Ett nitroimidazol som gör hypoxiska tumörceller, som normalt motstår strålningsbehandling, känsliga.

Medel som ökar utsöndringen från slemhinnor. Hit räknas även mukolytiska medel, dvs preparat som är slemförtunnande. Syn. expektorantia.

Strålsensibiliserande medel är en farmakologisk term som refererar till en substans som, när den exponeras för joniserande strålning, ökar den efterföljande skadan eller effekten av strålningen på levande vävnad. Dessa medel kan antingen öka cellens sårbarhet genom att hindra reparationen av strålningsskador eller öka direkt skadan genom att producera ytterligare fria radikaler när de utsätts för strålning.

Ett kärlrikt, extraembyonalt membran som bildas genom förening av fosterhinnan med urinsäcken. Det ses huvudsakligen hos fåglar och kräldjur. Vävnaden tjänar som modell i tumör- eller cellbiologi, vid studier av kärlnybildning och vävnadstransplantation.