En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
Lagar och förordningar som gäller för tillverkning, distribution och marknadsföring av läkemedel.
Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.
Utövande av regeringsmakten i det staliga styret.
En procedur som krävs för att ett läkemedel skall godkännas för användning av en tillståndsgivande myndighet. I processen ingår prekliniska eller kliniska prövningar, vetenskaplig rapport, ansökan, utvärdering av underlag och testresultat, samt uppföljning och kontroll av effekterna av läkemedlet.
Lagar och förordningar gällande livsmedelshantering.
Utbyte av varor eller tjänster, i stor skala, mellan olika länder eller mellan olika regioner eller befolkningsgrupper. Både byteshandel och affärsverksamhet ingår.
Republik på Balkanhalvön som i söder gränsar till Bosnien-Hercegovina, i norr till Slovenien, i öster till Serbien och väster till Adriatiska havet. Ytan är 56 538 km2, och folkmängden uppgår till 4,5 miljoner invånare (1998). Zagreb är huvudstad.
Skador på den del av armen som är mellan armbågen och handleden.
Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.
Benbrott där ändarna inte vill förenas, utan blir avrundade och bildar falska leder.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
Högtidlighållande av speciella händelser.
Förhållanden som berör två eller fler länder.
Internationella sammanslutningar som tillhandahåller hälsorelaterade eller andra kooperativa tjänster.
En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.
Republik som bildades den 1. januari 1993 efter delningen av Tjeckoslovakien i Tjeckien och Slovakien. Republiken, belägen i Centraleuropa, har en yta på 78 860 km2 och drygt 10 miljoner invånare (1998). Landet gränsar i väster till Tyskland, i norr mot Polen, i söder till
Omsorg om djur i laboratorier och andra specifika miljöer, speciellt vad avser hälsa, föda och utrymmen. Regler och riktlinjer utfärdas av Jordbruksverket.
Läkares eller annan sjukvårdspersonals anmälan av förekomst av viss smittsam sjukdom till ansvarig myndighet. I USA utgår anmälningsplikten från 1878 års karantänlag, och rapportering sker idag till US Public Health Service. I Sverige regleras rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar i Smittskyddslagen (SFS 1988:1472 och SFS 1995:1315). Syn. anmälningsplikt.
Den kommersiella företagsbransch som utvecklar och tillverkar kemiska produkter för diagnos och behandling av sjukdomar och funktionshinder eller -brister.
Försöksmetoder som kan användas i stället för djurförsök i biomedicinsk forskning, som t ex utnyttjande av cell- eller vävnadsodling, matematiska modeller osv.
Det fysiologiska återställandet av benvävnad och funktion efter ett benbrott, vari ingår kallusbildning och normal återbildning av benvävnad.
Den industribransch som sysslar med beredning, tillagning, distribution och tillhandahållande av livsmedel och drycker.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Sammanslutning, bildad 1991, av republiker i f d Sovjetunionen. Syn. OSS.
Platser för slakt och styckning; slakterier.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Lagar och förordningar som gäller för apoteksverksamhet.
Jämförelse av olika psykologiska, sociologiska eller kulturella faktorer i syfte att ådagalägga likheter eller skillnader mellan två eller flera olika kulturer eller samhällen.
Republik i södra Europa, geografiskt i form av en halvö i Medelhavet. Ytan är 301 230 km2, och folkmängden uppgår till drygt 58 miljoner invånare (2005). Huvudstad är Rom.
Utflyttning från sitt hemland i syfte att bosätta sig i annat land.
De samlade produktiva företagen inom ett visst område, som t ex bilindustrin, stålindustrin, livsmedelsindustrin. Hit räknas även ägarförhållanden och drift och skötsel av företag, fabriker osv.
Republik i
Ekonomiska aspekter av farmaci och farmakologi vad gäller deras förhållande till utveckling och studier i ekonomisk läkemedelshantering och vad gäller läkemedels inflytande på vårdkostnader. Läkemedelsekonomi omfattar även ekonomiska synpunkter på läkemedelsdistributionssystem och förskrivning, särskilt vad gäller lönsamhetsvärderingar.
Farkost för transport i luften som hålls uppe antingen av sin egen lyftförmåga eller av luftdynamiskt tryck mot farkostens ytor.
Tillämpning av marknadsföringsprinciper i syfte att öka efterfrågan på hälso- och sjukvårdsresurser.
En vanligtvis dödlig iridovirusinfektion hos grisar, som yttrar sig som feber, hosta, diarre, hemorrhagiska lymfkörtlar och gallblåsödem.
Alla sorters utrustning, förrådsvaror, apparater, instrument osv som används inom diagnostisk, terapeutisk, kirurgisk, vetenskaplig eller experimentell verksamhet, av såväl engångs- som flergångstyp.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.
Innehållsdeklaration för livsmedelsprodukter, med angivande av ingredienser, näringsvärde, ursprung osv.
Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.
Den högsta exponeringen för ett biologiskt aktivt fysikaliskt eller kemiskt medel som tillåts under en åttatimmarsperiod (en arbetsdag) i yrkesutövning, eller under en 24-timmarsperiod i befolkningen i allmänhet, och som inte orsakar nämnvärd omedelbar eller senare uppträdande skada hos den exponerade gruppen.