Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
En referensbok bestående av en, oftast, alfabetisk förteckning av ord, med upplysning om form, uttal, etymologi, grammatik och betydelse. En språkordbok är oftast en alfabetisk lista av ord i ett språk med motsvarande ord i ett annat språk. En fackordbok inom t ex medicin och vetenskap är en mer eller mindre uttömmande lista över vedertagen terminologi och namn och uttryck inom ett speciellt område.
Tiden från 1801 till 1900.
Utbildningsanstalter för personer som utbildar sig inom det medicinska fältet.
Ett enzym som katalyserar deaminering av AMP till IMP. EC 3.5.4.6.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Studier av system som uppför sig oproportionerligt (icke-linjärt) under initialförhållanden eller vid störande påverkan. Icke-linjära
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.
Ett antal funktionellt och anatomiskt definierade strukturer i främre delen av hjärnan hos alla däggdjur. Enheten är inblandad i såväl den högre integreringen av information rörande tarmar, luktsinne och kroppstillstånd som homeostatiska reaktioner, som t ex grundläggande överlevnadsbeteenden (ätande, parning och känslouttryck). I de flesta publicerade arbeten anses enheten omfatta mandelkärnan, epitalamus, gördelvindlingen, hippocampus, hypotalamus, parahippocampalis-vindlingen, septumkärnorna, talamus främre kärnhop och delar av de basala ganglierna.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Tillstånd som försämrar överföringen eller uppfattandet av ljudimpulser och -information från örat till tinningslobbarken, inklusive de sensorineurala banorna.
Hörselförlust till följd av exponering för kraftiga ljudbangar eller ständig exponering för ljud vid nivåer över 85 dB. Hörselnedsättningen är oftast inom frekvensintervallet 4000-6000 Hz.
En allmän term för fullständig eller partiell förlust av hörseln på det ena eller båda öronen.
Bärbara, ljudförstärkande apparater avsedda att förbättra ljudöverföringen vid nedsatt hörsel. De kan vara konstruerade för ljudöverföring genom luft eller genom bensubstans.
Olika metoder för att mäta eller kontrollera hörseln, t ex audiometri eller tympanometri.
Ljudförnimmelse.
Nervers eller musklers elektriska reaktion på stimulering.
Flytande beståndsdelar av levande organismer.
Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).
Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.
En selektiv adrenerg beta 1-blockerare utan stimulerande verkan. Den har svagare bindning till plasmaalbumin än alprenolol, och kan vara användbar vid angina pectoris, högt blodtryck och hjärtarytmier.
En grupp nära besläktade, cykliska undecapeptider (peptider med 11 aminosyror) från svamparna Trichoderma polysporum och Cylindrocarpon lucidum. De har viss verkan mot tumörer och svamp och betydande immunsuppressiv effekt. Cyklosporiner har föreslagits för adjuvant bruk för att motverka avstötningreaktioner vid vävnads- och organtransplantationer.
Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.
Akut infektionssjukdom i framförallt tropiska länder, förorsakad av ett virus som sprids till människa med myggor av arterna Aedes och Haemagogus.
Läkemedel som binder till men inte aktiverar betaadrenerga receptorer och därmed blockerar verkan av betaadrenerga agonister. Adrenerga betaantagonister används vid behandling av högt blodtryck, hjärt arytmi, kärlkramp, glaukom, migrän och ångest.
Den kontrollfunktion som i samhället utövas av tillsynsmyndigheter och genom lagar och förordningar, oftast som skrivna instruktioner.
Kommittéer inom yrkesorganisationer, vetenskapliga organisationer, vårdinrättningar eller andra institutioner, som har att göra överväganden i frågor av etisk art. Sådana kommittéer kan ha rådgivande, utbildande, förmedlande, vägledande eller policyskapande roll. Kommittéer som ansvarar för etiska aspekter på patientvård brukar kallas vårdetiska kommittéer; kommittéer med uppdrag att tillvarata forskningsprojektdeltagares intressen kallas vanligen forskningsetiska kommittéer.
Personer som ännu inte nått åldern för fullständiga medborgerliga rättigheter.