Etylener
Etylenoxid
En vid rumstemperatur och normaltryck färglös och brännbar gas. Den har bakterie-, svamp- och spordödande egenskaper och är effektiv mot de flesta mikroorganismer, inklusive virus. Gasen används som desinfektionsmedel för livsmedel och textilier, och för gassterilisering av värmekänsliga farmaceutiska och kirurgiska material.
Etylenglykol
En färglös, luktfri, trögflytande dihydroxialkohol. Den har söt smak, men är giftig vid förtäring. Etylenglykol är den kommersiellt viktigaste glykolen och tillverkas i stor skala som frostskyddsmedel och kylmedel. Syn. glykol.
Etylenglykoler
Etylendibromid
Ett effektivt markbesprutningsmedel, insektsmedel och medel mot parasitmaskar. Det orsakar svår hudsveda och irritation i ögonen och andningsvägarna. Långvarig inandning kan ge upphov till levernekros. Medlet ingår även i bensin. Andra medel i samma grupp har orsakat lever- och lungtumörer hos gnagare. Enligt Annual Report on Carcinogens (NTP 85-002, 1985) måste 1,2-dibrometen anses ha cancerframkallande verkan.
Reglering av genuttryck, växter
Etylendiklorider
Lyaser
Arabidopsis
Lycopersicon esculentum
En växtart (tomat) inom familjen Solanaceae, ursprungligen från Sydamerika, som odlas allmänt för sin ätliga, köttiga, oftast rödaktiga frukt.
Hypocotyl
Etylenklorhydrin
Hydrogeler
Vattenbemängda, fasta, tredimensionella nätverksstrukturer (fasta kolloider) av korslänkade hydrofila makromolekyler, med 20-95% vatten. De används i målarfärg, tryckfärger, livsmedel, läkemedel och kosmetika.
Aminosyraoxidoreduktaser
Glykoler
Gravitropism
Den gravitationsstyrda tillväxtriktningen hos växter, vilken medför att rötter växer nedåt, med dragningskraften (positiv gravitropism), medan groddblad och skjälk växer uppåt, mot dragningskraften (negativ gravitropism), oberoende av växtens läge. Växthormonerna auxin, abskisinsyra och gibberelliner, samt kalcium, tycks ha viktiga funktioner i växternas gravitropiska orienteringsförmåga.
Abskisinsyra
Dianthus
Botrytis
Diklordifenyldikloretylen
Cytokininer
Mutation
Läkemedelsbärare
Preparatformer bestående av något transportmedium i förening med ett läkemedel för förbättrad distribution i kroppen och förstärkt effekt av läkemedlet. Läkemedelsbärare används för läkemedelsadministration i system för kontrollerad (fördröjd) frisättning, för att förlänga läkemedelsverkan och minska läkemedelsmetabolism och toxicitet. Bärare används också för att förstärka administrationseffekten i målområdena för den farmakologiska verkan. Liposomer, albuminmikrokulor, lösliga, syntetiska polymerer, DNA-komplex, protein-läkemedelskonjugat och bärarerytrocyter, bl a, har använts som nedbrytbara läkemedelsbärare.
Kol-kollyaser
Gibberelliner
Miceller
Partiklar bestående av molekylaggregat som hålls löst samman av sekundära bindningar. Ytan på miceller består vanligen av amfifatiska föreningar, så orienterade att de minimerar energiutbytet mellan micellen och dess omgivning. Vätskor som innehåller stora mängder suspenderade miceller kallas emulsioner.
Molekylsekvensdata
Aminooxyättiksyra
Acetylen
Färglös gas som framställs genom reaktion mellan vatten och kalciumkarbid. Gasen är brännbar, explosiv och vattenlöslig och används som svetsgas.