Onormala rörelser, som t ex hyperkinesi, hypokinesi, darrningar och dystoni, i samband med bruk av vissa läkemedel. Ansiktets, bålens, nackens och lemmarnas muskler påverkas mest. Tardiv dyskinesi är en form av hyperkinesi med onormala rörelser i ansiktet, tungan och nacken som uppträder vid behandling med neuroleptika.

En autosomal, recessiv sjukdom kännetecknad av bronkiektasi, sinuit, dextrokardi och ofruktsamhet. In vitro-studier av vävnader från drabbade patienter uppvisar olika mönster av onormala flimmerhårsrörelser.

Onormala, ofrivilliga rörelser som främst drabbar armar och ben, bålen eller käkarna, och som är en manifestation av något bakomliggande sjukdomstillstånd. Tillstånd som har dyskinesier som återkommande eller ihållande primära symtom kan betraktas som dyskinesisyndrom (se "rörelserubbningar"). Dyskinesier är också ganska vanliga i samband med sjukdomar i de basala ganglierna.

Onormala, smärtsamma rörelser i gallgångarna.

Den naturligt förekommande formen av dihydroxifenylalanin och det närmaste förstadiet till dopamin. Till skillnad från dopamin kan levodopa tas genom munnen och passerar blod-hjärnbarriären. Det tas snabbt upp av dopaminerga nervceller och omvandlas till dopamin.

Störningar i flimmerhårrörelserna i näsa, bihålor, luftvägar och spermier. Elektronmikroskopundersökning av flimmerhåren visar avsaknad av dyneinutskott. Störningarna manifesterar sig som Kartageners triad (Kartageners syndrom), kronisk luftvägssjukdom, kronisk sinuit och/eller kronisk otit.

Preparat för behandling av Parkinsons sjukdom. De vanligaste medlen verkar på det dopaminerga systemet i striatum eller de basala ganglierna, eller består av centralt verkande muskarinantagonister.

'Axonemal dyneins' refererar till speciella proteinkomplex som är belägna i axonem, det skaftliknande strukturen i eukaryota flageller och cilier. Dyneiner är motorproteiner som använder ATP som energikälla för att producera rörelse. I axonemen spelar axonemala dyneiner en viktig roll för cilia- och flagellers rörelser, genom att generera glidande rörelser mellan de omkringliggande mikrotubuli. Dessa rörelser resulterar i böjning av cilier eller flageller, vilket kan leda till förflyttning av celler eller transport av vesiklar inne i cellen. Axonemala dyneiner består av flera underenheter, inklusive två typer av tunga kedjor och flera lätta kedjor, som interagerar med varandra för att producera rörelse.

Ofrivilliga, snabba och ryckiga kroppsrörelser, som kan vara nästan omärkliga eller bli sammanhängande och påtagligt förändra det normala rörelsemönstret. Hypotoni och pendlingsreflexer hör ofta till. Tillstånd som präglas av återkommande eller ihållande koreiforma episoder som primära sjukdomssymtom hänförs till "koreatiska störningar". Danssjuka (chorea) är också en vanlig manifestation av basalgangliesjukdomar.

En dopa-karboxylashämmare som inte går in i central nervsystemet. Det ges ofta i kombination med levodopa vid behandling av parkinsonism för att hindra omvandling av levodopa till dopamin perifert, va rvid en större mängd når centrala nervsystemet. Medlet har i sig ingen antiparkinsoneffekt.

Syndrom som har dyskinesi som främsta kännetecken i sjukdomsförloppet. Till denna kategori hör degenerativa, ärftliga, infektions- och läkemedelsframkallade, postinflammatoriska och psttraumatiska tillstånd.

'Parkinsonism' är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som kännetecknas av rörelsekoordinationsstörningar, såsom tremor, stelhet (rigiditet), långsamhet i rörelserna (bradykinesi) och instabil postur. Den vanligaste orsaken till parkinsonism är Parkinson sjukdom, men det finns även andra orsaker som exempelvis vissa mediciner eller strukturella hjärnskador. Karaktäristiskt för Parkinson sjukdom är också att det förekommer dopaminbrist i hjärnan.

