Ett adrenergt, nervcellsblockerande läkemedel med effekter påminnande om dem hos guanetidin. Det utmärker sig dessutom genom att verka som substrat för ett polymorft cytokrom P-450-enzym. Individer med vissa isoformer av detta enzym har en defekt metabolisering av detta läkemedel och andra kliniskt viktiga preparat. De har vad som kallas debrisokin-4-hydroxylaspolymorfism.
En alfa-2-adrenerg agonist med såväl central som perifer nervsystemverkan. Dess främsta kliniska användningsområde är som medel mot högt blodtryck.
Ett blodtryckssänkande medel med viss antiarytmieffekt.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Ett centralt verkande blodtryckssänkande medel. Medlet sänker såväl det systoliska som diatoliska blodtrycket genom att aktivera det centrala nervsystemets alfa-2-adrenoreceptorer, vilket ger ett minskat sympatiskt signalflöde och därav minskad kärlspänning. Biverkningar är muntorrhet, trötthet och konstipation.
Läkemedel som används vid behandling av akut eller kroniskt högt blodtryck, oberoende av farmakologisk verkningsmekanism. Bland dessa läkemedel finns diuretika, adrenerga betaantagonister, adrenerga a lfaantagonister, angiotensinkonvertashämmare (ACE), kalciumkanalblockerare, ganglieblockerare och kärlvidgande medel.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
Lagar och förordningar som gäller för tillverkning, distribution och marknadsföring av läkemedel.
Den av ansvarig myndighet utfärdade behörigheten eller formella tillståndet att utöva verksamhet som enligt lag kräver sådant tillstånd. Legitimationen kan avse såväl institutioner som individer.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
En rad kirurgiska rekonstruktiva förfaranden för återställande av ett sammanhängande mag-tarmsystem. De två viktigaste standardmetoderna är Billroth I (gastroduodenostomi) och Billroth II (gastrojejunostomi).
Läkemedel mot illamående och kräkningar. De har en rad verkningsmekanismer. Några verkar på medullära centra, medan andra påverkar de perifera receptorerna.
Utstötning av maginnehållet genom munnen.
En oroskänsla i magen, ofta i förening med behov att kräkas. Vanliga orsaker är påbörjad graviditet. sjö- och åksjuka, emotionell påfrestning, svår smärta, matförgiftning och olika enterovirusinfektioner.