Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.
I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.
Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.
Läran om förhållandet mellan organismer och deras omgivning, särskilt som det yttrar sig i naturliga kretslopp och rytmer, samhällsutveckling och -struktur, samspel mellan olika typer av organismer, geografisk fördelning och populationsförändringar.
Fiskodlingsanläggningar.
Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.
Kraftigt ökad tillväxt av alger eller andra mikroskopiska växter till följd av tillförsel av ffa kväve- och fosforhaltiga näringsämnen till naturliga vattendrag. Anrikningen kan ha naturliga orsaker, vara en följd av förorening eller kontrollerad (för odling av växtplankton som foder ("biomassa")). Syn. eutrofiering.
Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.
Alla de olika väderelementen sammantagna.
En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.
I vatten fritt svävande småorganismer med fotosyntes. Benämningen är inte taxonomisk och anger levnadssätt (energiomsätting och rörlighet) snarare än specifik typ av organism. De allra flesta arter är encelliga alger. Viktiga grupper är diatoméer, dinoflagellater, cyanobakterier (blågröna alger), grönalger, kockolitoforider, kryptomonader och kiselflagellater.
Djur som saknar ryggradspelare.
En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.
Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Avlagringar på land eller i vatten av fragmenterat, fast, oorganiskt material, som lösgörs genom vittring eller nötning av berggrunden eller genom vulkanisk verksamhet, och som transporteras av luft, vatten eller is.
En följd av global uppvärmning och förhöjda världsmedeltemperaturer. De förväntade hälsoeffekterna av denna långsamt pågående klimatförändring är en ökning incidensen av luftvägssjukdomar, vattenburna och vektorburna sjukdomar.
Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.
Vetenskapen om odling och vård av skog.
Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.
De omgivande faktorer och betingelser som inverkar på organismers eller populationers liv och utveckling. Syn. omgivning.
Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.
Gasskikt eller gashölje som omger en planet eller annan himlakropp.
Atlanten är det näst största havet på jordklotet, med en yta av 106 miljoner km2, vilket motsvarar en femtedel av jordens yta.
Havs- och landområdena vid och omkring nordpolen. Hit hör norra Alaska, Franklin District i Kanada, större delen av Grönland, Svalbard, Frans Josefs land, Novaja Zemlja och norra Sibirien.
Klimattyp med otillräcklig fuktighet för annat än mycket begränsat växtliv. Klimatet kännetecknas av extrem torka, hetta och försumbara mängder nederbörd.
En ordning pelagiska, räkliknande kräftdjur (Crustacea). Många lever av zooplankton, och några är rovdjur. Många antarktiska arter, som t ex Euphausia superba, utgör basföda för andra djurarter.
Tjock ismassa som utbreder sig över stora områden av land, floder, sjöar eller havsvatten.
Den kontinent som täcker jordens sydpol. Antarktis är ett fastlandsområde med en yta på drygt 14 milj km2 och omfattande Västantarktis,
En klass koraller och sjöanemoner i fylet Cnidaria. Samtliga medlemmar förekommer endast i polypform. Medusastadiet saknas helt.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
System där liv kan upprätthållas i ett slutet rum genom återanvändning av tillgängliga produkter, i synnerhet med hjälp av ett kretslopp där koldioxid, urin och andra spillprodukter genom kemiska reaktioner eller fotosyntes omvandlas till syre, vatten och föda.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Industriellt framställda ämnen eller föreningar, ofta ammoniakföreningar, avsedda att berika odlingsjord med näringsämnen eller frigöra i jorden befintlig näring för att öka grödors tillväxt och odlingsproduktivitet.
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
Avlägsnande av miljögifter eller föroreningar i syfte att skydda miljön. Detta kan ske med olika kemiska eller biologiska metoder, eller genom bortforsling av material, i förening med miljöövervakning.
En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.
Medelhavet, medelhavsöarna och de till Medelhavet gränsande länderna.
Arthropoda. Leddjuren har ett hårt, yttre och ledat skelett och ledade ben som sitter parvis. De två dominerande klasserna är insekter (Insecta) och spindeldjur (Arachnida), till vilka hör många medicinskt viktiga arter. De kan vara parasiter eller vektorer (smittöverförare).
Fysiologisk aktivitet hos bakterier.
Den tredje planeten i ordningen i vårt planetsystem, från solen räknat. Syn. Tellus.
Samlingsnamn på republikerna Estland, Lettland och Litauen på östra sidan
Läran om jorden, en vetenskap som huvudsakligen befattar sig med litosfären (den fasta jordskorpan), dess beskaffenhet och sammansättning.
Stabila kväveatomer med samma atomnummer som grundämnet kväve, men annan atomvikt. N-15 är en stabil kväveisotop.
Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.
Ett hav som utgör ca en femtedel av jordens totala havsyta och som sträcker sig från Afrika i väster till Australien i öster, och från Asien i norr till Sydpolen i söder. Indiska oceanen är det tredje havsområdet i storlek efter Stilla havet och Atlanten.
Mikroskopiska, encelliga kiselalger. De förekommer såväl i sötvatten som i bräck- och saltvatten. Algernas "skelett" består av kiseldioxid. Syn. diatomacéer.
En stor och massiv form av brunalger (Phaeophyceae) av ordningen Laminariales. De utgör en stor del av vegetationen i de undre tidvattenzonerna längs steniga kuststräckor i tempererade och polarhavsområden. Med sjögräset kelp avses vanligtvis arter inom släktena Laminaria eller Macrocystis, men termen används även för arter av Fucus eller Nereocystis.