Fina, rörliga utskott i grupper eller täcken på ytan av ciliater (Ciliophora) eller på den fria ytan hos celler som bygger upp flimmerhårepitel. Varje hår växer ut från ett korn i cytoplasmans övre sk ikt. Ciliernas (flimmerhårens) rörelser bidrar till att förflytta flimmerdjuren genom den vätska de lever i. Flimmerhåren på på en epitelyta har till uppgift att forsla undan slem eller vätska.

Medel som ger kontroll över psykotist orosbeteende, lindrar akuta, psykotiska tillstånd, minskar psykotiska symtom och har en lugnande effekt. De används vid schizofreni, demens, övergående psykoser i samband med kirurgiska ingrepp, hjärtinfarkt osv. Dessa läkemedel kallas ofta neuroleptika, pga benägenheten att ge neurologiska bieffekter. Men inte alla antipsykotiska preparat ger sådana effekter. Många kan också vara effektiva mot illamående och klåda.

Parkinson's disease is a progressive neurodegenerative disorder characterized by the loss of dopamine-producing neurons in the substantia nigra region of the brain, leading to motor symptoms such as tremors, rigidity, bradykinesia, and postural instability.

Oxidopamin är ett preparat som primärt används inom forskning och består av den aktiva substansen 6-hydroxydopamin hydroklorid. Detta ämne är ett neurotoxin som specifikt skadar dopaminerga nervceller, det vill säga nervceller som producerar signalsubstansen dopamin. Oxidopamin används därför som ett modellsubstans för att studera sjukdomar som beror på skada eller förlust av dopaminerga nervceller, till exempel Parkinson's disease.

'Situs inversus' är ett medfött tillstånd där de inre organen i kroppen har en spegelvänt placering jämfört med normalläget. Det vill säga att det som vanligtvis befinner sig på vänster sida av kroppen istället befinner sig på höger sida och vice versa. Detta inkluderar ofta hjärtat, lungorna, levern och bukspottkörteln. Det är inte farligt i sig självt, men kan ibland förväxlas med andra tillstånd eller göra vissa medicinska ingrepp mer komplicerade.

'Parkinson's sjukdom, sekundär' är en neurologisk störning orsakad av en annan grundläggande sjukdom eller skada, till exempel en infektion, skallskada eller en biverkan till vissa läkemedel, istället för den degenerativa process som ses i primär Parkinson's sjukdom.

Rastlöshet med känsla av darrningar och behov av ständig rörelse, orsakad av t ex bruk av neuroleptiska läkemedel, som påverkar hjärnans extrapyramidala område.

Ett axonem är den inre, strukturerade delarna av en flagell eller cilium, som består av ett 9+2-arrangemang av mikrotubuli och andra proteiner. Detta arrangement består av ett central par (9+0) omgivet av nio dubbeltubulinpar (9+2). Axonemet är ansvarigt för celldelning, rörelse och transport inom celler.

Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.

En perifer hämmare av dopa-dekarboxylas. Det används vid parkinsons sjukdom tillsammans med levodopa för att hindra omvandlingen av levodopa till dopamin perifert, varvid perifera biverkningar minskas och mängden levodopa som når det centrala nervsystemet ökar. Därmed kan dosstorleken reduceras. Medlet har i sig ingen antiparkinsonismeffekt.

Alla läkemedel som används för sin verkan på dopaminreceptorer, på dopaminets livscykel eller på de dopaminerga nervcellernas överlevnad.

Ett tillstånd med återkommande krampanfall under de 4-6 första veckorna i livet, trots en iövrigt normal spädbarnsutveckling.

