Elektricitet
I en enkel mening kan elektricitet definieras som en naturlig fenomen som orsakas av positiva och negativa laddningar. Denna laddning kan flyta genom olika material, till exempel metalliska ledare, och generera ett elektriskt fält som kan användas för att driva en rad olika maskiner och enheter, inklusive medicinska instrument och behandlingsmetoder. I medicinen används elektricitet ofta för att stimulera muskler eller nerver, påverka hjärtats rytm eller skapa bilder av kroppens inre strukturer med hjälp av tekniker som elektrokardiografi (ECG), elektromyografi (EMG) och röntgen avsljusning.
Bioelektriska energikällor
Kraftverk
Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.
Solenergi
Som en enkel och medicinskt relaterad definition kan solenergi definieras som den elektromagnetiska strålning som kommer från solen och som kan absorberas eller reflekteras av kroppen. Denna strålning inkluderar ultravioletta (UV), synliga och icke-synliga ljus, samt infraröda strålningar. Överexponering av UV-strålning kan leda till solskador som rodnad, solbrand, förändringar i huden och ökad risk for cancer.
Miljösjukdomar
Mångsymtomatiska tillstånd som av miljömedicinare tros bero på störningar i immunsystemet till följd av vanliga födoämnen, allergener och kemikalier, vilka kan ge upphov till olika kroppsliga och psykiska störningar. Inom den medicinska vetenskapen råder dock en utbredd skepsis till denna sjukdomsbild.
Energiomsättning
Energiomsättning (energy expenditure) refererar till den totala mängden energi som används av kroppen för att underhålla livsviktiga funktioner, aktivitet och termoreglering. Det inkluderar basal metabolism (energi som behövs för att underhålla organ och celler i vila), aktivitetsenergiomsättning (energi som används under fysisk aktivitet) och termogenes (energi som används för digestion och assimilation av näringsämnen).
Renewable Energy
Renewable energy, also known as clean energy, refers to energy sources that are naturally replenished and do not deplete over time. These sources include solar power, wind energy, hydroelectric power, biomass energy, and geothermal energy. Unlike fossil fuels such as coal, oil, and natural gas, which are finite resources and contribute to climate change through greenhouse gas emissions, renewable energy sources offer a sustainable and environmentally friendly alternative for meeting our energy needs. They provide the benefit of reducing dependence on non-renewable resources, improving air quality, and mitigating the impacts of climate change.
Environmental Policy
Environmental policy refers to the collective set of regulations, decisions, and courses of action that a government, corporation, or organization adopts to manage and regulate interactions with the natural environment, with the goal of preventing, reducing, or mitigating harmful effects. These policies aim to balance environmental protection with social and economic development, taking into account factors such as resource conservation, pollution control, biodiversity preservation, and climate change adaptation. Effective environmental policy requires a multidisciplinary approach, combining insights from science, economics, law, and sociology to develop and implement sustainable solutions for a healthier planet.
Geobacter
Elektromagnetiska fält
Vind
I medicinsk kontext, kan 'vind' referera till ett symtom där patienten upplever en oönskad utströmning av luft eller gas ur kroppen. Detta kan inträffa från olika delar av kroppen, såsom munnen, näsan eller ändtarmen. Exempelvis kan 'vind' i samband med medicinsk behandling vara en bieffekt av läkemedel som relaxerar musklerna i tarmsystemet, vilket kan leda till oönskad utströmning av gas. Det är viktigt att notera att 'vind' inte används ofta inom medicinsk terminologi och det rekommenderas därför att specifika termer används för att beskriva specifika tillstånd eller symptom.
Elektroder
Kontaktdon mellan en elektrisk ledare eller strömkälla och objektet för tillförsel av ström. Vid elektroterapi består elektroderna av spetsar eller plattor som används för överföring av ström till patientens kropp eller till annat instrument. Vid elektrodiagnos används elektroderna för att stimulera eller registrera elektrisk aktivitet i en vävnad.
Biofuels
Biobränslen är en typ av förnyelsebar energikälla som produceras från organiskt material, såsom växter eller avfall, genom biokemiska processer som fermentering och/eller termisk konversion. Detta till skillnad från fossila bränslen, som bildats under miljoner år genom geologiska processer och är en ändlig resurs. Biobränslen används ofta som alternativ till traditionella bränslen i transportsektorn och kan hjälpa till att minska beroendet av fossila bränslen samt minska utsläppen av växthusgaser.
Uppvärmning
Fossila bränslen
Alla typer av kolvätetillgångar som kan användas till bränsle, som t ex olja, kol och naturgas.
Kol
Avfallshantering
Deltaproteobakterier
Elektriska skador
Energiöverföring
Miljöförorening
Kol
Miljörensning
Byggnadskonstruktion
Arkitektur, yttre och inre formgivning och byggnation av andra inrättningar än sjukhus, t ex tandläkarskolor, läkarskolor, öppenvårdskliniker och specifika sjukvårdsenhetsbyggnader. Hit räknas också utformning och konstruktion av skyddade, kontrollerade eller avstängda forskningsmiljöer, inkl. rymdstationer.
Biological Oxygen Demand Analysis
"Biological Oxygen Demand (BOD) analysis is a laboratory test used to determine the amount of oxygen consumed by microorganisms while they break down organic material in a sample of water or wastewater, typically over a five-day period. This measurement helps assess the water quality and the level of pollution in a given body of water."
