Ett av typ I-interferonerna som produceras av leukocyter i perifert blod eller lymfoblastoida celler som utsätts för levande eller inaktiverat virus, dubbelsträngat RNA eller bakterieprodukter. Det är det huvudsakliga interferonet som produceras av virusaktiverade leukocytkulturer och ger, förutom sin uttalade antivirusverkan, upphov till aktivering av NK-celler.
En aminosyra som förekommer i vävnader och urin hos ryggradsdjur. I muskelvävnad påträffas den oftast i form av fosfokreatin. Kreatinet utsöndras i urin som kreatinin.
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
Förening som bildar små, färglösa kristaller och används som kramplösande och laxerande medel och som elektrolyttillskott vid behandling av preeklampsi och eklampsi. Medlet ger direkt blockering av verkningspotentialerna i livmoderväggens muskelceller. Retning och sammandragning kopplas isär, vilket minskar sammandragningarnas frekvens och styrka.
Ett näringsbristtillstånd som framkallas av brist på magnesium i födan och som kännetecknas av anorexi, illamående, kräkningar, trötthet och svaghet. Symtomen utgörs av parestesi, muskelkramper, retlighet, nedsatt uppmärksamhet och förvirring, som kan ge sig till känna först efter flera månader. Brist på magnesium i kroppsvävnaderna kan föreligga trots normala blodvärden. Magnesiumbrist kan dessutom vara organselektiv, då vissa vävnader uppvisar brist före andra.
Ett släkte av gamla världens apor. De lever i Afrika, men några arter har förts till Västindien. Släktet omfattar mer än 20 arter.
En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.
DNA-sekvenser som bildar kodningsområdet för reglerproteinet vpu (virusprotein U) hos HIV-1. Detta protein bidrar till en kraftig ökning av utsläppet av viruspartiklar från infekterade celler. vpu-generna saknas hos HIV-2 och SIV.
Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.
Tillstånd av utmattningskänsla efter en psykisk eller fysisk ansträngning, kännetecknat av nedsatt prestationsförmåga och uppmärksamhet.
Sjukdomar hos tam- eller vildhästar av arten Equus caballus.
Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.
Fastställande av en sjukdoms karaktär eller särskiljande av ett sjukdomstillstånd från ett annat. Tillvägagångssättet kan vara fysisk undersökning, laboratorieprov eller liknande, och till stöd för diagnosen kan finnas datorprogram som utformats för att förbättra beslutsförfarandet.
Lagar och förordningar som gäller för apoteksverksamhet.
En familj RNA-virus med Astrovirus som enda släkte. Viruset orsakar mag-tarminfektioner hos människa och infekterar andra ryggradsdjur.
En art grampositiva bakterier i familjen Clostridiaceae som kan fermentera både kolhydrater och aminosyror.
Studier i principerna för biblioteksadministration och -service.
Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.
Specialister i administrationen av bibliotek och bibliotekstjänster, med yrkesskicklighet i organiserande av material och personal, kunskaper i biblioteksfrågor och -rutiner, utveckling och förvaltande av bibliotekssamlingar och tillhandahållande av informationstjänster.
Långsiktig detaljplanering av det fysiska samhällsbyggandet.
Den dioptriska anpassningen av ögat (för maximal bildskärpa på näthinnan vid betraktande av ett föremål) med hänsyn till förmågan, mekanismen och processen.
Planerat utnyttjande av och hushållande med energitillgångarna.
Anordningar för energialstring.