Dyneiner är proteinkomplex som spelar en viktig roll inom celldelningen och intracellulär transport, särskilt i samband med att material transporteras mot cellens cilium eller flagell. De fungerar som motorproteiner och använder ATP som energikälla för att röra sig längs med mikrotubuli, en typ av strukturellt protein inom cellen. Dyneiner är också involverade i celldelningens processer, där de hjälper till att separera kromosomer och dela upp celldelningen till två identiska dotterceller.

Tillstånd orsakat av nervgiftet MPTP, som ger upphov till selektiv förstörelses av nigrostriatala dopaminerga nervceller. Kliniska tecken är irreversibla parkinsonsymtom, som t ex stelhet och bradykinesi (sekundär parkinsonism). MPTP-förgiftning används även i djurmodeller för att studera Parkinsons sjukdom.

Läkemedel som binder till och aktiverar dopaminreceptorer.

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av förändringar i tankar, perceptioner, affekter, motivation och beteende. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom. Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis röster), paranoia och förvrängda tankar. Negativa symtom innefattar nedsatt förmåga till planera och fullfölja aktiviteter, nedsatt affektivt uttryck, socialt tillbakadragande och talförmåga. Schizofreni påverkar ofta en persons förmåga att fungera i vardagslivet och kan orsaka stor lidande. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av psykiatrisk utvärdering, intervjuer och observationer av individens symptom och funktion.

Traditionell benämning på en grupp läkemedel som anses ha en dämpande eller lugnande effekt på sinnesstämning, tankar eller beteende. Hit hör ångestdämpande medel (lindrig verkan), medel mot mani och antipsykosmedel (stark verkan). De olika medlen har olika verkningsmekanismer och används för olika behandlingsändamål.

Läkemedel som verkar på adrenerga receptorer eller på adrenerga transmittorsubstansers livscykel. Till dessa hör adrenerga agonister och antagonister.

En dopaminerg neurotoxisk substans som framkallar irreversibla kliniska, kemiska och patologiska förändringar som härmar dem man finner vid Parkinsons sjukdom.

En ihållande kroppshållning som beror på samtidig sammandragning av verksamma och motverkande muskler i en kroppsdel. Det är oftast de stora axialmusklerna och bäckengördeln som drabbas. Tillstånd med ihållande eller återkommande dystoni som primärt symtom räknas som muskelspänningssjukdomar. Syn. dystoni.

Sjukdomar i basalganglierna, inklusive putamen, pallidum, claustrum, mandelkärnan och svanskärnan. Dyskinesier, främst ofrivilliga rörelser eller ändrad rörelsetakt, är de vanligaste kliniska manifest ationerna av dessa sjukdomar. Orsaker kan vara kärlsjukdomar, degenerativa nervsjukdomar eller skallskador.

'Serotonin 5-HT1 Receptor Agonists' are a class of medications that selectively bind to and activate serotonin 5-HT1 receptors, leading to the modulation of various physiological functions such as neurotransmission, vasoconstriction, and hormone secretion. These agonists are used in clinical settings for the treatment of conditions such as migraine, cluster headaches, and psychiatric disorders. Examples include sumatriptan, rizatriptan, and ergotamine.

En icke-specifik skyddsmekanism som innebär att slem och andra ämnen transporteras från lungorna genom flimmerhårs- och sekretionsverkan hos luftrörens slemkörtlar. Den mäts in vivo som slemförflyttning, flimmerhårsfrekvens och eliminering av radioaktiva markörer.

Substanser med den treringade fentiazinstrukturen som bas, vilka bl a har verkan på det centrala nervsystemet.

Den del av corpus striatum som representerar den fylogenetiskt äldsta delen av striatum, kallad paleostriatum. Det bleka klotet (globus pallidus) bildar den mindre, mittersta delen av linskärnan.

Ett fenyl-piperidinylbutyrofenon som främst används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det används även vid schizoaffektiva sjukdomar, vanföreställningar, ballism, Tourettes syndrom, och ibland som tilläggsterapi vid psykisk utvecklingsstörning och Huntingtons korea. Medlet har kraftig verkan mot illamående och kräkningar och används även för behandling av hicka.