Biologisk nedbrytning
Cooking
I en medicinsk kontext kan "cooking" (dvs. tillredning av mat) referera till en process där råvaror genom termisk behandling förändras på ett sätt som kan reducera antalet patogena mikroorganismer och minska risken för matburna sjukdomar. Exempel på sådana termiska behandlingsmetoder inkluderar kokning, stekning, grillning och bakning vid tillräckligt höga temperaturer och under tillräckligt lång tid. Det är värt att notera att olika matvaror kan kräva olika behandlingsmetoder och tider för att säkerställa en effektiv reduktion av mikroorganismer utan att skada näringsinnehållet eller kvaliteten på maten.
Bioreaktorer
Anläggningar för framställning av produkter genom utnyttjande av syntesförmågan eller den kemiska omvandlingsförmågan hos biologiska system. Det kan röra sig om vanliga fermentorer, cellkulturperfusio n eller enzymbioreaktorer. För framställning av proteiner och enzymer används oftast rekombinanta mikroorganismer, däggdjursceller, insektceller eller växtceller.
Växthuseffekt
En följd av global uppvärmning och förhöjda världsmedeltemperaturer. De förväntade hälsoeffekterna av denna långsamt pågående klimatförändring är en ökning incidensen av luftvägssjukdomar, vattenburna och vektorburna sjukdomar.
Elnät
Ett system av ledningar för spridning av elektricitet. Syn. elektriskt ledningsnät.
Avfallshantering, vätska
Liquid waste management in a medical setting refers to the systematic collection, transportation, treatment, and disposal of wastewater and other liquid byproducts generated from healthcare activities, with the aim of preventing infection, protecting public health and the environment, and ensuring compliance with relevant regulations.
Biomassa
I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.
Väte
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
Grafit
Industri
Katastrofer
I medicinsk kontext kan en katastrof definieras som en plötslig och ofta oväntad händelse eller serie av händelser som orsakar skada, smärta, sjukdom, funktionsnedsättning eller död på ett stort antal människor. En katastrof kan också leda till omfattande materiell skada och rubbningar av sociala strukturer och infrastruktur. Exempel på medicinska katastrofer är masskjutningar, stora trafikolyckor, utbrott av smittsamma sjukdomar eller naturkatastrofer som orsakar skada på en stor skala.
Oxidation-reduktion
RNA, ribosomalt, 16S
16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.
Elektrontransport
En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.
Odlingsmedia
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Glukos
Koldioxid
Yrkesmässig exponering
Elektrokemi
Utrustningsdesign
Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.
Frankrike
Kväve
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Djurfoder
"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.
Molekylsekvensdata
Fluorescensresonansenergiöverföring
Jäsning
Adenosintrifosfat
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Yrkessjukdomar
"Yrkessjukdomar" refererar till sjukdomar eller skador som orsaksas av exponering för vissa arbetsmiljöfaktorer under längre tid. Detta inkluderar både fysiska, kemiska och biologiska faktorer såsom höga nivåer av luftföroreningar, vibrationer, lärm, skadliga kemikalier eller infektionskällor. För att räknas som en yrkessjukdom måste det finnas en etablerad vetenskaplig koppling mellan arbetsmiljön och sjukdomen, och sjukdomen måste ha uppstått eller förvärrats på grund av arbetet. Exempel på yrkessjukdomar är lungcancer orsakad av asbestexponering, dövhet orsakad av höga ljudnivåer och hudskador orsakade av kemikalier.
Acetater
Termodynamik
Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:
Kolhydrater i kosten
Kolhydrater i föda innehållande spjälkningsbara sockerarter och stärkelsesorter och icke spjälkningsbar cellulosa och andra kostfibrer. De förra utgör det främsta energikällan. Sockerarterna förekommer i sockerbetor och sockerrör, frukt, honung, majs, sirap, mjölk och mjölkprodukter osv. Stärkelse återfinns i sädeskorn, ärtväxter, rotfrukter osv.
Succinater
I en enkel mening kan 'succiner' definieras som ett enzymkomplex som katalyserar omvandlingen av pyruvat till acetyl-CoA under cellens energiproduktion i mitokondrien, en process som är viktig för celld Foxögats sjukdom (FOXE3-relaterad) är en ärftlig ögonsjukdom som orsakas av mutationer i FOXE3-genen. Denna gen kodar för en transkriptionsfaktor som spelar en viktig roll i utvecklingen och differensieringen av ögonvävnaden. Mutationer i FOXE3 kan leda till en rad olika ögonsjukdomar, inklusive katarakt, glaukom, mikroftalmi och andra strukturella abnormaliteter i ögat.
Kolhydratmetabolism
Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som glukos, stärkelse och cellulosa, baksedes, omvandlas och lagras eller oxideras för att frigöra energi i levande organismer. Denna process inkluderar nedbrytning av komplexa kolhydrater till enklare sockermolekyler, glukos, som kan tas upp av cellerna och användas som energikälla eller lagras som glykogen i levern och musklerna. Kolhydratmetabolismen innefattar också syntesen av ny kolhydrater från enklare byggstenar, såsom glukos, för att producera bland annat polysackarider som cellulosa och stärkelse i växter.
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Miljöexponering
Kolibakterie
Stärkelse
Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.