Dataprogram avsedda för lagring, hantering och kontroll av data för speciella ändamål.

Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.

Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.

En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.

Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.

System utformade för att ge information för främst den administratiiva hanteringen av tillhandahållande och nyttjande av tjänster. Hit hör även programplanering osv.

Tabeller, ritningar eller annan bildpresentation, framställda med hjälp av datorteknik.

Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.

Utformning av specifikationer och instruktioner för datorprogram.

Integrerad uppsättning datafiler, rutiner och utrustning för lagring, hantering och återvinning av information.

Små datorer som utnyttjar LSI-mikroprocessorkretskort som CPU (centralprocessor) och halvledarminnen för kompakt och billig lagring av programinstruktioner och data. De är mindre och billigare än minidatorer och är ofta inbyggda i dedicerade system, där de optimerats för någon särskild tillämpning. Beteckningen mikroprocessor kan avse enbart centralprocessorn eller hela mikrodatorn.

Ett system av datorer, terminaler, skrivare, audio- eller videoapparater, eller telefoner, som är hopkopplade genom någon form av teleutrustning eller kablar, vilket används för informationsutbyte.

En integrerad informationstjänst som utvecklades av National Library of Medicine år 1983 under namnet Integrated Academic Information Management Systems. 1992 ändrades namnet till Integrated Advanced Information Management Systems för att spegla att tjänsten inte bara är begränsad till den akademiska världen..

Insamling, systematisering, lagring, återvinning och distribution av information.

Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.

Informationssystem, vanligen ADB-system, för administration av verksamhet och kliniska aktiviteter i det kliniska laboratoriet.

Informationssystem, oftast datorbaserade, avsedda för lagring, behandling och återvinning av information för planering, organisering, ledning och kontroll av administrativa rutiner för tillhandahållande och nyttjande av tjänster och resurser inom operationsavdelningar.

System av datorer med kringutrustning, såsom skivminnen, skrivare, terminaler och telekommunikationsutrustning.

En bred syn på lämplig koordinering av hela behandlingsprocessen, i vilken ofta ingår övergivande av dyrbar sjukhus- och akutvård till förmån för t ex förebyggande medicin, patientrådgivning och utbildning, och öppenvård. I denna syn ingår också bedömning av inverkan av lämplig kontra olämplig behandling på totalkostnaden och det kliniska utfallet för en enskild sjukdom.

Handhavande, i vid bemärkelse, av husdjur.

Datorbaserade journalsystem för arkivering och uttag av uppgifter i patientjournaler.

Specialdatabaser med information om nukleinsyror, såsom bassekvenser, SNPS (nukleotidpolymorfism), nukleinsyrakonformation och andra egenskaper. Information om DNA-fragment i gen- eller genombibliotek samlas oftast i DNA-databaser.

Revisionsförfarande avsett att utvärdera effektivitet och identifiera områden i behov av förbättrad ledning inom en institution, så att den på ett effektivt sätt ska kunna uppfylla de organisatoriska målen.

Strukturerade samlingar av dokument, med standardiserade format och innehåll, som lagras i någon maskinläsbar form.

Specialdatabaser med information om proteiner, som t ex aminosyrasekvenser, proteinkonformation och andra egenskaper.

Skyddsåtgärder mot obehörigt tillträde till eller störningar av data- och kommunikationssystem, särskilt sådana som inbegriper modifiering, radering, förstörelse eller tillförsel av data i datorer.

Integrerade datasystem för hantering av administrativa rutiner, kliniska data och patientuppgifter inom sjukhuset.

Automatisk databehandling.

Lokaler, utrustade för undersökningsarbete.

Ett område av informationsvetenskaperna som är inriktat på analys och spridning av medicinska data genom utnyttjande av datorer inom sjukvård och medicin.

Läkemedelsbehandling med hjälp av särskilda dataprogram.

Datorbaserade system för personaladministration inom en inrättning, t ex för fördelning av vårdgivare i förhållande till patientbehov.

Skötsel av sjukhusets inre organisation.

En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.