Bestående, onormal vidgning av luftrören.

Ett antiviralt medel som används vid profylaktisk och symtomatisk behandling av influenza A. Det används också mot parkinsonism, vid extrapyramidala reaktioner och postherpesneuralgi. Verkningsmekanis men vid rörelserubbningar är inte fullt klarlagd.

"Nucleus subthalamicus" är en del av djuka kärnorna i hjärnan och består av sammanflätade neuroner (nerveceller). Den är belägen under thalamus och lateralt från hypotalamus. Nucleus subthalamicus har en viktig funktion inom rörelsekontrollen och är involverad i motoriska funktioner, såsom initiering och koordinering av rörelser. Dysfunktion i denna kärna kan leda till rörelsekoordinationsstörningar som ses vid exempelvis Parkinson sjukdom.

En grupp opioida peptider, omfattande dynorfin A, dynorfin B och mindre fragment av dessa. Dynorfiner föredrar kappa-opioidreceptorer och har visat sig spela en roll som signalsubstanser i det centrala nervsystemet.

En näshåla (nasal cavity) är ett tunneltunnelformat hålrum inne i huvudet, skilt från munhålan av näsan, som fungerar primärt för andning, doftsinne och filtrering av luften som andas in.

Den medicinska definitieon av "5-HT1A-serotoninreceptor" är en subtyp av serotoninreceptorer (5-HT-receptorer) som tillhör den stora familj av G-proteinkopplade receptorer. 5-HT1A-receptorn är predominant uttryckt i centrala nervsystemet och deltar i regleringen av en rad fysiologiska processer, inklusive sinnesstimulans, humör, kognition, smärta och neuroendokrin funktion. Agonist aktivitet vid 5-HT1A-receptorn har potentiala terapeutiska effekter i behandlingen av depression, ångest, migrän och epilepsi.

Bensodiazepiner är en grupp av psykoaktiva läkemedel som används främst för att behandla ångest, insomni och muskelspasmer. De fungerar genom att påverka neurotransmittorerna i hjärnan och centrala nervsystemet och har en lugnande, ruskig och muskelavslappnande effekt. Bensodiazepiner kan också användas som ett medel mot krampanfall vid epilepsi och för att seda patienter under kortare medicinska ingrepp. Liksom med alla läkemedel bör de användas enligt recept och under medicinsk övervakning på grund av potentialen för beroende och biverkningar.

Ett morfinderivat som är en dopamin D2-agonist. Det är ett effektivt kräkmedel som använts vid akuta förgiftningar. Det har även använts för diagnos och behandling av Parkinsons sjukdom, men biverknin garna begränsar dess användbarhet.

En grupp dopaminreceptorer som kan identifieras genom sitt speciella sätt att binda syntetiska ligander, sin molekylärbiologi och, möjligen, sin verkningsmekanism.

Ett släkte av Callitrichinae som lever i Brasiliens och Bolivias djunglar. Släktet omfattar 8 arter: C. jacchus, C. argentata, C. chrysoleuca, C. aurita, C. flaviceps, C. penicillata, C. geoffroyi och C. santaremensis. Latinskt namn Callithrix.

Dopamin D3-receptorer är en typ av dopaminreceptor som binder till neurotransmittorn dopamin och medierar dess effekter på cellnivå. De aktiveras av endogen dopamin och är involverade i en rad fysiologiska processer, inklusive belöningssystemet, kognition, emotionell regulation och homeostatiska funktioner. D3-receptorerna uttrycks främst i hjärnbarken, men kan även påträffas i andra delar av centrala nervsystemet och i perifera vävnader. De har en hög affinitet till dopamin och är kända för att ha potentialen att modulera smärta, immunförsvar och cancerutveckling.