Ett släkte mycket små och vanligt förekommande sötvattenkräftor tillhörande ordningen Cladocera. Syn. dafnia; hinnkräfta.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Grundämne med kemiskt tecken P, atomnummer 15 och atomvikt 31. Fosfor är ett essentiellt grundämne i födan, en viktig beståndsdel av benvävnadens mineralfas och rikligt förekommande i alla vävnadstyper, där det ingår i någon form i nästan all ämnesomsättning.
Avgränsade, oftast tätbefolkade, geografiska områden, med viss juridisk och funktionell status.
Odlade växter eller jordbruksprodukter såsom säd, grönsaker eller frukt.
Tidigare kallade arkebakterier. De utgör en av de tre huvudgrupper (domäner) av alla levande organismer som anses representera olika utvecklingsriktningar. De två övriga är bakterier och eukaryoter. A rkebakterierna har speciellt RNA, saknar peptidoglykan, men har eterbundet fett i cellmembranen, och de lever i speciella miljöer.
Det enklaste, mättade kolvätet (CH4).
Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.
En långsträckt samling öar och rev i Västindien, sydost om Florida och norr om Kuba. Bahamas bildar en självständig stat.
Klimatet inom en mycket liten yta.
Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
En ordning av fiskar som omfattar bl a familjen Gadidae (torskfiskar). Till underfamiljen Gadinae hör torsk, sej, bleka, kolja och vitling. Lake och långa tillhör underfamiljen Lotinae, medan skärlånga och kummel ingår i underfamiljen Phycinae.
Republik i Sydamerika och till ytan det femte största landet i världen. Ytan är 8 512 000 km2 och folkmängden uppgår till 165 miljoner invånare. De två största städerna är Rio de Janeiro och Sao Paulo , men Brasilia är huvudstad. Officiellt språk är portugisiska.
Protozoer tillhörande klassen Phytomastigophorea. De lever i havsvatten och förflyttar sig på ett roterande sätt genom vattnet med hjälp av såväl tvärställda som längsgående flageller.
DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.
Skalbaggar (Coleoptera) är den mest omfattande ordningen av insekter. Mer än 300 000 arter är kända. De kännetecknas av ett hårt hudskelett, med hårda täckvingar som skydd för flygvingarna.
Republik i Centralamerika, på den sydöstra delen av Yucatanhalvön. Ytan är 23 000 km2 och folkmängden ca 211 000 invånare. Huvudstaden heter Belmopan.
Republik i östra och centrala Asien. Oftast avses Folkrepubliken Kina. Med en folkmängd på 1,3 miljarder invånare är Kina världens folkrikaste land. Till ytan (9,6 miljoner km2) är Kina det tredje stö rsta landet i världen. Landets historia sträcker sig bakåt i tiden till ca 3000 f Kr. Fram till år 1912 kallades landet det Kinesiska riket. Sedan 1950 har Kina ett kommunistiskt statsskick. Huvudstad är Beijing (tidigare Peking).
En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.
Tiden före år 500 e. Kr.
Insekter är en klass, Insecta, av Arthropoda, vars medlemmar har en kropp bestående av tre delar: huvud, torax och bakkropp. Insekterna utgör den dominerande djurgruppen på jorden; flera hundra tusen olika arter har beskrivits. Det har funnits insekter på jorden i mer än 350 miljoner år, att jämföras med mindre än 2 miljoner år för människan. Många insekter är av kommersiellt värde som renhållningshjon, medan andra kan orsaka enorm ekonomisk skada och mänskligt lidande som skadedjur inom jordbruket. Tre ordningar är av medicinskt intresse, nämligen Hemiptera, Diptera och Siphonaptera, eftersom de orsakar sjukdom hos människor och djur.
Bildåtergivningar, vanligtvis skalenliga och tvådimensionella, av utsnitt av jordens yta, himlavalvet eller himlakroppar.
En kropps fysiska mått.
Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).
Insekter tillhörande familjen Formicidae. Myrorna har stor utbredning (6000 arter) och är kanske de mest framgångsrika av alla insekter. De lever i samhällen med högt utvecklad social struktur, där up pgifterna är fördelade på tre typer av individer: honor (drottningar), hanar och arbetare (sterila honor). Många myror försvarar sig genom att bita med sina kraftiga käkar och spruta myrsyra, som utsö dras från en körtel i bakkroppen.
En växtfamilj (mullbärsväxter) av ordningen Urticales och klassen Magnoliopsida. Växterna har mjölkig latexsaft och små kronbladslösa han- och honblommor.
En av Amerikas förenta stater, belägen i nordvästra delen av USA, gränsande mot Kanada, Idaho, Wyoming, Nord- och Syddakota. Ytan är 380 850 km2, och folkmängden uppgår till knappt 970 000 invånare (2008). Huvudstad är Helena.
Planerat utnyttjande av och hushållande med energitillgångarna.
Ett släkte bland ringmaskarna (Annelida) till vilket hör vanlig daggmask (Lumbricus och Eisenia).
En delstat i USA, belägen i sydvästra hörnet av landet, vid Stilla havet. Ytan är ca 411 000 km2, och folkmängden uppgår till ca 33 miljoner invånare. Huvudstaden heter Sacramento.