Felaktiga diagnoser efter klinisk undersökning eller teknisk diagnostik.
Försumlighet eller slarv i t ex läkares, tandläkares eller advokats yrkesteutövning, varvid skada kan uppstå, som kan få rättsliga eller disciplinära påföljder.
Fel eller misstag begångna av sjukvårdspersonal, vilka leder till men för patienten. Hit hör felaktig diagnos, medicineringsfel, felaktigt utförda operationer, andra behandlingsfel, fel i bruk av utrustning, eller feltolkning av laboratorieresultat. Behandlingsmisstag skall särskiljas från felbehandling, då de förra kan betraktas som olyckshändelser i arbetet, medan felbehandling är resultatet av försummelse, vårdslöshet, okunnighet eller brottslighet.
Negativa provresultat för undersökta personer som uppfyller de kriterier som provet avser. Angivande av sjuka individer som friska vid kartläggning ("screening") av sjukdom.
Användning av datorprogram som utformats för att hjälpa läkaren att lösa diagnostikfrågeställningar.
Postmortemundersökning av en kropp.
Varje negativt tillstånd hos en patient till följd av behandling av läkare, kirurg eller annan sjukvårdspersonal, särskilt infektioner som patienten fått i samband med behandling.
Personal med medicinsk yrkesutbildning, kvalificerad att ta hand om sjukhuspatienter.
Systematisk ordning av enheter inom något område i kategoriklasser, baserade på gemensamma särdrag, så som egenskaper, former, ämnestillhörighet osv.
Postiva provresultat för undersökta personer som inte uppfyller kriterierna för undersökningen. Angivande av friska individer som sjuka vid kartläggning ("screening") av sjukdom.
Förmågan att på ett godtagbart sätt utföra de arbetsuppgifter som är direkt förknippade med patientvård.
Sjukhusavdelning med ansvar för akut medicinsk och kirurgisk patientvård.
Intellektuell process eller varseblivningsprocess, genom vilken en organism förvärvar kunskap.
Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.
Diagnostiska undersökningar, som t ex laboratorietester och röntgen, som görs rutinmässigt av alla individer eller bestämda kategorier av individer i en given situation, t ex av patienter i samband vid intagning på sjukhus. Hit hör även rutintester på nyfödda.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.
Ospecifik benämning på övergående medvetanderubbningar eller medvetslöshet efter slutna huvudskador. Medvetslösheten varar vanligen några sekunder, men kan bestå i flera timmar. Hjärnskakningen kan be tecknas som lätt, måttlig eller svår. Längre perioder (>6 timmar) av medvetslöshet kallas ofta posttraumatisk koma.
Störningar i samband med eller till följd av missbruk av alkohol.
Ett heterogent kärnribonukleoprotein som finns i cellkärnan och cytoplasman. Proteinet deltar i regleringen av genuttrycket på nästan alla nivåer: transkription, mRNA-beredning, mRNA-transport, mRNA-stabilisering och translation. Det har hög affinitet för polypyrimidinrikt RNA och för enkelsträngat polypyrimidinrikt DNA. Ett flertal isomerer av detta protein finns, pga alternativ spjälkning, och de uppvisar olika nukleinsyrabindande egenskaper.
Kronisk sjukdom vars utveckling påverkas av genetiska, psykosociala och miljöfaktorer. Sjukdomen kännetecknas av oförmåga att styra drickandet, som är betingat av alkoholens beroendeframkallande effek ter, trots insikt om skadeverkningar.
Beteende sammanhängande med alkoholkonsumtion, inklusive socialt drickande.
Tiden från 1501 till 1600.
De flyktiga delar av ämnen som uppfattas av luktsinnet.
Olika former av halogenerat metan, med en eller flera klor- och fluoratomer i molekylen. De vanligaste är Freon 11, Freon 12 och Freon 22.