Neostriatum är en anatomisk region i hjärnan som utgör en del av basala ganglierna och består huvudsakligen av två strukturer: caudatumkärnan och putamen. Neostriatum innehåller rikligt med neuroner som använder neurotransmittorerna dopamin och GABA (gamma-aminobutyrsyra) och är involverad i rörelsekontroll, kognition och belöningssystemet. Termen "neostriatum" används ofta synonymt med "striatum", men det senare kan även inkludera den tredje strukturen, globus pallidus, beroende på nomenklatur.

7-(dipropylamino)-5,6,7,8-tetrahydro-1-naftalenol. En serotonin 1A-receptoragonist som används experimentellt för att undersöka serotonineffekter.

Cellyteproteiner som binder dopamin med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellernas beteende.

Tiapamil Hydrochloride is a calcium channel blocker medication, used in the management of chronic stable angina and certain types of arrhythmias (irregular heart rhythms). It works by relaxing the blood vessels and reducing the workload on the heart. Please note that this is a simplified definition meant for general understanding, and Tiapamil Hydrochloride should always be used under medical supervision.

Stora, nukleära vävnader under hjärnbarken som har sitt ursprung i telencefalon och är belägna i nedre delen av hjärnan.

En dopamin D2-antagonist som används mot kräkningar.

"Substantia nigra" är ett område i hjärnan som består av cellkroppar som producerar neurotransmittorn dopamin. Det är en del av de basala ganglierna och spelar en viktig roll i rörelsekontroll, motivation och belöningssystemet i hjärnan. En degeneration av dessa celler leder till Parkinson's sjukdom.

"Serotoninmedel" är ett samlingsbegrepp för läkemedel som verkar genom att påverka serotoninnivåerna i centralnervösa systemet (CNS). Dessa mediciner används ofta för behandling av olika psykiatriska tillstånd, såsom depression, ångeststörningar och migrän. Exempel på serotoninmedel inkluderar selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) och tri- och tetrazykliska antidepressiva mediciner (TCA/TeCA).

I'm here to provide information and definitions, so here is a medical definition of the term 'Amish':

En neurologisk undersökning är en systematisk bedömning och utvärdering av en persons nervsystem, inklusive centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och perifera nervsystemet (nervrötter, nerver och muskler), för att diagnostisera, monitorera eller utesluta neurologiska sjukdomar eller skador.

En komplex grupp av nervfibrer som utgår från luktcentrumområdet, området kring mandelkärnan och de septala kärnorna och leder till yttre delen av hypotalamus. Några nervtrådar fortsätter till hjärnstjälkens tegment.

I en enkel mening kan Nortropaner definieras som en grupp av muskarinreceptorantagonister, vanligtvis använda inom medicinen för att behandla urineringsproblem orsakade av överaktiv blåsa. De blockerar muskarinreceptorn i det parasympatiska nervsystemet, vilket leder till avslappnande av blåsan och minskad urinproduktion. Exempel på Nortropaner inkluderar oxybutynin, tolterodine och solifenacin.

En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.

Den oddiske sfinktern (eller puborektal sfinktern) er en ringformet muskel som kontrollerer afføringen og befinder sig mellem rektum og anus.

Fysisk aktivitet hos människor eller djur som ett beteendefenomen.

Exomen refererar till den del av det mänskliga genomet som kodar för proteiner, och består av ungefär 1-2% av hela genomet. Det är den samling exoner från alla protein kodande gener i genomet. Exoner är de delar av generna som kvarstår efter att icke-kodande sekvenser, såsom introner, har tagits bort under transkriptionen. Variationer i exomen kan leda till olika fenotyper och är ofta associerade med sjukdomar. Undersökning av exomen, genom metoder som exomsekvensering, används för att identifiera genetiska varianter relaterade till sjukdomar och är en viktig del av precision medicin.

Serotonin receptor agonists are a class of medications that bind to and activate serotonin receptors in the body, mimicking the effects of the neurotransmitter serotonin. These drugs are used to treat various conditions such as migraines, cluster headaches, and psychiatric disorders, including depression and anxiety. Examples of serotonin receptor agonists include sumatriptan for migraines, ergotamine for cluster headaches, and buspirone for anxiety. It's important to note that some of these drugs have a higher affinity for certain serotonin receptors than others, leading to different therapeutic effects and side effect profiles.

