I medicinsk kontext används termen "planeter" för att beskriva ett tillstånd där det förekommer flera cystor eller värdtumörer i en organism, ofta under huden eller i slemhinnor. Detta är dock inte en vanlig användning av termen "planeter" och dess medicinska användning är begränsad till specifika situationer inom medicinen. I allmänhet refererar termen "planeter" till de himlakroppar som kretsar runt en stjärna, i jordens fall solen.
Uppkomst och utveckling av himlakroppar i solsystem. Hit hör även studier av tidig planetär geologi.
Den tredje planeten i ordningen i vårt planetsystem, från solen räknat. Syn. Tellus.
Utomjordisk miljö, dvs omgivningar utanför jordklotet och dess atmosfär, som t ex det slutna utrymmet i en rymdfarkost, den fria rymden, månen eller andra planeter.
Den vetenskapsgren som omfattar läran om och studiet av himlakropparna och universum i stort, bl a utifrån observationer, mätningar och tolkningar av strålningen i världsrymden.
En övergripande vetenskap omfattande evolutionsbiologi, inklusive ursprung för och utveckling av de för livet nödvändigaste elementen, och hur dessa uppkommer i det interstellära stoftet och i protostellära system. Hit hör också studier av den kemiska evolutionen och därmed följande samverkan mellan framväxande livsformer och planeternas utveckling, samt den gren av biologin som ägnar sig åt studier av utomjordiskt liv.
I medicinsk kontext, refererar "stjärnor" vanligtvis till nevusar eller pigmenterade hudmärken som har en ungefärlig stjärnform eller är flikiga med flera spetsar, även kända som 'compound nevi' eller 'nevi with coalescing satellites.'
"Astronomiska fenomen" refererar till ovanliga eller exceptionella observationer och händelser som sker i rymden utanför jordens atmosfär, såsom supernovaexplosioner, kvasarer, pulsarer, svarta hål, galaxkollisioner och andra fenomen relaterade till stjärnor, planeter, galaxer och kosmisk bakgrundsstrålning.
I medicinsk kontext används termen "saturnus" sällan, men kan i vissa fall syfta på ett medicinskt tillstånd som kallas "saturninism", som orsakas av långvarig exponering för bly. Namnet kommer från den romerska guden Saturnus, som associerades med metallurgi och bly. Symptomen på saturninism kan vara bland annat mag- och bålsymtom, neuropati, anemi och psykiatriska besvär.
Den fjärde planeten från solen räknat i vårt solsystem. Den har två naturliga månar, Deimos och Phobos, och utgör en av de fyra inre eller terrestriella planeterna.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
A spacecraft is a vehicle or aircraft designed to fly in outer space, beyond the earth's atmosphere, and capable of supporting human life or conducting scientific research. It can come in various forms such as satellites, space stations, capsules, or shuttles, and are equipped with advanced technology for navigation, communication, propulsion, and life support systems.
Jordens naturliga satellit. Hit hör material om månens omlopp eller faser, månmånaden, månlandskap, geografi och jordmån.
Som medicinsk definition kan 'Solsystemet' referera till de himlakroppar som cirkulerar runt solen, inklusive jorden och de andra planeterna, månen och andra naturliga satelliter, småplaneterna, asteroidbältet, kometerna och den interplanetära materien. Solsystemet är vår astronomiska hemvist i universum.
Solsystemets små himlakroppar, inkl. asteroiderna. De flesta asteroider påträffas i gapet mellan Mars och Jupiters banor.
Fasta himlakroppar som rör sig i den interplanetariska rymden och som är mindre än planeter eller asteroider, men större än en molekyl. När de faller till en planets yta kallas de meteoriter.
I medicinen er 'Neptunus' ikke en anerkendt term eller diagnose. Det er mulig at der refereres til Neptun-faktor, som er et hypotetisk bakteriell infektion agent forårsaget af en ukendt bakterieart, som blev foreslået i 1890'erne for at forklare visse infektionssygdomme. Men dette er aldrig bevist og anses nu for at være forældet. Derfor er der ingen medicinsk definition af 'Neptunus'.
Gasskikt eller gashölje som omger en planet eller annan himlakropp.
Kemisk och fysikalisk omvandling av de biogena grundämnena från deras kärnsyntes i stjärnor till deras upptagande och följande modifiering i himlakroppar och jordklotets biokemiska miljö. Hit hör även mekanismerna för upptagande av biogena element i komplexa molekyler och molekylsystem, i utvecklingen mot livets uppkomst.
Fint fördelade partiklar i rymden, vilka är mindre än en mikrometeorit, dvs att de är mindre än en millimeter i diameter.
En rymdfärd är en resa utanför jordens atmosfär, vanligtvis till omloppsbana runt jorden eller till andra himlakroppar som månen eller Mars, med hjälp av en rymdfarkost som rymdfärja, rymdraket eller en annan typ av rymdfartyg.
The United States National Aeronautics and Space Administration (NASA) is a governmental agency responsible for civil space exploration and aeronautical research. (156 caracter)
En rymdsimulering är en kontrollerad imitation eller efterbildning av vissa aspekter av det rymdfärdslivet, som ofta används inom utbildnings- och träningssyften för att simulera de unika utmaningarna och förhållandena i rymden. Det kan involvera tekniker som virtuella verklighetsimuleringar, neutralt flytande simulatorer eller andra typer av kontrollerade miljöer som efterliknar rymdens fysiska lagar och fenomen, såsom mikrogravitation.
