En svampordning i fylet Ascomycota som omfattar ett antal arter och lever som parasiter på högre växter, insekter eller svampar. Andra arter är saprofyter.
Ett växtsläkte (svingelgräs) i familjen Poaceae (gräs). Vanligast i Sverige är fårsvingel och rödsvingel.
Ett släkte (repen) gräsarter av familjen Graminae (Poaceae) som används som kreaturfoder. De kan hysa ett flertal svampaarter och andra parasiter som är giftiga för boskap och människor och innehålla allergena ämnen, särskilt i pollen. De vanligaste arterna är L. perenne, L. multiflorum och L. rigidum. I Sverige är fyra arter kända: dårrepe (L. temulentum), engelskt rajgräs (L. perenne), italienskt rajgräs (L. multiflorum) och linrepe (L. remotum). Dårrepe är giftig och ger upphov till yrsel och illamående.
Ett släkte mitosporsvampar med många ascomycetteleomorfer. Cefalosporiner kommer från detta släkte.
En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.
Alkaloider som ursprungligen isolerades från ergotsvampen (Claviceps purpurea). Till dessa hör föreningar som är strukturellt besläktade med ergolin och ergotamin. Många av ergotalkaloiderna verkar som alfa-adrenerga antagonister.
Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.
Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.
Ergotaminderivat. En rad strukturellt besläktade alkaloider med ergotaminets basstruktur.
Ett släkte gramnegativa bakterier inom familjen Oxalobacteraceae, bestående av skruv- eller spiralformade celler. De är kemoorganotropa kvävefixerare som lever fritt i marken eller med rötterna till växter av familjen Graminae/Poaceae (gräs).
Ett släkte gramnegativa och fakultativt anaeroba bakterier, bland vilka finns såväl gräsbundna, kvävefixerande arter som arter som under anaeroba förhållanden bryter ned toluen och andra monoaromatisk a kolväten.
De DNA-segment som ligger mellan ribosom-RNA-generna (inre, transkriberade separationsenheter) och mellan de parvis upprepade rDNA-enheterna (yttre, transkriberade separationsenheter och icke-transkriberade separationsenheter).
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos svampar.
Familjen malvaväxter inom ordningen Malvales och klassen Magnoliopsida. Hit hör släkten som Gossypiuim (bomull), Abelmoschus (okra), Hibiscus (hibiskusar), Abutilon (klockmalvor), Alcea (stockrosor) och Cacao. Familjen har ca 120 släkten och 1500 arter.
I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.
En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Ett släkte tillhörande familjen Acetobacteraceae, bestående av acetatoxiderande bakterier.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Ett växtsläkte (lostor) av familjen Poaceae. Den vanligaste arten i Sverige är luddlosta (B. hordeaceus).
Fysiologisk aktivitet hos bakterier.
Tropiskt träd (Theobroma cacao) tillhörande familjen Sterculiaceae (eller Byttneriaceae), vars frön, kakaobönorna, efter jäsning och rostning används för framställning av kakaopulver och choklad.
En division (levermossor) inom växtriket. Växterna är enkla, saknar kärlvävnad och har rudimentära rotliknande organ (rhizoider). Precis som mossor har levermossor generationsväxlingar mellan haploida, könscellbärande former (gametofyter) och diploida, sporbärande former (sporofyter).
Ett mitosporiskt mögelsläkte tillhörande Loculoascomycetes, omfattande vissa växtparasiter av ekonomisk betydelse. Till teleomorferna hör Mycosphaerella och Venturia.