I medicinsk kontext, kan "stamtavla" (även kallat "släktträd" eller "genealogi") referera till en visuell representation av en persons biologiska härstamning över flera generationer. Detta inkluderar vanligtvis föräldrar, barn, farföräldrar, morföräldrar och kan fortsätta att expanderas bakåt i tiden. Stamtavlor används ofta inom genetisk rådgivning och forskning för att spåra ärftliga sjukdomar eller tillstånd genom en familj.

Tetrabenazine är ett läkemedel som används för att behandla korea, eller oönskade rörelser, hos personer med neurologiska störningar som Huntingtons sjukdom och tardiv dyskinesi. Tetrabenazine fungerar genom att minska nivåerna av neurotransmittorern dopamin och serotonin i hjärnan.

Piribedil är ett icke-selektivt dopaminreceptoragonist och agonist vid serotoninreceptorer, som används för behandling av Parkinson sjukdom och i viss utsträckning för behandling av cerebrovasculära sjukdomar och demens. Det verkar genom att stimulera dopaminreceptorerna i hjärnan, vilket kan hjälpa att förbättra rörelsekoordinationen och minska stelhet och ryckningar hos personer med Parkinson sjukdom. Piribedil marknadsförs under varunamnet Trivastal.

Dopamin and cAMP-regulated phosphoprotein 32 (DARPP-32) is a key regulatory protein in signaling pathways that modulate neuronal excitability, synaptic plasticity, and drug addiction, by integrating signals from dopamine and glutamate receptors to regulate the activity of various enzymes and ion channels through phosphorylation.

"Stereotypt beteende" refererar inom medicinen till ett upprepat, stelt och oförändrat mönster av rörelser, ljud eller handlingar som saknar en funktionell syfte och är vanligtvis inte bortförbättrade av sociala situationer eller stimuli.

En klass dopaminreceptorer som kan identifieras genom sitt speciella sätt att binda syntetiska ligander, sin molekylärbiologi och, möjligen, sin verkningsmekanism.

Heterotaxy Syndrome är ett sällsynt medfött tillstånd där de inre organen i kroppen, särskilt hjärtat och lungorna, inte är placerade på rätt plats eller har en spegelvänt position jämfört med normalt. Detta leder till abnorma anatomiska och funktionella konsekvenser som kan vara livshotande. Organens placering och struktur kan variera mellan individer med Heterotaxy Syndrome, men de vanligaste typarna kallas situs inversus totalis (hela kroppen har spegelvänt layout) och situs ambiguus (organen har abnormal eller osäker placering). Tillståndet kan också vara associerat med andra hjärt- och/eller kärlsjukdomar, såsom holevallar, cyanosi och försämrad tillväxt.

Hel eller partiell avsaknad av ögonlins i synfältet, av varje orsak utom efter kataraktextraktion. Afaki är vanligen medfödd eller ett resultat av linsförskjutning.

Sjukdomar i den gemensamma gallgången, Vaters ampull eller Oddis sfinkter.

Behandlingsmetod för rörelsestörningar, särskilt Parkinsons sjukdom, bestående av elbehandling via stereotaktiskt placerade elektroder i specifika områden a hjärnan, som t ex talamus. Elektroderna är kopplade till en nervstimulator som anbringats under huden.

Risperidon är ett atypiskt antipsykotiskt läkemedel som används för behandling av olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, bipolär sjukdom och autism. Det fungerar genom att blockera dopamin- och serotoninreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att korrigera oregelbundenheter i neurotransmission som är associerade med dessa tillstånd.

G-protein-coupled receptor kinases (GRKs) are a family of serine/threonine kinases that play a crucial role in the regulation of G-protein-coupled receptors (GPCRs). These receptors, which constitute the largest superfamily of cell surface receptors, transmit signals into the cell through heterotrimeric G proteins.

Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.