"Geologiska fenomen är naturliga processer och formationer som skapas genom jordens geologiska aktiviteter, inklusive vulkanutbrott, jordbävningar, bergskedjebildning, erosion och sedimentation, samt förekomsten av olika mineral, bergarter och fossil."
I en medicinsk kontext kan "steam" referera till ånga som används inom terapeutiska syften, såsom i en ångbad eller ångbehandling. Detta innebär att man exponerar kroppen för varm fuktig luft, vilket kan hjälpa till att lindra muskelvärk, öka blodgenomströmningen och främja andningens funktion. Emellertid är "steam" inte en medicinsk term per se, utan snarare en beskrivande term för ett sätt att leverera värme och fukt till kroppen inom en viss terapeutisk kontext.
Läran om jorden, en vetenskap som huvudsakligen befattar sig med litosfären (den fasta jordskorpan), dess beskaffenhet och sammansättning.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Teknikmetoder för framställning av molekyler som uppvisar de egenskaper som eftersträvas.
Alla de olika väderelementen sammantagna.
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
I medicinsk kontext, refererar "omvandlare" till ett enzym som hjälper till att omvandla en substans till en annan i kroppen.
Organiska kemikalier definieras vanligtvis som kolbaserade föreningar, det vill säga kemiska substance som innehåller kolatomer (C) i sin molekylär struktur. Dessa kemikalier kan också innehålla väte (H), syre (O), kväve (N), svavel (S), fosfor (P) och halogener (F, Cl, Br, I) som ofta förekommer i levande organismer. Många organiska kemikalier har en speciell bindning mellan kolatomer, känd som en kovalent bindning, vilket gör att de kan bilda komplexa strukturer och funktioner.
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
"Genetic selection" refererar till processen där individers genetiska makeup används för att välja ut de som är mest lämpade för ett visst ändamål, ofta inom avel och reproduktion. Det innebär att man aktivt väljer att föda fram individer med specifika genetiska egenskaper, medan man undviker att föda upp individer med mindre önskvärda eller skadliga gener. Genetic selection kan användas för att öka populationens resistance mot sjukdomar, förbättra produktionsresultat inom jordbruk och djurhållning, eller för att minska risken för ärftliga sjukdomar hos människor.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Den fortlöpande, sociala utvecklingen från ett enkelt till ett komplext och från ett homogent till ett heterogent samhälle.
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Clonal evolution refererer til den biologiske proces, hvor en enkelt cancercell muterer og deler sig for at danne en clone af celler med identiske genetiske mutationer. Disse kloner kan udvikle yderligere mutationer over tid, som kan føre til progressivt forværring af cellernes evne til at kontrollere vækst og differentiering, hvilket kan resultere i invasiv cancer og resistens overfor behandling.
"Biologisk anpassning" refererer til den evolutionære proces, hvor organismer udvikler forandringer over tid for at blive bedre tilpasset til deres miljø. Dette sker som følge af naturlig selektion, hvor individuelle med øget fitness overlever og formere sig i større grad end andre. Disse forandringer kan omfatte genetiske mutationer eller variationer, der resulterer i fysiske eller adfærdsmæssige træk, som forbedrer overlevelsen og reproduktionen for organismerne i deres specifikke miljø. Biologisk anpassning kan ske på mange niveauer, herunder molekylær, cellulær, organismisk og økosystemniveau.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.
"Primater" är ett taxonomiskt begrepp inom zoologin och refererar till en grupp av däggdjur som tillhör ordningen Primates. Detta inkluderar arter såsom människor, apor, gibboner, lemurer och lavar. Kännetecknande drag för primater är bland annat att de oftast har en upprätt kroppsställning, ett relativt stort hjärnvolym jämfört med andra däggdjur, god syn och stor rörlighet i fingrar och tår.
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNA
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Familj (hominider) tillhörande underordningen Haplorhini (Anthropoidea) och bestående av tvåfota primatdäggdjur. Hit hör den moderna människan (Homo sapiens) och de stora aporna: gorilla (Gorilla gorilla), schimpans (Pan paniscus och Pan troglodytes) och orangutang (Pongo pygmaeus).
Funktioner som skapats ur en statistisk modell och en uppsättning observationsdata som visar sannolikheten för dessa data vid olika värden på okända modellparametrar. De parametervärden som ger högst sannolikhet är parametrarnas maxsannolikhetsuppskattningar.
Varmblodiga ryggradsdjur hemmahörande i klassen Mammalia, omfattande alla med hårväxt och som diar. Tre stora grupper ingår, placentadäggdjur (med moderkaka) och pungdjur, vilka föder levande avkomma, och kloakdjur, vilka är äggläggande.
Naturlig överföring av genetisk information mellan organismer, besläktade eller obesläktade, varvid överföring från föräldrar till avkomma kringgås. Horisontell genöverföring kan ske via ett antal olika naturligt förekommande förlopp, som t ex genetisk konjugation, genetisk transduktion och transfektion. Resultatet kan bli ändrad gensammansättning hos mottagarorganismen (genetisk transformering).
En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.