum av HIV-infektioner som sträcker sig från asymtomatiska seropositiva tillstånd över AIDS-relaterade komplex (ARC) till AIDS.
Republik i södra Europa, geografiskt i form av en halvö i Medelhavet. Ytan är 301 230 km2, och folkmängden uppgår till drygt 58 miljoner invånare (2005). Huvudstad är Rom.
Den centrala myndigheten i USA för kontroll och förebyggande av sjukdomar i samhället.
Utformning av specifikationer och instruktioner för datorprogram.
Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.
Behandling av sjukdomar, funktionsrubbningar, bristtillstånd osv med läkemedel.
Frivilligt medgivande av en patient eller försöksperson med full insikt i riskerna med deltagande i diagnostiska eller forskningsundersökningar, eller med medicinsk eller kirurgisk behandling.
Presentation av omdöme av en person med särskild skicklighet eller särskilda kunskaper inom ett bestämt ämnesområde.
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Endoskopisk metod för undersökning och behandling, även kirurgisk, av tjocktarmens luminala (håliga) yta.
Statistisk kalkyl, där en variabel är fördelad som summan av kvadraten på givna, oberoende och slumpmässiga variabler, som var och en har en normalfördelning med medelvärde noll och varians ett. Syn. chi-kvadratfördelning.
Sjukhus, knutna till ett universitet, för utbildning av läkare och forskare och för klinisk forskning.
Kommunikation i betydelsen korsbefruktning av idéer, härstammande från två eller fler akademiska discipliner. Ett exempel är det tvärvetenskapliga fältet bioetik, som spänner över de biomedicinska, humanistiska, socialvetenskapliga och juridiska ämnesområdena. Hit räknas även kommunikationsproblem till följd av olikheter i språkbruk inom olika akademiska områden.
Expertgranskning av forsningsprojekts kvalitet och hållbarhet, utförd av sakkunniga inom samma forskningsområde. Förfaringssättet tillämpas av redaktörer vid bedömning av manuskript för publicering, av fonder och stiftelser för beslut om anslagstilldelning, och av vetenskapliga institutioner vid tjänstetillsättningar.
Registrering av nödvändig information om en patients sjukdom eller sjukdomar.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Datorbaserade journalsystem för arkivering och uttag av uppgifter i patientjournaler.
En typ av små diskussionsgrupper, vars syfte kan vara att på ett penetrerande sätt belysa problemställningar inom ett forskningsområde.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Forskning som hämtar uppgifter från observationer, intervjuer eller samtal och inriktas på deltagarnas åsikter och tolkningar.
Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.
Råd och stöd i personliga frågor.
En heterogen grupp av sjukdomstillstånd med glukosintolerans som gemensam nämnare.
De moraliska förpliktelser som skall ligga till grund för hur forskning bedrivs. Termen avser forskningsetik generellt.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.
Infektioner som förvärvats ute i samhället, i motsats till sådana som förvärvats inom en vårdinrättning (sjukhusinfektion) eller via någon annan person som nyligen varit på sjukhus.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
Diagnostiska undersökningar, som t ex laboratorietester och röntgen, som görs rutinmässigt av alla individer eller bestämda kategorier av individer i en given situation, t ex av patienter i samband vid intagning på sjukhus. Hit hör även rutintester på nyfödda.
Organiserade tjänster för hjälp med upplysning i allehanda frågor genom utnyttjande av databaser och andra källor.