I en enkel mening kan "spermiestavar" (engelska: spermatozoa) definieras som de haploida, flagellerade, mobila könscellerna hos däggdjur, inklusive människan. Deras huvudsakliga funktion är att transportera den manliga arvsanlaget till ägget under befruktning. Spermiestavar produceras i de manliga reproduktiva organen, testiklarna och bitestiklarna, genom en process som kallas spermogenes.

Anorectal dysfunction characterized by impaired relaxation or increased resting tone of the internal anal sphincter, resulting in difficulty with bowel movements and/or fecal incontinence.

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

'Andningssystemet' refererar till de anatomiska strukturerna och fysiologiska processerna som gör det möjligt för oss att andas, inhalera syre och exhalera koldioxid. Detta inkluderar näsa, svalg, luftrör, lungor och de muskler som används under andningen. Andningssystemet är involverat i gasutbyte, syre- och näringsabsorption, samt tal- och luftvägsförsvar mekanismer.

Tryptamin med substitution av två hydroxylgrupper i position 5 och 6. Det är en neurotoxisk serotoninanalog som förstör företrädesvis serotonerga nervceller och används som verktyg inom neurofarmakolo gin.

Adenosine A2 receptor antagonists are a class of pharmaceutical compounds that block the action of adenosine at A2 receptors. Adenosine is a naturally occurring molecule in the body that acts as a neurotransmitter and has various physiological effects, including vasodilation and inhibition of heart rate. The A2 receptor subtype is one of four types of adenosine receptors (A1, A2a, A2b, and A3) and is found in various tissues, including the cardiovascular system, lungs, and brain.

En art apor av släktet Macaca som lever kustnära vid åar och i mangroveträsk på främst öarna kring Malackahalvön.

Parasympatomimetika är en grupp av läkemedel som imiterar eller förstärker den parasympatiska nervsystemets aktivitet, vilket leder till minskad hjärtrytm, ökat slamperi i bronkiolerna och ökat peristaltik i tarmarna. Dessa mediciner används för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive glaukom, gastrointestinala störningar och kardiovaskulära tillstånd.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.

Kärnstruktur inom ansa lenticularis eller en separat kärna i den interna kapseln, intill globus pallidus. Hos icke-primater motsvarar strukturen globus pallidus medianus hos primater. N. entopeduncularis har receptorer för cannabis.

Psykotiska störningar är en grupp med allvarliga mentala sjukdomar som kännetecknas av avvikande perceptioner, t tankar, känslor, och beteenden, såsom hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tänkande, starka eller olämpliga känslor, och ovanligt eller oförutsägbart beteende. Dessa symtom stör individens förmåga att fungera i vardagslivet, och kan vara relaterade till affektiva, kognitiva, och sociala funktioner.

Lokala vårdinrättningar för psykologisk och psykiatrisk hjälp.

En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.

"Slemhinnan (Mucosa) är den slim- och vätskebeläggda skikt som tapetserar de inre ytorna på kroppens hålrum och rör, exempelvis i mun, näsa, tarmar och könsorgan. Den består av epitelceller och underliggande bindväv och har en viktig funktion som skydd mot mekanisk skada, bakterier och andra främmande partiklar."

Sjukdomstillstånd i ansiktsnerven eller dess kärnor. Störningar i pons (hjärnbryggan) kan återverka på ansiktets nervkärnor eller nervknippen. Nerven kan vara påverkad intrakraniellt, längs den del som passerar tinningsbenet, eller längs nervbanorna utanför skallbenet. Till de kliniska tecknen hör svaghet i ansiktsmusklerna, bortfall av smaksinnet i främre delen av tungan, hyperakusi (ljudöverkänslighet) och minskat tårflöde.

Varje prov utfört på utandningsluft.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Läkemedel för behandling av rörelserubbningar. De flesta av dessa preparat verkar centralt på de dopaminerga och kolinerga systemen. Bland de kliniskt allra viktigaste är medlen mot Parkinsons sjukdom .