"Early Medical Intervention" refererer til den praksis at give medisinske behandlinger eller tjenester til en person i en tidlig fase af en sygdom, skade eller udviklingsmæssig forsinkelse. Formålet er ofte at forbedre udgangen, reducere komplikationer og lette symptomerne. Dette kan inkludere ting som tidlig opdagelse og behandling af sygdomme, hurtig indgreb ved akutte skader eller at starte tidlige terapeutiske indgreb for børn med udviklingsmæssige forsinkelser.

Tillvaratagande av barns rättigheter, bl a genom lagstiftning (FN's barnkonvention, Lagen om Barnombudsman) och oberoende organisationers arbete (BRIS-Barnens Rätt i Samhället).

Diagnostiska och terapeutiska ingrepp utan meningsfulla motiv eller meningsfulla resultat; behandling som inte förbättrar patientens tillstånd eller inte förmår häva medvetslöshet eller beroende av intensivvård.

En levande varelses inre, icke-materiella värde.

Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.

"Upphävande av behandling" refererar till att aktivt avsluta eller stoppa en pågående medicinsk behandling, vanligtvis efter att ha bedömt att fördelarna inte längre överväger riskerna eller att patientens preferenser och önskemål har ändrats.

Den moralfilosofi som är vägledande för vilket handlande som är rätt eller fel inom sjukvård och medicinsk forskning, och hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter, deras anhöriga och kollegor. Olika "grenar" av den medicinska etiken är t ex klinisk etik och vårdetik. Termen används ibland som liktydig med läkaretik.

Epidemiologiska undersökningar utformade för att prova ett hypotetiskt orsak-verkanförhållande, genom modifikation av den antagna orsaksfaktorn/de antagna orsaksfaktorerna i den studerade populationen.

"Välgörenhet är en handling eller ett system av insamling och delning av resurser, som inkluderar pengar, kläder, mat och tid, till dem som befinner sig i nöd eller fattigdom, ofta organiserat av ideella organisationer eller enskilda individer."

'Resuscitation orders' refer to medical instructions given in a patient's healthcare directive that outline the actions to be taken if the patient experiences cardiac or pulmonary arrest, or goes into clinical death. These orders typically include decisions about whether or not to perform cardiopulmonary resuscitation (CPR) and advanced life support measures such as intubation, defibrillation, and medication administration. The goal of resuscitation orders is to ensure that the patient's end-of-life wishes are respected and that they receive appropriate care based on their medical condition, prognosis, and personal values.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

"Personlig autonomi" kan definieras som en persons förmåga att ta självständiga och oberoende beslut om sin egen livsföring, värderingar och preferenser, utan påverkan eller begränsning från andra. Det innebär att en person har rätt att ta egna beslut och handla efter eget tycke och smak, inom rimliga lagliga gränser. Personlig autonomi är grundläggande för individens psykologiska och moraliska integritet och är viktigt för att uppnå personlig tillväxt, självförverkligande och välbefinnande.

"Randomized clinical trials (RCTs) are studies in which participants are randomly assigned to receive either the experimental intervention or a standard of care comparison group, in order to minimize bias and increase the reliability of results when evaluating the safety and efficacy of new medical treatments."

I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:

Frivilligt medgivande av en patient eller försöksperson med full insikt i riskerna med deltagande i diagnostiska eller forskningsundersökningar, eller med medicinsk eller kirurgisk behandling.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

En måttabell baserad på modifiering av en standardlivslängdstabell och avsedd att spegla såväl livskvalité som livslängd. Tabellen kan användas för beräkning av utfallet av åtgärder och tjänster inom sjukvården.

Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.

Terminalvård, även kallat hospicivård, är den omfattande och koordinerade vården som ges till döende individer med oåterkallelig sjukdom, för att lindra deras smärta och lidande, förbättra deras kvalitet på livet och ge stöd till deras anhöriga under den slutliga fasen av livet.

Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.

De faktiska kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna, inklusive kostnader för utredningar, behandlingar och läkemedel. Dessa får inte förväxlas med hälso- och sjukvårdsutgifter, som avser de belopp som betalas för tjänsterna, eller med sjukvårdsavgift, som är det fasta belopp som debiteras, oavsett kostnaderna.

Ett tal, baserat på känd statistik, som anger det antal år som en människa av viss ålder rimligen kan förväntas leva.

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.

En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Framfödande av foster och moderkaka under överinseende av förlossningsläkare eller barnmorska. Fysiskt, psykiskt, medicinsk eller kirurgiskt ingrepp kan förekomma.

"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."

Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

Sjukvårdstjänster speciellt avsedda, bemannade och utrustade för akut patientvård.

Alla dödsfall i en given population.

Läkare-patientrelationer refererar till den professionella, etiska och samarbetsbaserade relation som etableras mellan en läkare och patient för att främja individuell vård, stöd och behandling av medicinska problem. Denna relation karaktäriseras av tvåvägig kommunikation, respekt, tillit och samtycke, med fokus på patients behov, preferenser och beslut om sin egen vård.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.

Patienttillfredsställelse kan definieras som den subjektiva bedömningen och upplevelse av vården som en patient har, baserad på deras förväntningar, behov och önskemål, vilket resulterar i en känsla av nöjdhet eller belåtenhet med de vård- och serviceleveranser som mottagits.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

Kampanjer organiserade i tidsinternvall för undersökning av stora folkgrupper i syfte att upptäcka sjukdom.

"Storbritannien (officiellt: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland) är en suverän stat belägen i nordvästra Europa, bestående av fyra konstitutionella monarkier: England, Skottland, Wales och Nordirland."

Riktlinjer eller principer för gällande eller planerade policyregler till stöd för hälsovårdspersonal när det gäller beslut om diagnostik, behandling eller andra kliniska förhållanden rörande patientvård. Riktlinjerna kan sammanställas av myndigheter, institutioner, yrkesförbund eller expertkommitteer. Riktlinjerna utgör grund för utvärdering av alla aspekter av hälso- och sjukvård.

"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."

Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.

Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.

Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.

Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.

En utvecklingsstörning som framförallt drabbar pojkar och liknar autism. Typiska drag är stora brister i förmågan till socialt samspel samt upprepade och stereotypa beteendemönster. Till skillnad från autism föreligger dock inga påtagliga brister i språklig och kognitiv utveckling.

Störning som börjar i tidig ålder. Kännetecknas av sjuklig benägenhet att dra sig undan från omvärlden, bli otillgänglig och opåverkbar. I sjukdomsbilden ingår bristande förmåga till kommunikation och socialt samspel.

Svåra avvikelser i utvecklingen av många grundläggande psykologiska funktioner, som inte är normala för något utvecklingsstadium. Avvikelserna yttrar sig som ihållande försämring av den sociala förmåg an, talstörningar och onormal motorik.

En beteenderubbning som uppstår under barndomen och som karakteriseras av utvecklande av onormal ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet.

Wechsler's Scales are a series of standardized tests used clinically to assess various aspects of cognitive ability, including intelligence, memory, and problem-solving skills, in individuals ranging from children to adults.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Tillstånd där språkförmågan (språklig förståelse och språkligt uttryck) är sämre än vad som förväntas vid en given ålder, oftast utan försämrad intellektuell förmåga. Dessa tillstånd kan ha samband med dövhet, hjärnsjukdomar, mentala störningar eller miljöfaktorer.